Hoppa till huvudinnehåll

Gräshoppsfarmare i Karis tror på framtiden – insekterna borde förädlas vidare såsom havre och bondbönor

Många jordbrukare som för några år sedan satsade på insekter som ett proteinrikt livsmedel har varit tvungna att sluta på grund av dålig lönsamhet. I Mjölbolsta i Karis tror man ändå på framtiden.

För två år sedan flyttade Petra och Roope Päivänen från Helsingfors till Mjölbolsta i Karis. Båda hade en dröm om att få bo på landet.

När de köpte Mangs gård, numera Villa Mangs i Karis kom de på samma idé som ganska många andra finländare för ett par år sedan, de byggde om en gammal ladugård till ett jättestort bb för gräshoppor.

En man och en kvinna står strax utanför en stor röd ladugård i tegel och rödmyllad brädfodring. Ute på landet, tidig vår. Ingen snö.
Inne i den här gamla ladugården finns ett nytt och avancerat ventilationssystem plus ganska många miljoner gräshoppor. En man och en kvinna står strax utanför en stor röd ladugård i tegel och rödmyllad brädfodring. Ute på landet, tidig vår. Ingen snö. Bild: Yle / Tiina Grönroos Gräshoppor som mat,Hussyrsa,gräshoppor,syrsor,Karis,Västnyland,Mjölbolsta,entreprenörskap,Roope Päivänen

Nykläckta syrsor ser ut som beigefärgade frön som rör på sig

Nu finns det två getter, ett tjugotal höns och vaktlar på gården plus många miljoner gräshoppor i den renoverade ladugården.

Petra Päivänen jobbar fortfarande inom restaurangbranschen och Roope Päivänen arbetar med reklam- och videoproduktion.

Båda har kunnat fortsätta jobba i Karis. Petra gör inhopp på slottskrogen i Svartå och Roope jobbar hemifrån tack vare fiberoptik som är minst lika snabb på landsbygden som inne i Helsingfors.

Gräshoppsfarmen är en bisyssla, men något de ändå satsat en hel del pengar i. Ladugården har en dyr ventilationsanläggning och den behövs eftersom det är ganska dammigt jobb att skörda gräshoppor.

Hyllor fulla med genomskinliga stora plastlådor. I lådorna finns miljontals gräshoppor, men det syns inte på bilden.
Hussyrsorna bor i plastlådor. Det finns en hel del lådor i ladugården i Mjölbolsta. Hyllor fulla med genomskinliga stora plastlådor. I lådorna finns miljontals gräshoppor, men det syns inte på bilden. Bild: Yle / Tiina Grönroos Gräshoppor som mat,Hussyrsa,gräshoppor,syrsor,Karis,Västnyland,Mjölbolsta,entreprenörskap,hyllor,plastlådor

Jo, det kallas att odla och skörda gräshoppor trots att det är fråga om insekter och inte växter.

De små äggen ser visserligen ut som små vita frön och när de små gräshopporna kläcks tror man också att de är beigefärgade frön ända tills de börjar röra på sig.

Gräshopporna rör på sig massor. Petra Päivänen säger att hon har bekanta som får obehag av att se när gräshopporna rör sig runt i de stora, genomskinliga plastlådorna.

Många gräshoppor somklättrar på en stor fyrkantig äggkartong.
Inne i plastlådorna finns äggkartonger som gör att syrsorna kan klättra runt. De får helt enkelt mera utrymme i lådan. Många gräshoppor somklättrar på en stor fyrkantig äggkartong. Bild: Yle / Tiina Grönroos Gräshoppor som mat,Hussyrsa,gräshoppor,syrsor,Karis,Västnyland,Mjölbolsta,entreprenörskap,Roope Päivänen

Om de här värmeälskande syrsorna skulle komma på tanken att rymma så är de ändå ganska lugna av sig.

De trivs nämligen bäst inomhus och ute är det mestadels för kallt. Det blir alltså ingen gräshoppsinvasion i Karis.

- Det finns ingen risk för att de här gräshopporna skulle äta upp det som finns på våra grannars åkrar, säger Petra Päivänen.

Egentligen är det lite fel att kalla de här gulbruna insekterna för gräshoppor. De är småknubbiga hussyrsor på knappt två centimeter som fullvuxna.

Arten härstammar från Nordafrika, men har hittat till Finland för cirka 500 år sedan.

- Det finns hussyrsor i vår natur, men de här hos oss är nog odlade, säger Petra Pävänen.

Hussyrsan trivs som sagt bäst när det är riktigt varmt. I den ombyggda ladugården är det nästan tropisk värme.

Där lever hussyrsan på en foderblandning som består av havre, korn, majs, rypsolja, vitaminer och mineralämnen. Det är ungefär samma ingredienser som i hönsfoder.

Frystorkade gräshoppor i stora plastpåsar. I bakgrunden en frys full med plastpåsar med gräshoppa.
Paret Päivänen har flera frysar. Syrsorna packas i plastpåsar innan Petra och Roope fryser in dem. Frystorkade gräshoppor i stora plastpåsar. I bakgrunden en frys full med plastpåsar med gräshoppa. Bild: Yle / Tiina Grönroos Gräshoppor som mat,Hussyrsa,gräshoppor,syrsor,Karis,Västnyland,Mjölbolsta,entreprenörskap,Frys,Roope Päivänen

Det tar fem veckor, det vill säga 35 dagar för en hussyrsa att bli fullvuxen. Då är det dags för skörd. Hussyrsorna åker in i frysen.

Ett kilo fryst syrsa kostar 30 euro. I Karis skördar man som mest mellan tio och femton kilo per gång.

Syrsor från Karis exporteras till Tyskland

Någon lukrativ affär är det inte att ha hussyrsor. Därför har många insektsföretag redan satt lapp på luckan.

Några sådana planer har inte Villa Mangs i Mjölbolsta i Karis.

- Varför skulle vi sluta nu när det inte finns så många konkurrenter längre, säger Roope Päivänen.

I stället hoppas paret Päivänen att finländarna småningom ska fatta tycke för syrsor i maten.

- Vi förhandlar som bäst med eventuella samarbetspartners om att vidareförädla våra syrsor, säger Petra Päivänen.

Hon jämför gräshoppa eller syrsa med havre och bondböna. Alla fungerar som köttersättning, men Petra tror, eller snarare vet att ingen vill köpa hundra gram frystorkad hussyrsa.

Konsumenterna vill ha halvfabrikat. Det ska vara enkelt att göra mat på insekter.

För närvarande satsar Petra och Roope Päivänen på att exportera sina gräshoppor till Tyskland och andra länder i Mellaneuropa. Här har öppnats nya marknader efter att importen från Thailand har tagit slut.

Det att det överhuvudtaget blev en gräshoppsfarm i Karis beror till stor del på en video som Roope Järvinen gjorde på uppdrag av en som ville ha en undervisningsfilm.

- Då blev jag intresserad och tänkte att det här kan passa oss, säger Roope Järvinen.

- Fullärd blir man ändå inte. Det kommer hela tiden nya saker som man lär sig efterhand, säger Petra Päivänen.

Syrsor innehåller järn och B12-vitaminer

Petra och Roope Päivänen är båda allätare. De äter också kött från andra djur än insekter.

Veganer äter inte syrsor, det är ju ändå fråga om djur, men enligt Petra Päivänen kan hennes bekanta som är vegetarianer nog tänka sig att äta syrsor.

Syrsan har en fördel som till exempel havre och bondböna inte har.

- De innehåller mycket järn och B12-vitamin, säger Petra Päivänen.

En kvinna och en man står nära varandra. I bakgrunden stora genomskinliga plastlådor. Finns gräshoppor i dem. men de syns inte.
Petra och Roope Päivänen experimenterar en hel del i det egna köket. Förutom syrsor producerar gården också höns- och vaktelägg som säljs på rekoringar. En kvinna och en man står nära varandra. I bakgrunden stora genomskinliga plastlådor. Finns gräshoppor i dem. men de syns inte. Bild: Yle / Tiina Grönroos Gräshoppor som mat,Hussyrsa,gräshoppor,syrsor,Karis,Västnyland,Mjölbolsta,entreprenörskap,Roope Päivänen

Finns godare sätt att tillreda gräshoppa än att rosta eller fritera

Problemet enligt Petra Päivänen är att många finländare inte har fått äta syrsor när de är som bäst.

- De har kanske smakat på rostade eller friterade insekter, men jag tycker de är godast när man maler ner dem och blandar dem till exempel med köttfärs eller grönsaker.

Petra Päivänen föreslår att man blandar ungefär hälften med insektsmjöl i köttfärsen. En av hennes favoriträtter just nu är grönsaks- och syrsabiffar.

Roope Päivänens favorit är lasagne med svamp och hussyrsa.

Före de startade sin gräshoppsfarm i Karis hade de knappt smakat på gräshoppa.

- Jag smakade en gång på en chokladstång där det fanns lite gräshoppa. Det att chokladen innehöll gräshoppa var nog mest gjort i syfte att chockera, säger Roope Järvinen.

- Min första syrsa var nog från egen odling, säger Petra Päivänen.

Läs också