Hoppa till huvudinnehåll

Hur påverkar klimatförändringen ditt jobb?

Vi frågade en bankdirektör, en brandman, en skolkurator och fyra andra

Vi träffade sju personer med olika yrken och ställde dem frågan: Har klimatförändringen påverkat ditt arbete? Ja, svarade de. Här berättar de hur.

Markus Lindqvist, bankdirektör

Markus Lindqvist står framför bankkontor.
Markus Lindqvist står framför bankkontor. Bild: Yle / Karin Filén bankdirektör,lindqvist

- Klimatförändringen är ett tema som är på bordet och diskuteras dagligen. För tio år sen var situation en helt annan.

Markus Lindqvist jobbar som direktör för ansvarsfullt investerande på en bank. Vi träffas på bankens kontor vid Mannerheimvägen i centrala Helsingfors.

- Vi förstår nu att klimatförändringen för med sig olika risker som måste beaktas i placeringsverksamhet om man vill göra det på ett möjligast bra sätt.

Ett bra sätt betyder att man försöker uppnå möjligast bra avkastning. Då måste man ta alla möjliga risker i beaktande.

Extrema väderleksförhållanden och naturkatastrofer har en klar koppling till försäkringsbranchen. Men mest funderar man, berättar Lindqvist, på prissättning av råvaror, prissättningen av utsläpp och utsläppsrätter, förändringar i lagstiftning och reglering, förändringar i konsumenters beteende...

- Vi är på väg att anpassa oss till att leva i en fossilfri värld. Då måste vi beakta hur olika bolag har beaktat de här sakerna i sin strategi och hur utsatta de är för risker som följer med klimatförändringen.

Autokauppa
Till exempel bilindustrin är mitt inne i en tid av stora förändringar. Autokauppa Bild: Henrietta Hassinen / Yle bilar,bilhandel,car dealership,försäljning,handelsrepresentanter,bilindustri,Import,Import av motorfordon,bilskatt,Bilskattsreform,fordonsbesiktning,konjunkturuppgång,konsumtion,ekonomi

Ansvarsfullt investerande innebär ändå inte att kunden ger upp någon del av den förväntade avkastningen.

- Att fundera på hur klimatförändringen påverkar ett placeringsobjekt möjliggör sundare placeringsbeslut. Det är inte fråga om välgörenhet.

Socialt investerande existerar nog också, nämner han då jag frågar.

- Visst finns det den typens investerande som prioriterar något slags positiv, till exempel miljömässig eller social, utveckling. Först på andra plats vill man då göra en god affär.

Anders Engberg, jordbrukare

Anders Engberg spänner muttrarna på en jordbruksmaskin.
Anders Engberg spänner muttrarna på en jordbruksmaskin. Bild: Yle / Karin Filén jordbrukare,Anders Engberg

- Efter en regnig vinter blir lerjorden hård. Nästan som betong.

Jag träffar jordbrukaren Anders Engberg på hans gård Stor-Kvis i Kyrkslätt. Vi har suttit i det varma köket i Engbergs stora trähus där en kattunge klättrar och busar omkring, men nu har vi gått ut i det råa vädret.

Vi står i det stora garaget med jordbruksmaskiner, för att komma undan det iskalla regnet som faller.

- De senaste vintrarna har det inte alltid varit tjäle i jorden, fortsätter Engberg.

Det är då jordmånen blir alldeles hård och svår att bearbeta.

- När man harvar blir det inte riktigt fin struktur utan det blir nästan som ett pulver. Om det kommer en skur blir det skorpa igen.

För att motarbeta det här har Engberg börjat blanda in träflis i jorden. Grannarna har inte varit odelat förtjusta i det, berättar han.

- De tycker att det luktar illa. Men så farligt tycker jag nog inte att det är.

Engberg har arbetat som jordbrukare i trettioett år, och efter det som "gratis dräng" åt sin pappa, som han uttrycker det.

Han har på senaste år också gått in för ekologisk odling. Gräs och klöver växer på åkrarna i flera år och det här förbättrar mullhalten på sikt, berättar Engberg.

- Jag tror på att det här kommer att hjälpa.

Enligt Naturresursinstitutet Luke står jordbruket i Finland inför stora förändringar.

Tillväxtsäsongen väntas bli längre och växternas tillväxt blir kraftigare. Man kommer att kunna odla flera nya arter och mångfalden blir rikare. Det kommer att behövas mindre uppvärmning.

Åker med skylt där det står "Ekologiskt. Naturligtvis."
Kvis gård. Bilden är tagen på hösten. Åker med skylt där det står "Ekologiskt. Naturligtvis." Bild: Yle / Karin Filén ekologisk odling,jordbruk

Det kommer ändå att bli allt extremare väderförhållanden, med långa perioder av hetta och torka, häftiga regn och översvämningar. De intensiva höstregnen kommer att öka risken för erosion och för att näringsämnen sköljs bort från odlingsjorden.

Man kommer att vara tvungna att satsa mera på nedkylning. Det kommer att dyka upp nya skadeinsekter, skadedjur, växtsjukdomar och ogräs.

På Stor-Kvis har klimatförändringen lett till att man provar på nya grödor.

- Bondbönor är nytt. Vi försöker odla det folk vill ha. Ät härkis!

Känner Engberg oro inför framtiden?

- Vi hoppas att kunna anpassa oss men produktionen blir nog mindre. Allt hänger på om konsumenterna vill ha det vi kan erbjuda.

Petri Strandberg, brandman

Brandmästare Petri Strandberg vid ett räddningsfordon.
Brandmästare Petri Strandberg vid ett räddningsfordon. Bild: Yle / Karin Filén brandmän,petri strandberg

På Berghälls brandstation står räddningsfordonen i skinande rader.

Brandmästare Petri Strandberg möter mig och skakar hand med ett fast handslag.

Visst funderar man på klimatförändringen också i hans branch, berättar han.

Ännu tycker han inte att den direkt har synts i hans dagliga arbetsuppgifter. Visst har det varit häftiga översvämningar på grund av häftiga regn, men om det beror på klimatförändringen har han svårt att säga.

- Mest syns det så att vi planerar inför hur det blir i framtiden. Vi samarbetar med Helsingfors stad och gör upp strategier inför olika scenarier.

Nå hur är det med eld, då? När det blir längre perioder av torka och hetta kommer väl risken för bränder att öka?

Petri Strandberg nickar. Visst är det så.

- Men vi som jobbar i stan behöver inte bereda oss för skogs- och markbränder på samma sätt som de brandkårer som arbetar på landsbygden.

Brandbil på Elielplatsen i Helsingfors.
Risken för bränder ökar när det blir längre perioder av torka och hetta. Brandbil på Elielplatsen i Helsingfors. Bild: Yle / Karin Filén brandbilar

Han berättar att de ändå har beredskap för att hjälpa andra brandkårer.

Oroar han sig för klimatförändringen? Han nickar allvarligt.

- Det är klart. Jag har barn.

Patrick Eriksson, arkitekt

Patrick Eriksson tittar på dator.
Patrick Eriksson tittar på dator. Bild: Yle/ Diego Ginartes patrick eriksson

- Vår branch skulle behöva en Greta Thunberg som skulle sätta sig vid ett bygge någonstans.

Jag träffar Patrick Eriksson vid arkitektbyrån där han jobbar. Vi sitter i ett mötesrum och pratar, och bakom en stor glasvägg öppnar sig ett kontorslandskap med coolt svartklädda unga arkitekter.

- Jag har i snart trettio år talat om att man måste tänka på klimatförändringen när man bygger. Och nästan inget har hänt, säger Patrick Eriksson.

Eriksson talar om hur viktigt det är att tänka på miljöaspekter just när det gäller byggbranschen, eftersom den har stora effekter på miljön.

Om man har lagt ner ett stort miljöavtryck på att bygga en byggnad ska den stå kvar länge.

- Det är som med en plastpåse: man måste använda den hundratals gånger för att den ska bli någorlunda ekologisk. Ju längre en byggnad får stå, desto mera ekologisk blir den.

För att det här ska vara möjligt måste man bygga bra ren från början. Eriksson tycker att arkitekter i allmänhet inte har tillräcklig kontroll över husen i byggnadsskedet.

- Vi försöker rita konstruktioner och detaljer så att de fungerar, men tyvärr har vi en byggbransch som bygger som den bygger, suckar Eriksson och skakar på huvudet.

Lyftkran på byggarbetsplats.
Ett hus ska stå länge för att det ska bli ekologiskt. Lyftkran på byggarbetsplats. Bild: Patrick Holmström lyftkranar,byggarbetsplatser

- Jag förbannar den dag då man i Amerika byggde upp en ny samhällsordning som gick ut på att man körde med bil från ställe till ställe.

Enligt Eriksson har man kopierat den stilen i stora delar av världen, bland annat i Asien. Det är helt fel väg att gå, tycker han. I stället borde man bygga så att allt är nära - också energiproduktionen.

- Till exempel en elledning som dras från Rovaniemi till Helsingfors förlorar en stor del av energin på vägen.

Eriksson är skeptisk till byggande där man försöker göra husen så energisparande som möjligt med tanke på isolering.

- Om vi gör väggarna för tjocka så kommer det någonstans inne i de väggarna att uppkomma fuktskador och mögel.

Fukten som klimatförändringen för med sig kommer att påverka byggandet på ett mycket konkret sätt.

- Man tror att molnigheten kommer att öka, vilket medför att man kan förvänta sig att det tar längre tid för strukturer att torka, säger Eriksson.

På frågan om han skulle kunna tänka sig att vara byggbranschens Greta Thunberg svarar han med ett skratt, men blir sen allvarlig.

- Ibland har jag tänkt att jag borde tala ut mera. Men jag känner att det är de unga som måste göra det.

Sanna Sainmaa, djurparksveterinär

Sanna Sainmaa i Borealia-huset på Högholmen.
Sanna Sainmaa i Borealia-huset på Högholmen. Bild: Yle / Karin Filén veterinärer,sanna sainmaa

Sanna Sainmaa står och tittar på paddor i ett terrarium i Borealia-huset i Högholmens djurpark.

Det är februari och paddorna borde hibernera, men två av dem verkar vara i något tillstånd av vakenhet. De ligger stela i vattnet med bara huvudet ovanför ytan.

- Också björnarna har börjat gå i ide senare än de brukar. De vaknar kanske tidigare än de brukar den här våren, säger Sainmaa.

- Jag ser ofta av klimatförändringen i mitt jobb, och jag måste ta hänsyn till det.

Det är inte bara djurparkens djur som Sainmaa sköter om, utan hon har också hand om djuren som kommer in till Högholmens vilddjursklinik.

De två sista somrarna har man fått många tornseglare dit. Normalt får man kring tjugo fåglar, förra sommaren fick de hundrafemtio.

- Vi misstänker att det beror på hettan. De häckar ofta under takpannor och när det blir för hett i boet hoppar de ut innan de är flygfärdiga. De har så korta ben att när de landar på marken kommer de inte upp i luften igen.

Sjukhuset var tvunget att rekrytera frivilliga för att kunna ta hand om fåglarna.

Tervapääsky
Tornseglarna har haft det svårt under de heta somrarna. Ungarna har, enligt Sainmaa, hoppat från bona för att rädda sig från hettan. Tervapääsky Bild: Risto Salovaara/Yle tornseglare,fåglar

Högholmens vilddjursklinik har i år också fått ta emot flera igelkottar mitt i vintern. Det har kommit vatten in i deras bon, gissar Sainmaa, och därför har de varit tvungna att börja röra på sig.

Utan människans hjälp är de chanslösa mitt i vintern, då det inte finns insekter som de kan äta.

Också flyttfåglar har påverkats. En del som borde ha flyttat har valt att stanna kvar. Om det sen plötsligt kommer en köldknäpp kan det hända att de inte klarar sig. Man har nu en häger i vilddjurskliniken.

En gräsäls unge
Hur många gråsälskutar kommer till Högholmens vilddjurssjukhus i år? Det är svårt att säga, eftersom havet inte frusit i år, säger veterinär Sanna Sainmaa. En gräsäls unge Bild: Nina Bergman / Yle gråsäl,säl

Det svåraste är, tycker hon, att inte veta vad som kommer att hända.

- Det är en helt ny situation för oss. Det känns som att vi orienterar i mörker, säger Sainmaa.

Hon berättar ett exempel från samma morgon.

- Vi var i foderköket och skulle beställa fisk åt vårens sälkutar. Men vi upptäckte att vi inte hade någon aning om hur mycket vi skulle beställa.

Högholmen brukar varje vårvinter få ta emot undernärda sälkutar som har tappat bort sina mammor.

Orsaken till ovissheten är att det inte finns is på havet i år. Eftersom gråsälen brukar föda sina kutar på isen är det oklart vad som nu kommer att hända.

- Normalt får vi tre till fem kutar per vår, men tänk om vi nu får tjugo. Då har vi problem.

En djurskötare kommer fram till Sainmaa och ber om råd angående paddorna: de är inte riktigt i dvala, men de äter inte heller den mat hon ger dem. Så vad ska man göra?

Sainmaa konstaterar att de säkert klarar sig utan mat då de antagligen knappast gör av med nästan någon energi i sitt tillstånd.

- Men allt det här är svårt att veta. Det är inte en normal situation.

Monica Kulmala, skolkurator

En kvinna ser till sin vänster. Hon står inne på ett kontor. Solen lyser på hennes ansikte från ett fönster. Hon ser seriös ut.
En kvinna ser till sin vänster. Hon står inne på ett kontor. Solen lyser på hennes ansikte från ett fönster. Hon ser seriös ut. Bild: Yle/ Karin Filén Helsingfors,småbarnsfostran,daghem,Personalbrist,grönholm

- Det är många elever som tar upp klimatångesten, känslan av att världen går under och att det är nu eller aldrig man ska reagera, säger Monica Kulmala.

Hon är skolkurator och arbetar i Munksnäsenheten i Hoplaxskolan. I skolan går elever i klasserna 6 till 9.

Många elever som kommer för att träffa henne känner ett enormt ansvar för världens öde. Det är ett tungt ok att bära på unga axlar.

- Vi pratar om att man också måste lära sig att leva med att det sist och slutligen inte finns så hemskt mycket man kan göra på individnivå.

Men det vi kan göra, det ska vi göra, menar Kulmala.

- Vi försöker prata om vad man kan göra själv för miljön. Man mår bättre om man gör en liten förändring till det bättre i sitt eget liv.

Nuorten ilmastomielenosoitus.
Klimatdemonstration utanför Riksdagshuset. Också elever som Monica Kulmala har talat med har gått på demonstrationer. Nuorten ilmastomielenosoitus. Bild: Jani Saikko / Yle klimatförändring,klimatpolitik,klimat,demonstrationer,ungdomar,Riksdagshuset (Finland)

Det talas ofta i media om vad man kan göra som individ för att motverka klimatförändringen. Monica Kulmala tycker ändå inte att det framhävs för mycket, med tanke på elevernas mående.

- Det är bra ju mera man pratar om det i media, även om det kanske kan skapa en del ångest. Det är också en del av att vara ung, det att man känner stark ångest för sådant som är större än individen själv.

Anders Albrecht, insektforskare

Anders Albrecht med ett vattenprov i en plastbalja.
Anders Albrecht med ett vattenprov i en plastbalja. Bild: Yle / Karin Filén Anders Albrecht

Anders Albrecht står i regnet och sveper i vattnet med en håv med långt skaft. Han lägger fångsten i en plastburk. Vatten, ruttnade växtdelar och så ett par bruna småkryp som kravlar omkring.

Han håller på att ta ett vattenprov från en liten damm i Böle. Provet ska han analysera och kartlägga.

- Här hittade jag för första gången en dvärgryggsimmare för några år sen, berättar han.

Den hade inte setts till i Finland förut. Nu finns den på många platser vid sydkusten.

- Samma dag upptäckte två kolleger två andra nya arter! Det var en spännande dag.

Enligt Albrecht har upptäckterna utan tvekan att göra med klimatuppvärmningen.

- Dvärgryggsimmaren bor på sydligare breddgrader. Den har behövt varma nätter för att kunna flyga hit.

Albrechts expertområde är främst skinnbaggar. Han berättar att det nu finns mångdubbelt flera skinnbaggsarter i Finland än för 30 år sen. I dag är arterna kring 1600 till antalet.

Eldlus (Pyrrhocoris apterus) på ett blad
Eldlusen hör till släktet skinnbaggar. Eldlus (Pyrrhocoris apterus) på ett blad Bild: Yle/ Kristoffer Söderlund Eldlus,Makrofotografi,sommar,insekter,skinnbaggar

Till viss del kan ökningen förstås bero på att en del arter helt enkelt inte har upptäckts hos oss förrän nyligen. Men mest handlar det om att förhållandena har blivit mera gynnsamma för dem, säger Albrecht.

- Det är varmare. Det är särskilt larvstadiet som är känsligt, och många nya arter tycks nu klara sig här.

Däremot försvinner andra insektsarter.

- Bladstekeln är en art som nu har flyttat längre norrut härifrån. Den trivs i ett kyligare klimat.

Klimatförändringen märks fort på insekter, som är rörliga små varelser. Särskilt de flygande insekterna sprider sig fort till nya områden som har blivit gynnsamma för dem.

Anders Albrecht tycker att det är roligt att upptäcka djur som är nya för vårt land. Det gör hans jobb ännu mera spännande än förut. Samtidigt vet han att det inte är så här det ska vara.

- Man får ta det roliga där man hittar det. Men jag känner nog stor oro för vad som ska hända.