Hoppa till huvudinnehåll

“Åker jag bil sitter jag ju still, så när jag kommer till skolan kanske jag är sprallig” – Luleå fick barnen att gå eller cykla till skolan och lärarna märkte genast en skillnad

Barn i rad på solig skolgård med snö.
Ylva Wihlén, Tyra Strömbergsson, Elsa Hellman- Sandberg och Casper Stenman promenerar till Ormbergsskolan i Luleå oberoende av väder. Barn i rad på solig skolgård med snö. Bild: Simon Eliasson Luleå,aktiv skoltransport

Färre bilskjutsar har gett Luleåbarnen en tryggare skolväg och piggare start på skoldagen. Forskare vid Luleå tekniska universitet följer med utvecklingen, men lärarna märker redan nu en tydlig skillnad.

Frisk luft och motion gör gott, det vet väl de flesta. Att barn i dag rör på sig på tok för lite vet vi också. I Luleå har man bestämt sig för att göra något åt saken.

Sedan sex år tillbaka samarbetar kommun och universitet för att få skolbarnen att röra på sig mer, genom att promenera eller cykla till skolan, året runt.

Två barn i vinterkläder och cykelhjälm leder sina cyklar över en snöig skolgård.
Alvar Vintén och Ehler Herrmann cyklar också fast det är snö på marken. Två barn i vinterkläder och cykelhjälm leder sina cyklar över en snöig skolgård. Bild: Simon Eliasson Luleå,aktiv skoltransport

– Om jag åker bil då sitter jag ju still, så när jag kommer till skolan och ska jobba då kanske jag är sprallig och vill springa. Fast om jag går då har jag redan sprungit av mig, förklarar Linnea Berglund som går i trean på Ormbergsskolan i Luleå.

Klasskompisen Emrik Lindblom-Nilsson fyller på:

– Man hinner prata med kompisar på vägen till skolan och man hinner ha roligt.

Deras klasslärare Tuija Nevanperä och Maria Mandahl bekräftar.

– De känner ju själva förändringen. Har jag rört på mig blir jag lite piggare, jag orkar jobba och kan koncentrera mig, säger Mandahl.

Lärarna Tuija Nevanperä och Maria Mandahl i ett klassrum på Ormbergsskolan.
Klasslärarna Tuija Nevanperä och Maria Mandahl i Ormbergsskolan märker klar skillnad i lugnet i klassen sedan barnen började promenera till skolan. Lärarna Tuija Nevanperä och Maria Mandahl i ett klassrum på Ormbergsskolan. Bild: Simon Eliasson Luleå,skoltransport

Kollegan Nevanperä säger att barnen också hittat nya konstellationer i skolan när de promenerar tillsammans på morgonen.

– Man ser att de har pratat av sig, att det blir lugnare i gruppen och samtidigt att den sociala gemenskapen önskar. Man får så mycket annat på köpet när man har ett sådant projekt.

Skoltransport är ett bra sätt att nå så gott som alla barn

Anna-Karin Lindqvist forskar i fysioterapi vid Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet. Hon har hållit i projektet Aktiv skoltransport i sex år nu och är tydlig med huvudmålet: att få fler barn att röra på sig.

– Barnens hälsa och fysiska aktivitet är utgångspunkten. Barn ska röra på sig 60 minuter per dag. Skrämmande många barn når inte upp till det. Det här är ett globalt problem, det berör nästan alla länder i världen.

Vill man titta på folkhälsa och barn är skolan en självklar plats att börja, eftersom den når så gott som alla barn.

Anna-Karin Lindqvist på Luleå Tekniska Universitet.
Anna-Karin Lindqvist undersöker aktiva skoltransporter ur både barnens, lärarnas och föräldrarnas perspektiv. Anna-Karin Lindqvist på Luleå Tekniska Universitet. Bild: Simon Eliasson Luleå,skoltransport

– Men skolan är hårt ansatt, den ska liksom lösa allt. Så det gäller att komma in med ett projekt som tar så lite resurser som möjligt men ger så stor utväxling som möjligt, förklarar Lindqvist.

Valet föll alltså på skoltransporter: Det är fysisk aktivitet som är kopplad till skolan, men sker utanför den och skär alltså inte i resten av skoltiden.

Föräldrar i dag är oroligare än någonsin

Lindqvist förklarar att man jobbat med promotion framför prevention. Det handlar alltså inte om att jobba emot dem som skjutsar barnen med bil, utan om att uppmuntra dem som vill promenera och cykla.

I början stötte projektet på motstånd. Föräldrar var oroliga för barnens trygghet. Oron gällde både trafiken och att släppa ut dem ensamma bland folk, där de kan stöta på vem som helst.

– Det är intressant det här med risk, för upplevd risk och faktisk risk är så olika saker. Det har aldrig varit så tryggt att gå och cykla för barn som det är i dag, och ändå har föräldrar aldrig varit så rädda som i dag, säger Lindqvist.

Det har aldrig varit så tryggt att gå och cykla för barn som det är i dag, och ändå har föräldrar aldrig varit så rädda

Bilnormen är väldigt stark i samhället, och många föräldrar upplever att de gör sina barn en tjänst när de skjutsar dem i en varm bil till skolan.

– Vi måste ändra på "Jag älskar dig, alltså skjutsar jag dig till skolan" så det i stället blir "Jag älskar dig, alltså får du promenera", säger Lindqvist.

Hon påminner också om att ifall trafiken upplevs som farlig kring skolan beror det till stor del på föräldrar som skjutsar sina barn till skolan.

För att ändra på det har projektet fokuserat på att öka den upplevda tryggheten på skolvägen, bland annat genom att ordna det så att yngre barn i olika områden träffas och promenerar tillsammans till skolan.

I dag är Ormbergsskolans kaotiska bilparkering med ett myller av bilar som lämnar av barn om morgonen ett minne blott.

Det har också varit viktigt att jobba med det Lindqvist kallar empowerment, det vill säga att ge de involverade inflytande över projektet.

När barnen fick vara med och ge förslag om vad som skulle inspirera dem att cykla och promenera också vintertid ledde det till att det serverades varm choklad i skolan kalla måndagsmorgnar för att välkomna eleverna.

Samhällsnyttan: 10 kronor per kilometer

Att forska i skoltransporter innebär en beröring med flera olika områden: hälsa, pedagogik och samhällsteknik, bland annat. För att barnen ska kunna cykla och promenera måste kommunen se till att vägnätet för fotgängarna och cyklar är heltäckande, tryggt och välskött året om.

Kommunen har också erbjudit sätt för familjerna att söka understöd för till exempel vinterdäck till cyklar.

Hälsoaspekten är klar. Barn mår bra av att röra på sig och det finns också flera studier om den fysiska aktivitetens effekt på den kognitiva förmågan. LTU tittar också på hälsoeffekternas samhällsnytta, och det finns modeller för hur fysisk aktivitet påverkar också hälsokostnader i framtiden.

– I runda summor handlar det om tio kronor per kilometer, säger Anna-Karin Lindqvist.

– Vi vet att hälsovinsterna är jättestora, och för samhället jättebetydande. Men barnen är ju sisådär intresserade av sin egen hälsa, att skjuta upp hjärtinfarkten tills de är över 50 bryr de sig inte om.

För barnen gäller det att motivera projektet på andra sätt. Skolorna har jobbat med gameification, alltså med olika uppdrag barnen får på skolvägen. De kan till exempel söka geometriska former i naturen eller räkna hur mycket skräp de ser.

Miljöaspekten intresserar barnen

Frågar man barnen vad nyttan är går de fort in på klimat- och miljöfrågor.

– När man åker bil släpps det ut en massa avgaser i naturen och det är inte bra, säger Alice Modin.

– Det blir mindre trafik så fler kan komma fram, och då är det mindre risk att det blir krockar, säger Emrik Lindblom-Nilsson.

Fyra barn i ett klassrum.
Alice Modin, Felix Tossavainen, Linnea Berglund och Emrik Lindblom-Nilsson tänker ännu inte så mycket på hälsoaspekterna med att promenera, men är glada att de kan minska på trafikutsläppen genom att promenera. Fyra barn i ett klassrum. Bild: Simon Eliasson Luleå,aktiv skoltransport

Eleverna visar tabeller där de samlat stämplar och klistermärken för alla som promenerat eller cyklat under veckan. Just att eleverna belönas kollektivt som klass och inte individuellt tycker lärarna att fungerar bäst.

Lindqvist poängterar också att all rörelse ska räknas. Barn som har så lång väg att de inte kan gå hela vägen ska få sin promenad medräknad om de promenerar till skolskjutsen, eller till exempel stiger av bussen lite tidigare.

En annan typ av belöning Lindqvist talar om är känslan av uthållighet och att klara av saker och ting själv, något dagens bubblewrapgeneration-barn som skyddas mot allt kan må bra av.

– På engelska talar man om grit och på finska sisu, alltså förmågan att staka sig fram fast det tar emot.

Att lära sig det ger större nytta än både intelligens och socioekonomiska faktorer, förklarar Lindqvist. Projekt med vinterpromenering kan stärka självkänslan.

– Barnen kan tänka Jaha, det här var jobbigt, men jag klarade det! Undrar vad mer jag kan klara som är jobbigt?

Bara vartannat barn går eller cyklar i dag

Bara hälften av Sveriges barn promenerar eller cyklar till skolan i dag. Anna-Karin Lindqvist vill att andelen höjs till 80 procent.

Resultaten följs upp på Luleå tekniska universitet med studier ur både lärarnas, föräldrarnas och barnens perspektiv. Nu står projektet inför en studie med större urval och underlag, men också inför att paketeras och varumärkas för andra städer.

Projektet Aktiv skoltransport och kampanjen Let's gå, trampa på har vuxit från Ormbergsskolan till 30 skolor i regionen och flera kommuner i Norrbotten, och Lindqvists mål är att nå hela Sverige.

– Man kan börja smått! Börja med bara en skola i kommunen.

Hon är övertygad om att det går att tillämpa på vilken stad och skola som helst, och hon tror inte på att man kan skylla på stadsstorlek eller väder:

– Se hur bra det funkar i både Köpenhamn och Uleåborg.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes