Hoppa till huvudinnehåll

Få tider till hälsostationer bokas elektroniskt: "Öppethållningstiderna är helt okej, men bokningssystemet är från aktern"

Vandabon Juha Kanerva fotograferad utanför hälsostationen i Korso.
Korsobon Juha Kanerva tycker att öppethållningstiderna vid hälsostationen i Korso i Vanda räcker för honom. Det är dock svårare att boka tid, bland annat för att det råder personalbrist. Kanerva har inte lyckats boka vettig läkartid via nättjänsten. Vandabon Juha Kanerva fotograferad utanför hälsostationen i Korso. Bild: Yle/ AG Karlsson Korso

Den offentliga hälsovårdens mottagnings- och bokningssystem varierar stort på olika håll i landet. Möjligheterna att boka tid elektroniskt utnyttjas sparsamt. Det visar en färsk studie som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har gjort.

Kvällsmottagningar på hälsostationerna har erbjudits som en möjlig lösning på de långa köerna inom den offentliga vården. THL:s enkät till hälsovårdscentralernas och hälsostationernas ledning visar ändå att den utvecklingen är rätt långsam.

30 procent av hälsostationerna i landet erbjuder brådskande eller icke-brådskande kvällsmottagning eller veckoslutsmottagning. Ofta är mottagningen utanför tjänstetid koncentrerad till en hälsostation på ett större område.

- Det finns många människor som inte under tjänstetid kan besöka hälsostationen, säger utvecklingschef Vesa Syrjä vid THL.

Öppethållningstiderna är också en kostnadsfråga. Därför beskriver Syrjä siffran som måttlig.

Bara två procent av tiderna bokas elektroniskt

Om moderniseringen av öppethållningstiderna går i måttlig takt så ser det sämre ut med bruket av elektronisk tidsbeställning.

Cirka 40 procent av arrangörerna erbjuder möjlighet att elektroniskt boka tid till en skötare. Sju procent till en läkare och 18 procent till en fysioterapeut.

Skylt med öppethållningstider vid Korso hälsostation i Vanda.
Skylt med öppethållningstider vid Korso hälsostation i Vanda. Bild: Yle/ AG Karlsson Korso

Bara två procent av alla mottagningstider bokas elektroniskt. Andelen har inte ökat sedan 2015, då den förra lägesrapporten gjordes.

- Fortfarande följer man gammal praxis på hälsostationerna. Klienterna ringer i huvudsak dem per telefon, säger Syrjä.

Både personalen och klienterna borde dra nytta av nya system

Vesa Syrjä säger att det är viktigt att fundera på hur man planerar och tar i bruk nya elektroniska tjänster. Både personalen och klienterna borde känna att de har nytta och glädje av systemen.

Speciellt ärenden som inte kräver ett besök på hälsostationen borde gå att sköta elektroniskt. Som exempel nämner Syrjä influensafall.

Samtidigt är tidsbokningen också en vane- och generationsfråga.

- Det kan hända att äldre människor inte kan använda de nya systemen, tror Vandabon Soile Pellinen i Korso.

Kontinuiteten speciellt viktig för utsatta klientgrupper

Personalbrist orsakar problem på många plan. Tidsbokningen blir svårare om det inte finns någon att boka tid till.

Samtidigt visar enkäten att det finns stora skillnader i hur arbetet är organiserat rent administrativt på hälsovårdscentralerna i Finland.

Brist på personal kan nämligen också äventyra klienternas möjligheter att få en egen läkare eller skötare.

- Vårdens kontinuitet har stor betydelse för speciellt långtidssjuka och sådana som lider av många olika sjukdomar, säger överläkare Anu Niemi vid THL.

Läs också