Hoppa till huvudinnehåll

Fuktigare klimat går hårt åt husen i Finland: "Vi har sett två år gamla timmerhus som fått fuktskador"

En husvägg med synligt mögel på sockeln.
Sockeln på Pargas stadshus är för låg och golvet för nära marknivå. En husvägg med synligt mögel på sockeln. Bild: Amanda Vikman/Yle Sockel (Hus),fuktskador

Ingen har kunnat undvika att årets vinter varit mycket märklig. På Fagerholm i Åbolands skärgård uppmättes rekordhöga 8,4 grader den 4 december 2019, och i januari uppmättes landets högsta temperatur i Åbo då det var 9,2 grader den 21 januari 2020. Och vädret har varit väldigt fuktigt.

Gamla goda stuprännor kommer att vara väldigt viktiga också i framtiden. En ny doktorsavhandling från Tammerfors tekniska universitet visar att framtidens mildare och fuktigare klimat kommer att gå hårt åt de finländska byggnaderna.

– Över hälften av Finlands höghus byggdes i snabb takt mellan åren 1960 och 1989. I vår undersökning har vi märkt att deras hållbarhet är sämre på grund av lägre byggnadskrav och sämre kunskap. Trots det har husen ändå klarat dagens klimat ganska väl, säger Toni Pakkala på universitetets webbsida.

Nu för tiden används till exempel luftporbildande medel som gör att betongen tål frost bättre och hindrar att den spricker, men det gjorde man inte förr.

En tegelvägg med spruckna tegel.
Frostsprängning på en tegelvägg. En tegelvägg med spruckna tegel. Bild: Amanda Vikman/Yle Frostsprängning,tegelvägg

Det är den ökade luftfuktigheten och vattnet som i framtiden kommer att leda till problem. Fukt sugs in i betong och byggmaterial som kommer att ha svårare att torka upp.

Kusterna kan dock i viss mån räddas av det varmare vädret eftersom risken för frostsprängningar ökar om temperaturen svänger mellan plus och minusgrader.

Men det kommer att bli än viktigare att underhålla fastigheterna. Om skadorna redan blivit synliga blir det ofta mycket dyrare att åtgärda dem än att underhålla fastigheten kontinuerligt.

En husfasad, hälften intäkt, hälften med isoleringen framme.
Att täcka in husfasaden under byggtiden, vilket man inte gjort på bilden, blir allt viktigare. En husfasad, hälften intäkt, hälften med isoleringen framme. Bild: Amanda Vikman/Yle fasad,höghus,bygge

Enligt ROTI-rapporten från Finlands byggnadsingenjörers förbund blir det dyrt att inte underhålla fastigheterna eftersom det till exempel leder till läckage och energiförlust. Totalt kostar fastigheter som inte underhållits flera miljarder euro per år.

Än viktigare att följa byggnadskraven och vara noga med detaljer

Forskaren Terje Gröntoft vid det Norska institutet för luftforskning kom ut med en rapport om det fuktigare klimatet för knappt 10 år sedan. I dag kan han se att prognoserna stämde ganska bra överens med dagens verklighet.

- I Norge har vi kanske större problem med erosion och att marken blir urgröpt under konstruktioner. Men inom byggbranschen tar man också i i överkant och bygger enligt de normer vi har i landets mest utsatta områden, säger Gröntoft.

Han har uppskattat att kostnaderna för att underhålla fasader och andra ytor kan öka med uppemot 15 procent om året under det här århundradet.

Sanna Simonen står vid ett hus och pekar upp mot taket.
Sanna Simonen säger att det finns planer för att förbättra stadshusets hälsa. Sanna Simonen står vid ett hus och pekar upp mot taket. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Sanna Simonen

Pargas stads ledande byggnadsinspektör Sanna Simonen tror inte att det kommer att behövas några nya byggnadskrav i ett fuktigare Finland.

- Jag skulle säga att de rådande byggnadskraven är tillräckligt bra. Man behöver nog inte börja undvika några specifika material, men det är viktigt med detaljerna och att materialen används så som det är tänkt, säger Simonen.

Pargas stadshus är ett praktexempel på riskfastigheter. Takkanten är så gott som obefintlig och väggarna skyddas dåligt för väder och vind.

- Här i skärgården blir man kanske frestad att bygga så att taklutningen blir ofördelaktig med tanke på regn som blåser in från havet. Vi har sett exempel på timmerhus som fått fuktskador efter bara två år på grund av sådan felplanering, säger hon.

Sköt huset som du sköter bilen

Sommarstugor som lämnas utan grundvärme kan ha klarat sig relativt bra då vintrarna varit kalla och torra, men Simonen tror att det blir en dyr och dålig affär att göra så i framtiden.

Och precis som bilar behöver husen underhållas och skötas

- Folk verkar inte tänka på det här. I varje hus borde man ha en underhållsbok, göra underhållsarbete varje år och anteckna vad man gjort. Ventilationsfiltren bör till exempel bytas två gånger per år, säger hon.

År 2019 var medeltemperaturen ungefär 0,9 grader högre jämfört med åren 1981-2010. Och även om det här året kan ha varit extremt vädermässigt, så verkar det som att den här vintern kan statuera exempel för hur framtidens vintrar kommer att se ut.

Sommarstuga vid vattnet.
Det kan snabbt bli problem med fastigheter som står utan grundvärme i ett fuktigare klimat. Timmerhus bör enligt Simonen kläs med brädfodring. Sommarstuga vid vattnet. Bild: Mostphotos Stuga,sjöar,naturen,skogar,semester,vatten,fritidshus,sommarstugor,stugor,avkoppling

Enligt meteorologiska institutets prognoser kan vi räkna med blötare och blåsigare väder speciellt i södra Finland och längs kusterna.

December 2019 var i genomsnitt 3-6 grader varmare än medeltalet. Varma vintrar brukar förekomma med 10-30 års mellanrum, men också åren 2017 och 2011 var det varmare än normalt. Nederbörden kommer också att bli rikligare och kraftigare, framförallt på vintern. Samtidigt förväntas stormvindarna öka i styrka över finska sjöområden och vid kusterna.

- Det har redan under en längre tid funnits rekommendationer på hur nära stranden och hur högt över vattenytan man behöver bygga för att huset ska stå säkert från högt vattenstånd och stora vågor. När regnet kommer från sidan är det väldigt viktigt med luftspalt och hela, täta fönster och fasader, säger Sanna Simonen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland