Hoppa till huvudinnehåll

Carita Isaksson om tiden på folkhögskolan: "Vi lärde oss folkvett, hänsyn och hyfs och pli"

Folkhögskolorna har varit ett sätt för unga att hitta sin identitet och väg in i vuxenlivet. Ännu i dag fungerar folkhögskolan som en port till vidare studier och ger en chans för människor från olika bakgrund och kulturer att mötas.

Karl-Johan Heikius studerar första året vid Lappfjärds folkhögskola i Kristinestad, som är specialiserad på musik, närmare bestämt pop, rock och jazz.

- När jag hörde AC/DC första gången så var jag fast och det har varit rock 'n' roll sedan dess, minns Heikius.

Karl-Johan Heikius började ta gitarrlektioner i tvåan i lågstadiet och har spelat i flera band. Utbildningen i Lappfjärd har varit ett viktigt led i hans utveckling och förhoppningen är att kunna jobba med musik också i framtiden.

- Nu kan jag säga att det här vill jag lära mig och så får jag hjälp av lärarna.

ung man i skägg
Karl-Johan Heikius drömmer om ett yrke där han kan jobba med både musik och ungdomar. ung man i skägg Bild: Yle/ Jyrki Karjalainen folkhögskolor,lappfjärds folkhögskola

Många av folkhögskolans adepter har studerat vidare och gjort musiken till sitt yrke. Casper Sahlström, som är huvudlärare i musik i Lappfjärds folkhögskola, tippar att trettio procent har blivit yrkesmusiker under de 30 år som skolan satsat på musik. Vissa har till och med gjort internationell karriär.

- En stor skara har också blivit duktiga amatörmusiker i olika orkestrar, dansband och i rockvärlden, vilket också är ett viktigt bidrag till musiklivet, påpekar Sahlström.

man i kostym vid pelare
Casper Sahlström har sett många unga musiker finna sina bana i just folkhögskolan. man i kostym vid pelare Bild: Yle/ Jyrki Karjalainen folkhögskolor,lappfjärds folkhögskola

De första folkhögskolorna grundades i Danmark på 1840-talet med syftet var att ge bönderna och de bredare folkskikten en chans att utbilda sig. Traditionen spreds sig över Norden och ännu idag finns tio folkhögskolor i Svenskfinland.

Tidigare innebar folkhögskolan en möjlighet till ett mellanår och därmed också en chans att mogna och hitta sin identitet. De är ännu i dag allmänbildande och det kreativa har alltid varit en viktig del av undervisningen.

Man skulle inte bli någonting utan man skulle bli någon

På samma sätt var Houtskärs kyrkliga folkhögskola på sin tid en viktig länk ut till världen och vidare utbildningsmöjligheter för många skärgårdsbor.

Bengt Backman, tidigare kommundirektör i Houtskär och i dag mångårig styrelseordförande för föreningen bakom skolan, växte själv upp som lärarbarn på skolan. Han fungerade också som lärare där under åren 1966-1972.

- Man skulle inte bli någonting utan man skulle bli någon. Det var helt enkelt frågan om personlighetsutvecklingen, plus att det undervisades i handarbete, vävning, slöjd, båtbygge och mycket sång och musik.

Religionen hade också sin givna plats på skolan.

Legendariska Frestelsens träd

Siv Fagerlund gick i folkhögskolan 1954-55. Hon kommer väl ihåg är en tall som växte utanför flickinternatet.

- Jag var ju sexton år och hade en pojkvän som jag dittills fått träffa fritt. Men plötsligt skulle det vara tyst och stängt klockan tio på kvällen och alla skulle vara i säng. Det här tyckte vi var lite jobbigt, så våra pojkvänner klättrade uppför tallen, som senare kom att kallas Frestelsens träd. En gång blev vi fast och jag fick stå till svars för mina synder, men det reddes nog upp.

Siv Fagerlund återupplever vävsalen i Houtskärs kyrkliga folkhögskola
Siv Fagerlund återupplever vävsalen i Houtskärs kyrkliga folkhögskola Siv Fagerlund återupplever vävsalen i Houtskärs kyrkliga folkhögskola Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,folkbildning

Skolan hade en enorm betydelse för hela bygden, påpekar Fagerlund.

- Jag undrar ibland vad Houtskär skulle ha varit utan skolan. Hit kom föredragshållare från olika håll trots de dåliga förbindelserna. Vi kunde ha varit väldigt isolerade, men här pågick alltid någonting, berättar Fagerlund.

Siv Fagerlund hade själv siktet inriktat på att blir socialarbetare och jobbade under många år som kurator vid Kårkulla.

Växte upp på folkhögskolan

Carita Isaksson flyttade som sexåring till Houtskär, då hennes pappa, Bror Borgar blev rektorn på skolan. Hennes mamma Greta var också lärare på skolan 1954-66.

Rektor Bror Borgar, fru Greta, rektor Thure Eriksson och hans fru Gunvor utanför Församlingshemmet, Houtskärs Kyrkliga Folkhögskola.
Houtskärs Kyrkliga Folkhögskolas rektor Bror Borgar, fru Greta, rektor Thure Eriksson och hans fru Gunvor. Rektor Bror Borgar, fru Greta, rektor Thure Eriksson och hans fru Gunvor utanför Församlingshemmet, Houtskärs Kyrkliga Folkhögskola. Bild: Alex Mattsson / Houtskärs lokalhistoriska arkiv Houtskär,Houtskärs Kyrkliga Folkhögskola

- Det var otroligt fint att leva här och vi hade en otrolig gemenskap inom folkhögskolefamiljen.

Carita Isaksson njuter av sin barndoms landskap i Houtskär
Carita Isaksson studerade ännu till merkonom vid Handelsläroverket och arbetade länge vid Åbo Akademi. Carita Isaksson njuter av sin barndoms landskap i Houtskär Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,Houtskärs Kyrkliga Folkhögskola

Som elvaåring flyttade Isaksson till mellanskolan i Pargas, men cirkeln slöts då hon valde att hoppa av gymnasiet och flytta hem för att studera på folkhögskolan.

- Det var en fin tid. Vi lärde oss folkvett, hänsyn och hyfs och pli. Vi var goda vänner allihop.

Framtid under nya former

År 2011 upphörde den statsbidragsberättigade verksamheten i Houtskär. Skärgårdsskolan, som den i dag kallas, drivs av en stödförening och fungerar som kursgård.

- I sommar har vi sju lägerskriftskolor. Dessutom ordnas lägerskolor, bibeldagar, konstkurser och sådant som dans vid havet och allmogesegling, berättar Bengt Backman.

För att kunna locka studerande, gäller det för folkhögskolorna i dag att leva i tiden och satsa på studieinriktningar som lockar studerande, vilket inte alltid är helt lätt.

Den evangeliska folkhögskolan i Vasa är öppet kristen och erbjuder till exempel en traditionell bibellinje, men för närvarande har man inte fått tillräckligt många elever. Därför har man breddat utbudet.

- Alla är välkomna oberoende av härkomst eller religion. Men vi vill spela med öppna kort när det gäller det kristliga, betonar rektor Jan Åbacka.

Folkhögskolan är en av flera där man nu gått in för att satsa på språkundervisning och integration för invandrare, eftersom staten stöder utbildningen med ett så kallat integrationstillägg.

Har folkhögskolorna en framtid?

- Bara folkhögskolorna håller fast vid det här medborgar- och människofostrande idealet, så går det bra. Det säger Petri Salo, professor i vuxenpedagogik vid Åbo Akademi.

Dekanus Petri Salo sitter på trapporna till Åbo Akademi i Vasa.
Folkhögskolorna har fortsättningsvis en viktig roll som mötesplats, poängterar Petri Salo. Dekanus Petri Salo sitter på trapporna till Åbo Akademi i Vasa. Bild: Yle / Ted Urho Petri Salo,Åbo Akademi,åbo akademi i vasa,Dekanus

Även om kursutbudet har varierat under åren, fyller folkhögskoleutbildningen ännu samma roll som tidigare, framhåller han.

- Folkhögskolan är en mötesplats för olika aktiviteter. Det är en mötesplats för unga människor som söker sig framåt i livet och för människor från olika bakgrund och kulturer. I dag behöver vi de här mötesplatserna mer än någonsin, säger Petri Salo bestämt.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten