Hoppa till huvudinnehåll

Bröstcanceroperationer blir kvar i Karleby – Vasa får inte fortsätta operera ändtarmscancer

Kirurgit leikkaa potilasta leikkaussalissa.
Större och mer krävande operationer flyttar till universitetssjukhusen. Vasa sjukvårdsdistrikt är kritiskt inställt till förslaget. Arkivbild. Kirurgit leikkaa potilasta leikkaussalissa. Bild: Simo Pitkänen / Yle operation,Mellersta Finlands centralsjukhus,kirurger,operationssalar

Centralsjukhuset i Karleby ser ut att få behålla en del kirurgi, något man är mycket glad över. I Vasa är man däremot mer kritiskt inställd till att större operationer som till exempel ändtarmscancer ska koncentreras till universitetssjukhusen.

Det handlar om ett förändringsförslag till den redan godkända förordningen om centralisering av vissa uppgifter inom specialsjukvården.

Förslaget innebär att stora operationer som ändtarmscancer och lungcancer samt vissa krävande urologiska operationer koncentreras till universitetssjukhusen.

Centralisering går emot jouren

Kritiska röster höjs från Vasa sjukvårdsdistrikt eftersom man anser att ändringsförslaget strider mot jourförordningen.

- Det går emot jourförordningen om en bit av processen tas bort. Det blir också dyrare för vi kan inte minska personalen. Man borde ge mer makt till Erva-områden, säger direktör Marina Kinnunen på Vasa sjukvårdsdistrikt.

Erva-områden är specialsjukvårdsområden. Vasa sjukvårdsdistrikt hör till Erva-området som leds av Åbo universitetssjukhus.

Porträtt av Marina Kinnunen.
Marina Kinnunen säger att de inom Vasa sjukvårdsdistrikt anser att centraliseringsförordningen går emot jourförordningen. Porträtt av Marina Kinnunen. Bild: Yle/Sofi Nordmyr Vasa sjukvårdsdistrikt,kinnunen

I ett utlåtande till ministeriet skriver representanter för Vasa sjukvårdsdistrikt att när det gäller ändtarmscancer kan Vasa centralsjukhus uppvisa vårdresultat som är utmärkta på riksnivå.

- Det har aldrig varit fråga om att man måste ha ändtarmscanceroperationer på sjukhus med omfattande jour. Det är en krävande anatomisk operation med komplicerad medicinsk behandling. Sådana operationer ska inte göras på mindre sjukhus, säger medicinalråd Timo Keistinen på social- och hälsovårdsministeriet.

Keistinen ger ändå Kinnunen rätt i att ett sjukhus med omfattande jour behöver ha operationer för att hitta arbeten till alla som ska hålla igång jouren.

Angående Kinnunens kritik om att man borde ge Erva-områden större makt säger Keistinen att det delvis blir så nu.

- Det har störst påverkningar i östra och norra Finland. Där har de inga avtal inom sina Erva-områden.

Vasa centralsjukhus får alltså behålla nästan all kirurgi.

- Det handlar bara om tiotals patienter som skickas till universitetssjukhusen, inte hundratals. Det är de mest krävande operationerna som tar många timmar, säger Keistinen.

Porträttbild av Timo Keistinen.
Timo Keistinen säger att förändringen egentligen inte har så stor betydelse för Vasa centralsjukhus. Desto mer innebär den för Mellersta Österbottens centralsjukhus. Porträttbild av Timo Keistinen. Bild: Yle/Taisto Lapila social- och hälsovårdsministeriet,timo keistinen

Karleby kan bevara patientsäkerheten

På Mellersta Österbottens centralsjukhus som hör till Uleåborgs universitetssjukhus Erva-område är man mycket nöjd med förslaget.

Det innebär nämligen att man får fortsätta utföra operationer som man annars hade gått miste om.

Den förra förordningen statuerade nämligen antal operationer per år inom ett visst område som sjukhusen behövde komma över för att få behålla den typen av kirurgi.

- Det nya ger mer möjligheter. Vi kan gå under antalet operationer om vi kan komma överens inom Erva-området, säger ledande överläkare Pirjo Dabnell på Soite som är vårdsamkommunen i Mellersta Österbotten.

Chefsöverläkare Pirjo Dabnell.
Pirjo Dabnell är glada att de på centralsjukhuset i Karleby får fortsätta operera. Det innebär att de kan höja patientsäkerheten. Chefsöverläkare Pirjo Dabnell. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Mellersta Österbottens centralsjukhus,dabnell

Den typ av kirurgi som det gäller är knä- och höftledsoperationer samt bröstcancer- och tjocktarmscanceroperationer.

Dabnell säger att det här innebär att de kan trygga patientsäkerheten, att vård ska finnas nära, att det ska finnas tider och att vården ska ha god kvalitet.

- Vi har jourhavande kirurger och många olika jourhavande operationer. Om inte kirurgerna kan operera dagtid kan vi inte ha jour. Nu kan vi fortsätta med det.

Det betyder samtidigt att man på centralsjukhuset i Karleby inte behöver fler resurser och anställda för att klara av antalet operationer. Personal finns redan för att klara av jouren.

Undersöker kvantitet och inte kvalitet i Finland

Marina Kinnunen säger att de från Vasa sjukvårdsdistrikt lämnat in ett kritiskt utlåtande till ministeriet om ändringsförslaget. De har också lämnat in ett utlåtande tillsammans med andra sjukhus.

På fredag eftermiddag hade omkring 80 utlåtanden kommit in till social- och hälsovårdsministeriet.

Många av dem berörde bristen på kvalitetsundersökningar och man kritiserade att förslaget långt baserade sig på kvantitetsundersökningar. Bland de som kritiserade finns Vasa sjukvårdsdistrikt.

Timo Keistinen säger att det beror på att man inte utför undersökningar och upprätthåller statistik om kvalitet i vården i Finland.

Förordningen baserar sig på resultatet av både inhemska och utländska forskningar. Keistinen tar patientskador i samarbete med höftledsprotesoperationer som exempel.

- Resultaten visar att sjukhus som har över 400 operationer per år har bättre kvalitet på många olika mätinstrument.

Undersökningarna visar också att ett genomsnitt av canceroperationer som görs på större sjukhus har bättre resultat.

Varför gör man inte kvalitetsundersökningar?

- Institutet för hälsa och välfärd (THL) har börjat göra ett kvalitetsutvecklingsarbete. I åratal har de samlat uppgifter och de håller på och bygger upp flera pilotundersökningar ooch kvalitetsregister. Det finns mycket att utveckla. Det är inte så klart att det går att använda.

Keistinen passar samtidigt på att jämföra utvecklingen i Finland med dito i Sverige. I Sverige har man omkring hundra olika kvalitetsregister.

- Behovet av utvecklingsarbete finns.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten