Hoppa till huvudinnehåll

Rysslands nya djurskyddslag skyddar inte alla djur – och en ny jaktlag får djurskyddsaktivister att gråta

En vit katt i en kvinnas famn.
Katten Achill är kastrerad och har agerat exempelkatt på en presskonferens om kastrering. En vit katt i en kvinnas famn. Bild: Kerstin Kronvall katt

Hemlösa hundar och katter väcker både förargelse och förtjusning i Ryssland. Många är upprörda över att djuren smutsar ned. Andra tycker synd om djuren och matar dem.

Den nya djurskyddslagen lät vänta på sig, det tog hela åtta år från förslag till lag.

Tidigare hände det att myndigheterna lät samla ihop hemlösa djur och avlivade dem. Det är inte längre tillåtet och problemet med strykarhundar och källarkatter måste lösas på något annat sätt.

Kastreringsjippo i hela landet

Ett sätt är att kastrera djuren och på det sättet göra att de inte förökar sig så snabbt. I februari utlyser myndigheter och djurskyddsaktivister en kastreringsdag, som kallas Spay Day.

Då informerar de om vikten av kastrering och gör också en storinsats för de hemlösa djuren. Det är nu sjätte året i rad som jippot ordnas.

En skylt med ryskspråkig text om en kastreringskampanj för husdjur.
Spay Day motiveras bland annat med att djuren blir friskare då de kastreras och med att strykarhundarna blir färre. En skylt med ryskspråkig text om en kastreringskampanj för husdjur. Bild: Kerstin Kronvall djurskydd

I Sankt Petersburg använder staden 30 miljoner rubel (cirka 450 000 euro) för insamling, kastrering och vaccinering av strykarhundar.

- Nu har ett experiment med motsvarande åtgärder för katter också inletts, berättar chefen för stadens veterinärverksamhet Jurij Andrejev.

Det finns mellan sjutusen och niotusen hemlösa hundar i Sankt Petersburg. Ingen vet hur många de herrelösa katterna är.

Vissa djur är helt värnlösa

Djurskyddsaktivister runt om i Ryssland är glada över att man inte längre får avliva förvildade djur. Men de påpekar att många djur inte berörs av lagen.

- Den gäller inte försöksdjur i laboratorier, djur på bondgårdar och vilda djur, säger djurrättsaktivisten Marija Ivanova.

De som har beslutet om lagen borde själva sättas i fållor och jagas.― Marija Ivanova, djurrättsaktivist

Hon är samtidigt mycket upprörd över en ny jaktlag som hon anser godkänner djurplågeri.

Lagen tillåter nämligen jakt på vilt i inhägnader. Inhägnaderna kan vara så små som femtio hektar.

Det är trångt för vilda djur som är vana att röra sig fritt i naturen.

Marija Ivanova är en av dem som försökte motarbeta lagen som godkändes i mitten av februari i år.

Politikerna slog dövörat till

Marija Ivanova berättar att över en halv miljon människor skrev på en protest. Det ledde inte till resultat och lagen är nu antagen.

- Jag grät då lagen gick igenom, säger hon.

De djur som jagas i inhägnader är ofta sådana som är vana vid människor. De kommer från cirkusar och djurparker. Vissa har fångats in av tjuvjägare som säljer dem till jaktintresserade.

Lagen har motiverats med att den ska leda till att antalet vilda djur i naturen ökar. Det påståendet ger djurskyddsfolket inte mycket för. De vet med säkerhet att all jakt inte flyttar till inhägnaderna.

- Jag är så förbittrad att jag önskar att de som har fattat beslut om lagen själva skulle placeras i fållor och jagas, säger Ivanova.

Läs också