Hoppa till huvudinnehåll

Kampen mot drogöverdoser har pågått i 20 år i Estland - möt "Anton", som riskerar livet för några gram av lycka

Spruta med fentanyl
Missbruket har varit stort främst i östra delarna av Estland, där majoriteten av befolkningen talar ryska. Under årens lopp har missbruket spridit sig i högre grad även till att gälla majoritetsbefolkningen. (Arkivbild). Spruta med fentanyl Bild: Bo Ahlgren fentanyl

Anton sitter i sin soffa hemma i Tallinn och funderar på frågan jag har ställt honom. Han lutar sig bakåt och tittat upp i taket innan han svarar. "Jag har nog förlorat hoppet. De kommer inte att göra någonting alls, speciellt nu när antalet dödsfall på grund av överdoser har minskat. Ingenting kommer att ändra".

Anton
Vi kan kalla honom för Anton, 30 år gammal och halva livet har gått till droger. 10 år med tunga droger. Han är en av dem som blev fast i den estniska opioidkrisen. Bilden är arrangerad. Anton Bild: Bo Ahlgren Anton

"Anton" har använt tunga droger i tio år, med en del nyktra perioder när han varit på rehabilitering. Han funderar på rehabilitering än en gång - bara han känner sig redo för det.

Hittills har drogerna tagit överhanden varje gång, han sitter fast. Det lockar för mycket när han vet vilken kick en injektion ger åt honom.

- All smärta är borta, du känner dig fjäderlätt, som att vara invirad i bomull, som att vara inne i sin mammas livmoder, säger Anton.

Här kan du höra Anton berätta sin story:

2000 döda

Estland har kallats den europeiska huvudstaden för drogöverdoser. Landet har bland de flesta drogrelaterade dödsfallen per capita i världen.

Helt exakt går det inte att räkna hur många som dött sedan de tunga och starka syntetiska opioiderna flödade in i landet i början 2000-talet, men det är kring 2000 människor vid det här laget. Det är många, och det har varit i medeltal 130 människor per år i nästan tjugo års tid.

graffiti i Tallinn
Estland har upplevt en opioidkris sedan början av 2000-talet när den starka syntetiska opioiden Fentanyl tog över. graffiti i Tallinn Bild: Bo Ahlgren Estland,Syntetiska droger

Polisen i Estland har de senaste två åren lyckats spränga de knarkligor som sålt främst den syntetiska opioiden fentanyl, ämnet som är så starkt så det lätt dödar om mängden blir fel.

Fentanyl kan vara 100 gånger starkare än heroin, det är därför det är så farligt i gatuhandeln där ingen kan vara säker på vad det egentligen är dom köper.

Ny designdrog

Fentanylligorna är borta. Fentanyl har ersatts av en ny importerad designdrog från Kina, isotonitazen, som det estniska parlamentet fått bråttom att förbjuda. Distributionen är borta, men knappast mer än tillfälligt. Nya kriminella ligor tar över distributionen.

Det är det här Anton menar. Han är säker på att politikerna nöjer sig med att det inte är så många som dör för tillfället. I övrigt fortsätter allt som tidigare.

Samhällsvetaren och frilansjournalisten Ahto Lobjakas förklarar att man i Estland har gått in för bestraffningslinjen när det gäller droger. Droger är farliga och förbjudna, använd inte.

- Jag tror inte det finns någon förändring gällande den saken i sikte, säger han.

Drogmissbruk är såtillvida tabubelagt i Estland att få vill befatta sig med problemen, åtminstone inte inom politiken. Det är en av orsakerna till att situationen förändras så långsamt.

Tallinn
I Estland är det få som vill befatta sig med problemen, åtminstone inom politiken. Tallinn Bild: Bo Ahlgren Tallinn

De som känner till livet i knarkträsket vill ha en annorlunda lösning för att hjälpa de människor som fastnar i missbruket. Säkra rum för narkotikabruk, med övervakning och hjälp nära ifall det händer någonting. Heroinbehandling för dem som är beroende.

- Samhället borde hjälpa missbrukare i stället för att koncentrera sig på att bestraffa dem. Inget av det här har i någon betydande utsträckning diskuterats på politisk nivå, säger Anton.

Hjälp i stället för bestraffning

Mart Kalvet är en av dem som jobbar inom frivilligorganisationer för att hjälpa missbrukare. Han är stödperson för missbrukare och träffar regelbundet myndigheterna för att diskutera läget och vad som borde göras.

- De senaste åren har jag nog kunnat se att dialogen med de ansvariga myndigheterna har blivit mer öppen, jag tror att vi inom de närmaste åren kommer att få i varje fall något slag av förändring mot det bättre, säger Mart Kalvet.

Det vore rätt läge att hjälpa missbrukare nu, när försäljningen av tunga droger ligger nere. Men polisen har sprängt knarkligorna tidigare, och sedan har andra ligor tagit över för att sälja åt samma människor som måste ha sin drog när abstinensbesvären blir för svåra.

- Situationen var densamma i början av 2000-talet när den estniska polisen sprängde heroinligorna. Samtidigt drabbades Afghanistan av torka och kriget mot terrorismen stängde opiumodlingen där så gott som helt. Hela Europa blev utan heroin, och i Estland strömmade den nya syntetiska opioiden fentanyl in för att ersätta heroinet, förklarar Kalvet.

Mart Kalvet
Mart Kalvet jobbar i Tallinn för att hjälpa missbrukare via frivilligorganisationer som LUNEST, en estnisk förening för människor som är droganvändare. Han vill att missbrukare ska få hjälp, inte straff. Mart Kalvet Bild: Bo Ahlgren Mart,Kalvet

Det är billigt och enkelt att tillverka fentanyl, och drogen är upp till 100 gånger starkare än heroin. Så den är farligare att använda, risken är stor för överdos.

Drogerna är stora affärer

Missbruket har varit stort främst i östra delarna av Estland, där majoriteten av befolkningen talar ryska. Under årens lopp har missbruket spridit sig i högre grad även till att gälla majoritetsbefolkningen. Det handlar även om kriminell ekonomi.

Ahto Lobjakas beräknar att droghandeln i Estland inbringar minst 100 miljoner euro per år, möjligtvis 200 miljoner. Det är enorma pengar i ett litet land som Estland med en befolkning på drygt 1,3 miljoner invånare.

Polisen har tidigare uppskattat att det finns cirka 20 000 missbrukare i Estland. Den totala summan för knarkhandeln går att härleda någorlunda utgående från vad drogerna kostar och vad en missbrukare måste ha varje dag.

Även om uppskattningen av mängden missbrukare har minskat under de senaste åren till 10 000 är omsättningen av droghandeln fortfarande stor.

- Vad jag vet så har den nuvarande regeringen inte gjort någonting alls åt drogsituationen. De tidigare regeringarna har enligt vad jag ser främst koncentrerat sig på att försvåra tillgången till cannabis, som i sig kunde vara en mildare drog för dem som råkar in i en situation där man prövar, i stället för någonting så starkt som fentanyl genast, säger Ahto Lobjakas.

- De som sitter i toppen och bestämmer har av någon anledning hållit sig borta från att på riktigt ta itu med handeln med de tunga drogerna. Det får en otvivelaktigt att undra.

Väggmålning i Tallinn
Väggmålning i Tallinn med svagare droger. Väggmålning i Tallinn Bild: Bo Ahlgren hasch

Vi är alla beroende av någonting

Mart Kalvet kommer in på beroendet i sig. Den som blir beroende av en olaglig drog kan uppleva att det är någonting som fattas i livet, någonting som tar bort känslan som sitter kvar från traumatiska upplevelser i barndomen, en svår uppväxt, depression.

Andra är beroende av sitt jobb, arbetsnarkomaner. Andra blir alkoholister i olika grad.

- De som har en benägenhet att bli beroende kan vara de bästa arbetstagarna, de som blir beroende av sitt arbete. Vi kan alla bli beroende, därför förtjänar inte de som bli beroende av olagliga droger den stämpel de har i dagens samhälle. De ska få hjälp med sitt beroende, säger Kalvet.

- Och det kommer alltid att finnas de som är beredda att utnyttja vår benägenhet att bli beroende.

Silen styr livet

Antons liv kretsar totalt kring att få följande dos när han är inne i en period av drogbruk. Han tar risken att köra till en förort i Tallinn för att köpa de doser han behöver av den drog som finns tillgänglig.

För tillfället är det isotonitazen, den kinesiska designdrogen. Ingen vet egentligen hur den kommer att påverka användarna, eller om det är den som tar över efter fentanylet. Den har använts på labbråttor tidigare, konstaterar Mart Kalvet.

Sprutor, en pulverpåse och en sked. I bakgrunden en person som spänner ett band runt överarmen.
Sprutor, en pulverpåse och en sked. I bakgrunden en person som spänner ett band runt överarmen. Bild: Mostphotos beroende,heroin,kokain,hälsa,injektioner,nålar,sprutor,narkotika,knarkare,drogmissbruk,missbruk,rusmedel,lågtryck,Crack,knark

För Anton är drogen botemedlet mot hans svåra abstinensbesvär och medicinen mot de svåra känslorna, kanske mot en begynnande depression.

Han visar de små doserna, cirka 20 milligram packade i små paket av aluminiumfolie.

Han måste lita på mellanhanden till langaren som får drogen av någon som har en kemist i något laboratorium som sällan bryr sig väldigt mycket om hygien eller sterila förhållanden.

Man måste sila silen genom ett filter för att få bort orenheterna i det pulver drogen är utspädd i. 20 gram pulver innehåller cirka ett halvt gram av det han vill ha.

Det är en fruktansvärt stark dos. En nybörjare dör av en sjättedel av den dosen.

- Du kan aldrig vara riktigt säker på vad du får. Det kan hända att mellanhanden ger dig ett paket med socker och använder pengarna till att köpa åt sig själv.

Han visar också sin metadonburk han fått från kliniken där missbrukare kan få metadonbehandling för abstinensbesvär i stället för att vara tvungna att använda de olagliga drogerna.

- Men metadon är också beroendeframkallande, säger han.

- Dessutom blir man behandlad som skräp av en del av personalen. Det visar också vilken inställning samhället har mot oss missbrukare.

Käytetty huumeruisku
Käytetty huumeruisku Bild: Timo Sihvonen / Yle narkotika,Drug injection

Anton ser inte ut som en missbrukare så som vi vanligtvis upplever att en missbrukare borde se ut. Han är klädd som vem som helst, lever ett vanligt liv med perioder av missbruk. Han är skärpt och har nog framtidsplaner, bara han blir av med drogerna.

- Jag har haft tur, inget allvarligt har hänt, jag har inga sjukdomar eller sådant, säger han.

Men Anton blir tyst när jag frågar om hur rädd han är på grund av sin livsstil.

- Hmm...ja...det är någonting jag inte riktigt vill tala om.

Text: Bo Ahlgren

Artikeln uppdaterades klockan 9:04 den 23.2.2020. Uttrycket hårda droger byttes ut mot tunga droger.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes