Hoppa till huvudinnehåll

Det är lätt att anställa någon som skriver ens skolarbeten eller avhandling: "Ett hot mot akademisk standard och kvalitet"

händer som skriver på tangentbord
Det finns många hemsidor som säljer akademiska originalverk. händer som skriver på tangentbord Bild: Yle/Jukka Tyni datorer,pro gradu-avhandlingar

Man kan köpa nästan vad som helst på nätet nuförtiden. Faktum är att man se en ökande trend i att allt fler studerande betalar för att låta någon annan skriva ens skolarbeten, eller ännu värre: ens avhandling.

Det är lätt att upptäcka plagiat med hjälp av plagiatkontroller. Det känner de flesta till.

Hur är det då om man anställer någon att skriva hela ens uppsats eller avhandling? Då har man ett originalverk i handen, vilket är väldigt svårt att upptäcka i kvalitetskontroller.

Contract cheating – en form av fusk

Contract cheating är en form av fuskande där en studerande aktivt får någon annan att göra deras arbete för dem.

En senare definition av contract cheating är ett förhållande mellan tre aktörer; en studerande, universitetet och en tredje part, som gör färdigt uppgifter för den studerande, som i sin tur lämnar in dem till universitetet.

Med "göra färdigt" avser man att den tredje parten bidrar så mycket till arbetet eller uppgiften att det är svårt att avgöra vem som egentligen är upphovsman.

Det är oroväckande, säger Thomas Lancaster, professor vid Imperial College London, som i flera år har studerat fenomenet som på engelska kallas contract cheating.

– Vanligtvis hittar studerande en webbsida på internet som säljer dessa tjänster. Man köper tjänsten och får ett originalverk i handen, förklarar Lancaster.

Thomas Lancaster.
Thomas Lancaster har länge forskat i fenomenet contract cheating Thomas Lancaster. Bild: Privat. forskning,Thomas M. Lancaster,Contract cheating

Allt fler köper hjälp av akademiker

I en studie som baserar sig på material från 65 tidigare studier framkom det att 3,52 procent av studerande erkänt att de tagit hjälp av någon annan i sitt arbete.

Studien har utnyttjat material så långt bak i tiden som 1978.

Ser man mellan åren 2014 och 2018, erkänner 15,7 procent av studerande att de har betalat någon för att åta sig deras arbete.

Lancaster förklarar att det inte är något fel med själva idén att någon får betalt för att skriva å andras vägnar. Det görs ofta i samband med att någon skriver tal eller spökskriver en bok.

I högskolevärlden är det ett större problem. Det är ett hot mot akademisk standard och kvalitet.

– Det är ett problem på alla nivåer av utbildning, men framför allt i den högre utbildningen. I dag känner många till att det finns tjänster att köpa och dessutom marknadsför sig leverantörerna väldigt flitigt.

Lancaster förklarar att det största problemet är att det finns risk att folk utexamineras med en examen som de inte förtjänar. De som fuskar lär sig ingenting.

– Skoluppgifterna finns till av en orsak. De ska förbereda en för arbetslivet och påvisa att man lärt sig någonting.

En miljonbusiness för företag

Det finns företag som tjänar stora pengar på den här verksamheten. Lancaster berättar att det handlar om miljontals pund varje år. Dessutom är det väldigt lätt för vem som helst att hitta dessa tjänster.

– Det är otroligt lätt att köpa exempelvis en akademisk essä. Det är bara att googla den typ av tjänst man söker och så hittar man webbsidor som säljer dem.

Eftersom det är frågan om originalarbeten är det även väldigt svårt för universitet och högskolor att upptäcka att en studerande fuskat.

– Det finns bra mjukvaror för att upptäcka plagiat, men inte att någon köpt ett originalverk.

Lancaster förklarar att ansvaret då ligger hos läraren eller handledaren, som är måste ana oråd för att det eventuellt ska upptäckas.

Pengar uppradade i olika torn på ett schackbräde.
Att sälja akademiska originalverk har blivit en stor business. Pengar uppradade i olika torn på ett schackbräde. Bild: Mostphotos. pengar,mynt

Kenya i topp över länder som erbjuder akademiska tjänster

Många kommersiella leverantörer som säljer liknande tjänster skyddar sig mot att bli fällda för bedrägeri genom att använda villkor som gör att konsumenten i stället blir ansvarig för fusket.

Ofta blir det en lång handelskedja. När företagen får in en beställning på ett arbete skickar de den vidare till någon som gör grovarbetet och får mycket mindre betalt.

Kenya ligger högst upp på listan över länder där dessa tjänster erbjuds, berättar Lancaster.

Radiokanalen Public Radio International har följt med Philemon, en forskare från Nairobi, som extraknäcker som akademisk skribent.

Philemon kan tjäna upp till 1000 dollar per månad, så länge hans arbete får höga betyg för sina klienter.

Ett stort hot mot akademisk standard

Även om man sällan ser köpta arbeten på andra språk än engelska, menar Lancaster att fenomenet contract cheating är eller kommer att bli ett lika stort problem i Finland som i resten av världen.

– Det är oroväckande och antagligen det största hotet mot akademiska standarder som man sett under en längre tid. Trots att man känner till och försöker åtgärda problemet, ser det inte ut att minska.

Sari Lindblom, prorektor vid Helsingfors Universitet, menar att fenomenet contract cheating inte diskuterats offentligt vid universitetet, men att de känner till att det existerar.

Sari Lindblom
Sari Lindblom, prorektor vid Helsingfors Universitet Sari Lindblom Bild: Veikko Somerpuro Helsingfors universitet,Contract cheating

Universitetet har heller inget system som specifikt skulle upptäcka att någon köpt ett arbete eller avhandling.

– Vi använder oss av urkund för att granska kandidat-, magister- och doktorsavhandlingar. Vi har ingen särskild policy för contract cheating, utan behandlar det som vilken typ av fusk eller plagiarism som helst.

Urkund är en automatisk mjukvara för textmatchning som upptäcker och hanterar plagiat oavsett vilket språk det handlar om.

Lindblom tillägger att man i den universitetspedagogiska utbildningen gör lärare uppmärksamma på indikatorer för plagiering.

– Vi talar om motstridigheter i texten, att stilen fluktuerar, texten har fel kontext, att det finns en konflikt mellan ett verk och den studerandes tidigare arbeten eller att någon använder litteratur som är svåråtkomlig.

Dessa indikatorer pekar på att någonting inte stämmer och då bör läraren eller handledaren samtala med den studerande.

Det som en studerande inte skrivit själv räknas som fusk

Enligt Lindblom är det inte svårt att dra en gräns vid vad som är fusk.

– Allt som en studerande inte skrivit själv kan räknas som fusk. Vi följer förstås även forskningsetiska delegationens anvisningar. De anvisningarna är mycket klara.

Lindblom berättar att de vid Helsingfors Universitet inte varit med om att någon skulle ha åkt fast för contract cheating.

Fusk och plagiarism uppkommer dock ibland. Två gånger under de senaste två decennierna har studerande blivit avstängda på grund av plagiarism.

I båda fallen hade hela avhandlingar plagierats.

Lindblom menar att det vid Helsingfors Universitet i princip är omöjligt att lämna in en köpt avhandling eftersom man måste delta i diskussioner, handledning och göra flera olika versioner innan det lämnas in.

Hon håller ändå med om att fenomenet contract cheating bör tas på allvar.

– Det viktigaste är att göra lärare medvetna om dessa risker och ge dem verktyg för att upptäcka fusk.

En gråzon i finsk lag

Så hur olagligt är det egentligen att köpa en avhandling och lämna in den till ett universitet eller en högskola? För att få svar på de frågorna kontaktades jurist och universitetslektor Dan Helenius.

Helenius menar att det egentligen inte finns något brottsligt i att köpa ett originalarbete eller en avhandling och sedan lämna in den. Man kan inte dra direkta kopplingar till bedrägeri.

– Om du har köpt ett arbete eller en avhandling som godkänns och tas med i slutbetyget, så är betyget i sig inte falskt. Jag är inte säker på om det över huvud taget är straffbart i Finland.

Helenius känner inte till något fall i Finland där någon blivit dömd för att ha köpt ett akademiskt originalverk och lämnat in det.

Trots att det inte direkt är brottsligt, säger Helenius att universiteten eller högskolorna själv kan vidta åtgärder.

– Det handlar om universitets interna förfarande som är reglerat i universitetslagen. Man kan bli avstängd för ett visst antal år i värsta fall.

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap