Hoppa till huvudinnehåll

Global digiskatt kunde innebära 100 miljarder dollar till för stater - Finansministeriet räknar på nettoeffekterna för Finland

Mark Zuckerberg håller ett föredrag framför en blå bakgrund med några appsymboler som projiceras.
Facebook ger sitt stöd åt global digital skatt. Mark Zuckerberg håller ett föredrag framför en blå bakgrund med några appsymboler som projiceras. Facebook,Mark Zuckerberg

En global skatt på elektroniska tjänster är igen på agendan. Tanken är inte ny, men samsyn om behovet att finna en lösning år 2020 finns. 100 miljarder dollar kunde håvas in med en internationell skatt, hävdar OECD.

På den europeiska säkerhetskonferensen i Tyskland meddelade Mark Zuckerberg att han är redo att omfatta en enhetlig global skatt på e-tjänster. Det var första gången som Facebookchefen offentligt stödde en sådan skatt,rapporterade nyhetssajten Euractive.

I Finland har företagsskatten sjunkit från 60 procent till 20 procent under de senaste fyrtio åren― Heikki Patomäki, professor i världspolitik

Tidigare i år meddelade organisationen för ekonomiskt samarbete OECD att ett försök att skapa ett sådant ramverk på allvar skulle göras i år. Frågan har legat på is efter att i synnerhet USA och Frankrike kolliderat i frågan.

Ett globalt skatteramverk skulle innebära betydande klirr i kassan för stater runt om i världen. OECD hävdar att det rör sig om en summa på 100 miljarder dollar som kunde uppbäras.

Ett sätt att motverka aggressiv skatteplanering

Tanken om överstatlig beskattning för multinationella storföretag är inte ny. När den ekonomiska globaliseringen tog fart på 1990-talet blev frågan betydande eftersom staternas skattebas blev smalare. 

Stora bolag kunde verka i flera olika länder och ta ut vinsten där det var mest fördelaktigt för dem. De digitala jättarnas beskattning är en speciellt knepig fråga ur regleringssynpunkt eftersom de ofta inte har någon produktion i de länder där deras marknad finns.

Aktivister från medborgarorganisationerna Oxfam och Transparency International kritiserade EU-kommissionens förslag utanför kommissionens huvudkvarter i Bryssel den 12 april 2016.
Protester har väckts mot aggressiv skatteplanering. Aktivister från medborgarorganisationerna Oxfam och Transparency International kritiserade EU-kommissionens förslag utanför kommissionens huvudkvarter i Bryssel den 12 april 2016. Bryssel,skatteparadis,medborgarorganisationer,protester,eu-kommissionen,Oxfam,Transparency International,aktivister,aktivism

Ofta är de heller inte registrerade i de länderna där de verkar, vilket betyder att deras vinst inte kan beskattas.

Globaliseringen har också ökat pressen att sänka företagsbeskattningen: staterna befarar nämligen ofta att sänkta skatter är en förutsättning för investeringar.

Det har också påverkat Finland, berättar professorn i världspolitik vid Helsingfors universitet, Heikki Patomäki.

- I Finland har företagsskatten sjunkit från 60 procent till 20 procent under de senaste fyrtio åren vilket är en dramatisk förändring.

Frankrike gillar regelverk, USA mer skeptiskt

Olika försök att få till stånd globala skatter har ändå stött på patrull och speciellt Frankrike och USA har haft svårt att finna en gemensam melodi.

Att Frankrike förespråkat globala skatter har att göra med den roll den offentliga sektorn har i landet, berättar Patomäki.

- Frankrikes omfattande offentliga sektor kräver att man har ett fungerande skattesystem. Många av landets teknologiska framsteg har också startat hos den offentliga sektorn.

Vi måste räkna vad nettoeffekten av en sådan reform är― Leena Aine, tjäsnteman på Finansministeriet

Trots att också Frankrike blivit mer marknadsliberalt under de senaste decennierna finns det även en tradition av att protestera mot reformer som urvattnar den offentliga sektorn och det måste politikerna på något plan beakta, till exempel genom att förespråka internationella regelverk, säger Patomäki.

I USA har man däremot länge haft en annan tradition. När den amerikanska kongressen inte ville sänka på företagsbeskattningen,
började president Nixons administration på 1960-talet se genom fingrarna på aggressiv skatteplanering för att gynna de amerikanska företagens relativa konkurrenskraft.

- Idag är ju också plattformekonomins ledande aktörer amerikanska, vilket givetvis påverkar hur man ser på saken.

Finansministeriet räknar plus och minus för Finland

Leena Aine är expert på internationell beskattning på Finansministeriet. Hon hör till dem som utreder om Finland genom arrangemanget kunde håva in mer intäkter, eller om effekten skulle bli den motsatta.

- OECD-processen är en global övning som innehåller bland annat ett element av att finna möjliga mekanismer för hur de länder där de digitala tjänsternas användare befinner sig får rätt att uppbära skatt.

Donald Trump och Emmanuel Macron under G7-mötet i Kanada.
USA:s president Donald Trump och Frankrikes president Emmanuel Macron har tvistat om skatter på digitala tjänster Donald Trump och Emmanuel Macron under G7-mötet i Kanada. Bild: EPA-EFE/IAN LANGSDON G7,Kanada,Donald Trump,Emmanuel Macron,g7-möte

I tillägg diskuteras också global miniminivåer av inkomstskatt för företagen. Totalt sett det är frågan om ett stort projekt inom internationell beskattningen.

För tillfället utreder man bland annat vad ett överstatligt ramverk skulle betyda i termer av nettointäkter för Finlands del.

- Man måste analysera olika effekterna och det arbetet är i gång. Vi ställer bland annat oss frågan hur ett nytt skattesystem skulle utfalla här eftersom det möjligtvis skulle beröra också finländska företag som opererar på utlandsmarknaden.

- Men möjligen får Finland också beskatta till exempel på grund av att det finns marknader här. Så vi måste räkna vad nettoeffekten av en sådan reform är.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes