Hoppa till huvudinnehåll

Nils Torvalds tror att nettobetalare kräver att rättsstatsprincipen kopplas till EU-budgeten: "Antingen gör du eller så gråter du och gör"

Nils Torvalds
EU-parlamentariker Nils Torvalds. Nils Torvalds Bild: © European Union 2018 - Source : EP Nils Torvalds

Att oroa sig för rättsstatsprincipens förverkligande i EU var ett av Finlands varumärken under EU-ordförandeskapet. Idag ska statsminister Sanna Marin (SDP) rapportera om hur ordförandeskapet lyckades.

Hur pengarna fördelas är en betydande maktfråga också i EU-politiken. Eftersom EU:s budgetramar fastställs för 7 år i taget är det av stor betydelse vilka kriterier som binds till hur summan på cirka en miljard används i EU-länderna.

För att effektivare övervaka hur väl rättsstatsprincipens efterföljs i EU länderna är det alltså viktigt att budgeten kopplas till frågan.

Polen och Ungern förorsakar oro

Bakgrunden till att frågan blivit betydande är att speciellt EU-kommissionen och och majoriteten av EU parlamentarikerna redan en längre tid varit oroade över situationen i Polen och Ungern.

Det gäller till exempel rättsväsendets oberoende i Polen, och för Ungerns del är man också oroad över minoriteters och invandrares rättsskydd. Kommissionen även har startat en rättsprocess mot Polen gällande landets reform av domstolsväsendet.

Nils Torvalds
Nils Torvalds, Europaparlamentariker Nils Torvalds Bild: SFP / Johan Hagström Nils Torvalds,Svenska folkpartiet i Finland,politiker i Finland

Men i förhandlingarna om EU:s budgetramar har frågan inte gått vidare eftersom det råder stor oenighet om hur stor hela EU:s gemensamma penningpott ska vara.

Europaparlamentariker Nils Torvalds som representerar SFP och den liberala gruppen Renew Europe tror ändå att pengarna till slut på något vis binds till rättsstatsprincipen.

- Om man vill använda ett ironiskt uttryck som hänvisar till finländsk barnuppfostran kan man säga att ”antingen gör du eller så gråter du och gör”.

Det här eftersom de största nettobetalarna kommer att kräva att en ökning av budgetmedlen kommer att förutsätta att de kopplas till hur väl rättsstatsprincipen kan övervakas.

En stor del av budgetpengarna hör till den så kallande kohesionspotten, det vill säga inkomstöverföringar till de fattigare EU-länder främst i södra och östra EU.

Lösning före juni?

Vilken mekanism som skulle användas för att fatta beslut om att till exempel frysa utbetalningar är ännu öppen.

- En väg man kan gå är att man röstade i rådet och om det finns en kvalificerad majoritet kan man fatta också svåra beslut, men det är kanske viktigare att hotet finns.

Sanna Marin och rådsordföranden Charles Michel vid det föregående toppmötet i Bryssel den 13 december.
Statsminister Sanna Marin och EU-kommissionär Charles Michel Sanna Marin och rådsordföranden Charles Michel vid det föregående toppmötet i Bryssel den 13 december. Bild: ISOPIX/All Over Press Sanna Marin,Charles Michel

Kvalificerad majoritet betyder att 15 av EU:s 27 länder, eller länder som representerar 65 procent av EU:s befolkning, stöder ett förslag.

Men nu har alltså hela budgetprocessen stannat upp eftersom speciellt Holland, Sverige och Danmark inte velat omfatta tanken om att EU-budgeten ska bli större. Också Finland vill ha en något stramare budget än vad kommissionen föreslagit.

Torvalds tror att frågan ändå kommer att lösas före juni.

- Tyskland vill nog att budgetfrågan blir löst under Kroatiens ordförandeskap eftersom tyskarna inte själva vill att budgeten växer när det blir deras tur att hålla i ordförandeklubban.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes