Hoppa till huvudinnehåll

Håll i hatten - det här ser ut att bli den blåsigaste februarimånaden som uppmätts i Östnyland

En strand med stora släta stenar. Stora vågor slår mot stenarna och himlen är grå.
En av vinterns stormar såsom den tedde sig på Emsalö. Arkivbild från januari 2020. En strand med stora släta stenar. Stora vågor slår mot stenarna och himlen är grå. Bild: Yle / Mira Bäck Varlaxudden,Emsalö,Borgå,stormar,vågor,vind,hav,stränder,Finska viken,Östersjön,stenar (naturligt objekt)

Den här vintern har varit exceptionell på flera sätt. Det har varit betydligt mildare och regnigare vinterväder än vi är vana vid. Dessutom är det länge sedan vinden ven i knutarna på det här sättet.

- Det har varit blåsigare än vanligt under en del av vintermånaderna, det vill säga december, januari och februari, säger prognosmeteorolog Cecilia Wolff vid Meteorologiska institutet.

På Yle Östnylands begäran har Wolff fördjupat sig i Meteorologiska institutets statistik om vindens medelstyrka vid mätningsstationerna på Emsalö i Borgå och Orrengrund i Lovisa ända från 1984 till i år.

Vindstyrkor på Emsalö och Orrengrund

December 2019:

  • Vindens medelstyrka på Emsalö: 9,5 m/s. Antal stormdagar: 0.
  • Vindens medelstyrka på Orrengrund: 8,1 m/s. Antal stormdagar: 0.

Blåsigast var december 2011. Då var vindens medelstyrka 11,9 m/s på Emsalö och 10,4 på Orrengrund.

Januari 2020:

  • Vindens medelstyrka på Emsalö: 10,9 m/s. Antal stormdagar: 2.
  • Vindens medelstyrka på Orrengrund: 8,2 m/s. Antal stormdagar: 0.

Januari 2020 var den klart blåsigaste januarimånaden på Emsalö. Närmast kom man i januari 2008 då vindens medelhstyrka var 10,3 m/s.

På Orrengrund var januari också lite blåsigare än normalt. Senast det blåste lika mycket var i januari 2015. Allra mest blåste det på Orrengrund i januari 1984 med 9,2 m/s.

Februari 2020:

  • Vindens medelstyrka på Emsalö: 11,4 m/s. Antal stormdagar: 2.
  • Vindens medelstyrka på Orrengrund: 9,5 m/s. Antal stormdagar: 0.

Både för Emsalö och Orrengrund är det här de hittills högsta uppmätta medelstyrkor för februari månad. Observera att siffrorna kan ändra då det ännu är några dagar kvar av februari månad när det här publiceras.

Till följande på listan kommer februari 2002 (9,7 m/s), 2019 (9,5 m/s) och 1989 (9,1 m/s) för Emsalös del och februari 1997 (8,6 m/s), 1995 (8,3 m/s) och 1989 (8,1 m/s) för Orrengrunds del.

Hur hög vindstyrka som uppmäts beror på hur högt uppe mätinstrumentet finns. I regel blåser det mer på högre höjd. Mätinstrumentet vid väderstationen på Emsalö finns på cirka 35 meters höjd. Mätinstrumentet vid Orrengrunds väderstation är på cirka 25 meters höjd.

- I december låg vindstyrkorna kring det normala. På Emsalö var det ändå lite blåsigare än vanligt, säger Wolff.

I januari börjar man redan se skillnad jämfört med tidigare år.

- På Emsalö var det klart blåsigare än vanligt.

Ett linjediagram som visar hur medelvindstyrkan på Emsalö har utvecklats sedan 1984
Ett linjediagram som visar hur medelvindstyrkan på Emsalö har utvecklats sedan 1984

Januari 2020 var den blåsigaste man hittills uppmätt på Emsalö med en vindmedelstyrka på 10,9 meter per sekund.

När man tittar på statistiken för februari gäller det att komma ihåg att den inte är helt jämförbar eftersom vi ännu har några dagar kvar av månaden.

- Men som det ser ut nu är det blåsigast hittills både på Orrengrund och Emsalö, säger Wolff.

Ett linjediagram som visar hur vindens medelstyrka har utvecklats på Orrengrund mellan 1984 och 2020
Ett linjediagram som visar hur vindens medelstyrka har utvecklats på Orrengrund mellan 1984 och 2020

Det här ser alltså ut att bli den blåsigaste februarimånaden sedan före 1984. Hittills i februari har vindens medelstyrka legat på 11,4 meter i sekunden vid mätningsstationen på Emsalö och 9,5 på Orrengrund.

Blåsigt inte lika med storm

Höga medelstyrkor betyder ändå inte automatiskt storm.

Antalet stormdagar, det vill säga dagar då vindens medelstyrka överstiger 21 meter i sekunden, är noll såväl i december och januari som februari vid mätningsstationen på Orrengrund.

På Emsalö uppmättes noll stormdagar i december men däremot två i januari och två i februari.

- November, december och januari brukar över lag vara de stormigaste månaderna, betydligt stormigare än under sommarmånaderna, säger Wolff.

En strand med stora släta stenar. Stora vågor slår mot stenarna och himlen är grå.
Höga vågor slog emot Varlaxudden på Emsalö under en av januaristormarna. En strand med stora släta stenar. Stora vågor slår mot stenarna och himlen är grå. Bild: Yle / Mira Bäck Varlaxudden,Emsalö,Borgå,stormar,vågor,vind,hav,stränder,Finska viken,Östersjön,stenar (naturligt objekt)

De allra flesta åren har vintermånaderna i Östnyland ändå haft få stormdagar. I Exceltabellen syns långa rader med nollor som här och var avbryts av en etta eller tvåa.

Som vildast var vädret i december 1999 då man hade hela fem stormdagar på Emsalö och tre på Orrengrund.

Varför?

Att vintern har varit både mild och blåsig hänger ihop.

- Vi har haft flera kraftiga lågtryck som har fört in både den milda luften och kraftigare vindar, säger Wolff.

Det har också kommit ovanligt mycket nederbörd den här vintern.

- Förstås märker man av det på ett annat sätt nu också när nederbörden kommer som vatten i stället för snö, konstaterar Wolff.

Varför just Orrengrund och Emsalö?

Meteorologiska institutet har samlat in statistik från väderstationerna på Orrengrund i Lovisa och Emsalö i Borgå sedan 1984.

Av de östnyländska väderstationerna är det endast de två som har varit i bruk tillräckligt länge och kontinuerligt för att det ska gå att göra en vettig jämförelse.

Väderstationen på Kallbådagrund utanför Borgå har också funnits länge, men den var ur bruk flera månader den här vintern.

Man har räknat ut vindens medelhastighet för varje månad genom att använda så kallade synoptiska observationer som görs med tre timmars mellanrum.

Dessutom tycks det alltid vara veckoslut när det stormar.

- I synnerhet nu i februari så har det stämt. Vi har redan haft två eller tre veckoslut i rad då det har kommit in kraftiga lågtyck med kraftiga vindar. Förra veckoslutet hade vi Tuuli-stormen som härjade mellan lördagen och söndagen. Det har råkat sig så, säger Wolff.

Nästa veckoslut verkar hålla sig till vindtrenden.

- Mot söndagen har vi åter ett lågtryck som kommer in. Just nu ser det inte så kraftigt ut som tidigare, men det kan ännu ändra, säger Wolff.

Kanske inte storm direkt, men det kan löna sig att hålla i hatten för säkerhets skull.

Här kan du läsa mer om hur Meteorologiska institutet gör väderobservationer.

Läs också