Hoppa till huvudinnehåll

Vinteröversvämningar kan bli vanligare och svårare att förutspå: "Gamla bostadsområden och fritidsbostäder kan vara i fara"

Översvämning i Ekenäs.
En och annan väg har varit under vatten den här vintern, som den här vägen i Ekenäs. Översvämning i Ekenäs. Bild: Petteri Bülow / Yle Ekenäs,översvämningar,klimatförändring

Varmare klimat kan dela upp Finlands vintrar i två zoner - den norra med mera snö än tidigare, och den södra med mindre snö och fler översvämningar.

Högt vattenstånd och översvämmade vattendrag har varit en vanlig syn under den pågående vintern, speciellt i landets södra del.

Under helgen var det riktigt blött vid den nyländska kusten.

I framtiden kan liknande väderfenomen bli vanligare när nederbörden oftare faller i form av regn i stället för snö. Det leder till att översvämningsperioderna flyttas.

Om klimatet fortsätter bli varmare tros nederbördsmängderna öka, hällregnen bli fler och stormvindar bli vanligare.

Förändringen verkar bli särskilt tydlig under vintertid med vinteröversvämningar som följd.

Lappland får mera snö

Ville Keskisarja, konsultativ tjänsteman vid Jord- och skogsbruksministeriet, säger att översvämningar kan bli svårare att förutspå.

- Enligt vissa uppskattningar kan risken för översvämningar bli två eller tre gånger större i Finland i framtiden.

Niinijoki tulvii Loimaalla
Niinijoki i Loimaa är översvämmad. Niinijoki tulvii Loimaalla Bild: Lassi Lähteenmäki / Yle Loimaa,översvämningar,Niinijoki, Loimaa

Hittills har det varit vanligt med vårflod, men risken för det ser ut att bli mindre i och med att det inte finns så mycket snö som kan smälta på våren förklarar Keskisarja.

Lappland utgör ett undantag. För tillfället finns det ovanligt mycket snö i Lappland och större nederbördsmängder kan leda till att det blir vanligare med tjockare snötäcken i framtiden.

Risk för isproppar

Enligt Jord- och skogsbruksministeriets karta är det orter vid kusttrakter och vattendrag som är i riskzonen för översvämningar överlag.

Risken är störst i Björneborg och Rovaniemi. De ligger vid var sin älv, Kumo älv respektive Kemi älv.

I Svenskfinland är det Åbo, Helsingfors, Esbo och Lovisa som är riskområden.

Esse å i Lappfors.
På sommaren är det inte särskilt mycket problem med översvämningar i Esse å, men så kallade kravisproppar har varit ett problem och de kan bli vanligare i framtiden. Esse å i Lappfors. Bild: YLE/Rolf Granqvist esse å

Dessutom verkar risken för isproppar i vattendrag öka. Det kan drabba till exempel Esse å som rinner ut i Larsmosjön. Där har det förekommit isproppar åtminstone vid Esse, Kållby och Lappfors.

Dammar håller vattnet borta

Översvämningarna kan drabba många byggnader som är byggda nära vatten och för lågt i förhållande till vattennivån.

- Jag misstänker att byggandet i städerna kan ordnas så högt upp att översvämningar inte ska drabba nya områden, men gamla bostadsområden och fritidsbostäder kan vara i fara, tror Miljöcentralens ledande hydrolog Bertel Vehviläinen.

Kokemäenjoki tulvii
Kumo älv svämmar över i Björneborg. Kokemäenjoki tulvii Bild: Jenni Joensuu / Yle Björneborg,Kumo älv,översvämningar

Björneborg är, som sagt, i riskzonen. Där motas översvämningarna i grind, både nu och i framtiden.

- De senaste åren har vi jobbat långsiktigt med dammanläggningar. Varje år bygger vi någon ny damm eller renoverar gamla konstruktioner, säger Markku Koppelomäki, chef för infrastrukturenheten i Björneborg.

Jordbrukarens räddning kan finnas i Baltikum

Ville Keskisarja vid Jord- och skogsbruksministeriet påpekar att anpassningsåtgärder inte gäller bara stadsmiljö.

Om man till exempel äger skog kan det bli aktuellt att fundera på dränering, även om forskning också tyder på att skogsmark kan må bra av översvämningar med kallt vatten.

Loimijoki tulvii Loimaalla
Det är inte ovanligt att åkermark drabbas av översvämningar, men om nederbördsmängderna ökar kan det leda till att mera näringsämnen spolas ut i vattendrag. Loimijoki tulvii Loimaalla Bild: Lassi Lähteenmäki / Yle Loimaa,Loimijoki,översvämningar

Också åkrar drabbas av översvämningar, vilket kan betyda att jordbrukaren blir tvungen att fundera på nya grödor och nya sätt att odla och dika åkrar.

Då kan det löna sig att rikta blickarna söderut, till exempel i Baltikum och Centraleuropa finns det länder som redan har det klimat som Finland kan få i framtiden.

Läs också