Hoppa till huvudinnehåll

Karleby kan tvingas låta finskspråkiga barn gå i svenska högstadiet – kritiken mot stadens språkbad fortsätter

Tonåringar.
Arkivbild. Tonåringar. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist skolan (fenomen),flickor,elever,ungdomar,tonåringar,Karleby,grundskolans högstadium,Unga,donnerska skolan

Missnöjet över språkbadet i svenska i Karleby kan leda till att staden måste tillåta barn från språkbadet att gå högstadiet på svenska. Det är nu andra gången som föräldrar till barn i språkbadet vänder sig till Regionförvaltningsverket, RFV.

Ungefär hälften av de föräldrar som har barn i språkbadsklassen i högstadiet Västraparkens skola har lämnat in ett klagomål till RFV. De anser att så gott som all undervisning i språkbadsklassen i högstadiet sker på finska.

- Vi ville klaga eftersom vi anser att staden inte tar det här på allvar, säger Anna Paananen som har en son i språkbadet i årskurs sju.

Föräldrarna vill att språkbadet i högstadiet får mer resurser så att barnen verkligen får språkbada i svenska. Alternativt att staden slutar marknadsföra undervisningen som språkbad.

I klagomålet anser föräldrarna också att Karleby inte har gjort tillräckligt åt situationen. I dag finns det inte tillräckligt med lärare som kan eller vill undervisa på svenska. Enligt föräldrarna har den resursbristen fått pågå i flera år.

Enligt Paananen borde Karleby ha nämnt resursbristen i god tid innan barnen i höstas började språkbadet i högstadiet.

- I det skedet borde staden ha gett oss möjlighet att i stället välja antingen helt svenskt eller helt finskt högstadium. Det alternativet borde finnas, säger Paananen.

En elev med finska som modersmål har rätt att få sin grundläggande utbildning på svenska om eleven har förmåga att studera på svenska― Regionförvaltningsverket i ett beslut från 2015

Karleby kan ha gjort fel i flera år

Men Karleby tillåter inte barn från lågstadiets språkbad att börja i vanligt svenskt eller finskt högstadium. Då föräldrarna väljer språkbad för sitt barn måste de binda sig till att barnet kommer att gå hela grundskolan i språkbadsklass.

Yle Österbotten lyckas inte nå bildningsdirektör Peter Johnson i Karleby per telefon. Men han svarar på frågor via e-post.

- Elever till språkbadet väljs med den förutsättningen att en nio år lång läroplan följs och platsen är för den tiden, skriver Johnson.

Målen för en fungerande tvåspråkighet kan bara nås genom att följa läroplanen för språkbadet― Peter Johnson

Men Karleby kan tvingas ändra sig. Regionförvaltningsverket har redan 2015 tagit ställning för att en elev hade rätt att byta till svenskspråkigt högstadium, något som kom fram i en artikel i Österbottens Tidning tidigare i år.

Fallet år 2015 gällde en elev som gått svenskt språkbad i lågstadiet. Elevens vårdnadshavare ville byta till helt svenskspråkigt högstadium, men rektorn för språkbadet sa nej. Föräldrarna vände sig till Regionförvaltningsverket med en rättelseyrkan och fick rätt.

- En elev med finska som modersmål har rätt att få sin grundläggande utbildning på svenska om eleven har förmåga att studera på svenska, skriver RFV i utslaget från 2015.

RFV ansåg vidare att sex års studier i svenskspråkigt språkbad var ett tillräckligt bevis på att eleven hade förmåga att studera på svenska. Ett utlåtande av elevens lärare stödde också den uppfattningen.

Olika tolkningar om beslutet är linjedragning eller enskilt fall

Enligt bildningsdirektör Peter Johnson är det här ett beslut i ett enskilt fall. Stadens läroplan för barn i språkbadet gäller fortfarande för nio år, och det har inte ändrats.

- Elevernas vårdnadshavare förstår det här bättre nu än tidigare. Målen för en fungerande tvåspråkighet kan bara nås genom att följa läroplanen för språkbadet, skriver Johnson.

Efter beslutet 2015 har Karleby alltså varken ändrat läroplanen eller praxis. Inga fler språkbadselever har heller tillåtits börja svenska högstadiet, Donnerska skolan.

Tidigare var det en till två elever per år som efter språkbad i lågstadiet valde Donnerska.

En stad ska alltid förfara lagenligt och det är inte ändamålsenligt att varje elev skilt ska behöva klaga för att staden ska agera lagenligt― Anna Sahavirta

För att ta reda på hur man ska tolka RFV:s beslut tar Yle Österbotten kontakt med jurist Anna Sahavirta på Regionförvaltningsverket.

Hon skriver i ett mejl att beslutet som togs 2015 är bindande för den som ordnar utbildning. Den gången var det fråga om en rättelseyrkan. I fråga om klagomål är Regionförvaltningsverkets linjedragning inte rättsligt bindande.

- Enligt min uppfattning efterföljs i regel ändå de linjedragningar som RFV gör, skriver Sahavirta.

Hon nämner också att om de två ärendena gäller samma situation så borde RFV:s tidigare behandling av saken fortfarande gälla.

- En stad ska alltid förfara lagenligt och det är inte ändamålsenligt att varje elev skilt ska behöva klaga för att staden ska agera lagenligt.

Sahavirta påpekar att man i fråga om linjedragningar inte kan tala om enskilda fall, eftersom alla elever ska behandlas jämlikt i val av skola.

Stadsdirektören lovar se över ärendet

Stadsdirektör Stina Mattila har semester för tillfället, men hon kommer att undersöka saken närmare.

- Jag ska sätta mig in i ärendet, säger Mattila.

Politikern Marlén Timonen (SFP) i stadsstyrelsen har också reagerat på situationen med språkbadet. Hon tog upp ärendet vid styrelsens senaste möte. Timonen anser att bildningsdirektör Peter Johnsons tolkning gör det onödigt svårt för elever att välja svenskt högstadium.

Marlén Timonen.
Marlén Timonen. Marlén Timonen. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,marlén timonen

- Om RFV har gett ett utlåtande så det ska genomsyra hela politiken. Då en övervakande instans ger ett utlåtande är det en linjedragning, säger Timonen.

Karleby lovar mer resurser

Anna Paananen hoppas nu att staden ger mer resurser till språkbadet.

- Så att språkbadet är det som det borde vara. Och går inte det så hoppas jag staden erkänner problemet och slutar försöka ordna språkbad med otillräckliga resurser.

Johnson påpekar att Karleby håller på att rekrytera lärare för språkbadet och tanken är att man ska öka andelen svenska i språkbadet.

- Hösten 2021 flyttar språkbadsklasserna i årskurs 7-9 till Stenängens skola på grund av ändringar i skolnätet. Den förändringen förbereds som bäst och målet är att göra språkbadet mer effektivt, skriver Johnson.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten