Hoppa till huvudinnehåll

Davids hem står på ett lastbilsflak

David Roxendal ute på sin gård i Dalarna.
David Roxendal gick från att vara programmerare till att bli permakulturodlare. David Roxendal ute på sin gård i Dalarna. klimat,David Roxendal

I Stjärnsund i Dalarna träffar vi David Roxendal, som tills för några år sedan hade ett välbetalt jobb som programmerare och reste runt världen. Men till sist, en vacker dag i Berlin, blev det för mycket.

Jag blev mer och mer arg på hela systemet. Att röra sig i en miljö som inte hade några naturvärden alls, bara betong, avgaser, plast och meningslöshet. All mat jag köpte kändes falsk. Jag kände mig inte som en värdig människa. Men då ringde min bror och räddade mig.

Från programmerare till permakulturodlare

Davids bror hade fått en idé och undrade om David ville hänga på. De skulle ta över familjens ställe i Dalarna och sätta igång med permakulturodling - odling på miljöns villkor, med inriktning på att förbättra jordmånen och växtförhållanden.

Det var knappt jag visste vad permakultur var, men jag visste genast att det var det jag måste göra. Jag visste inte ens om min flickvän skulle vilja följa med, men som tur var ville hon det. Hon hoppade av sina studier och så bar det iväg.

Mikrohus

I Stjärnsund har de varit med att bygga upp ett litet permakultursamhälle med likasinnade.

De har byggt sina egna mikro-hus, Davids hus står på flaket av en gammal militärlastbil, och odlar det mesta de behöver själva.

David Roxendal och Matias Jungar på väg in i ett mikrohus på ett lastbilsflak.
David Roxendal visar sitt mikrohus för Matias Jungar i serien Klimatparadoxen. David Roxendal och Matias Jungar på väg in i ett mikrohus på ett lastbilsflak. klimat,matias jungar

De håller kurser i odling och i att bygga så kallade “tiny houses”, också runt om i Norden. Men någon profet vill han inte vara.

- Jag är själv uppväxt i en liten religiös sekt i USA, så jag vet allt om hur det är att följa en guru, säger David.

Jag har försökt låta bli marknadsföring eller att alltför mycket bli en som “lär ut”. Istället försöker jag leva ett liv som känns sunt för mig, och om det kan inspirera andra är det såklart en väldigt fin sak.

Vi borde alla ändra på vårt förhållande till vår omgivning och våra prioriteringar. Men det är lättare sagt än gjort.

- Jag tror det viktigaste av allt är att utveckla en relation till naturen, fortsätter han. Har man inte en relation till något är det svårt att på riktigt bry sig om det.

Det är ett problem idag, när de flesta växer upp i stadsmiljöer och få har satt foten i en riktig naturskog. Så ett tips kunde vara att testa på att vara ute i naturen så mycket som möjligt.

Promenera i en biologisk mångfald - då vet vi åtminstone vad det är som vi håller på att gå miste om.

Vardagsrum ute

För David var brytningen plötslig och total. För andra kan den ta längre tid och ske mer gradvis. Men det finns ingen väg tillbaka till sitt gamla jag för David.

- Ett av de mest kännbara symptomen på skillnaden mellan mig idag och för tio år sen är jag idag inte klarar av att sitta vid datorn nästan alls. Det är som om jag blivit allergisk, berättar David.

David Roxendal och Matias Jungar i en trädgård.
David Roxendal och Matias Jungar i trädgården i Dalarna. David Roxendal och Matias Jungar i en trädgård. klimat,permakultur

Om någonting händer ute, om solen skiner, måste jag vara ute i mitt vardagsrum och ta hand om min plats i världen. Det är visserligen synd om alla grannar som inte längre har någon som kan hjälpa dem med deras datorproblem, men kan jag inte så kan jag inte.

David Roxendal är en av dem som har kommit förbi sina mentala murar. De murar som hindrar många av oss från att agera för miljön.

Per Espen Stoknes mentala murar

Den norska psykologen Per Espen Stoknes skrev för ett par år sedan en bok som heter What we think about when we try not to think about global warming (Vad vi tänker på när vi försöker att inte tänka på den globala uppvärmningen).

Enligt Stoknes har vi fem murar vi helt naturligt bygger upp kring oss. Murar som hindrar oss från att se och acceptera vår egen roll i klimatsammanhang och som hindrar oss från att ta aktiva steg för att bli positiva krafter för miljön.

Grafisk bild av mentala murar i hjärnan
Så här kan man avbilda de mentala murarna. Grafisk bild av mentala murar i hjärnan Per Espen Stoknes

1. Distans

Den första muren kallar Stoknes för Distans. Kort sagt handlar den om att vi har svårt att bry oss om saker som känns långt borta, i tid eller i rum.

Någonting som forskare säger kommer att hända år 2050 känns inte särskilt angeläget för oss idag.

Blir det en översvämning någonstans i Asien är det inte något som vi direkt känner angår oss i Finland särskilt mycket.

Det är också svårt att bry sig om något som man inte ser eller känner av direkt. Till exempel är koldioxidhalten i atmosfären inget vi kan se med blotta ögat, så även om den ökar finns det inget vi kan uppfatta som ger oss det intrycket.

2. Domedag

Den andra muren, Domedag, handlar om hur negativa berättelser ofta motverkar sina syften.

Människan funkar rent psykologiskt så, enligt Stoknes, att när vi matas med alltför jobbiga budskap, då slutar vi lyssna. Vi vill inte höra om allt det tunga och negativa som forskare menar att framtiden kommer att föra med sig.

Det går till och med så långt att vi börjar vända oss mot dem som kommer med sådana budskap. Vi börjar se dem som domedagsprofeter och vägrar lyssna på vad de har att säga.

3. Dissonans

Den tredje muren kallar Stoknes för Dissonans och innebär att vi hamnar i en konflikt gällande hur vi lever våra liv.

Å ena sidan lever vi enligt en livsstil som skapats med hjälp av industrialisering och fossila bränslen under de senaste hundra åren. Vi är vana att kunna åka bil, äta importerad mat, boka solsemestrar till höstlovet och så vidare.

Samtidigt är det just de här valen som gör att vår inverkan på miljön blir negativ.

Konflikten vi hamnar i är alltså mellan hur vi tycker vi borde leva för att leva ett bra liv och hur vi egentligen borde leva för att inte skada miljön.

Tyvärr är människan jättebra på att trycka undan sådana här känslor av konflikt, och på så sätt slipper vi undan dissonansen - åtminstone för ett litet tag.

4. Förnekelse

Den fjärde muren, Förnekelse, är när dissonansen pågått så länge och tryckts undan så kraftigt att den ligger begravd djupt i vårt medvetande.

Då kan vi hamna i en känsla av förnekelse, som i sin tur kan vara så kraftig att vi slår ifrån oss när någon ifrågasätter våra val och våra liv.

Känslorna som väcks upp när någon börjar peta på denna vår undertryckta kunskap blir så starka att vi går till motattack istället för att acceptera att det kan finnas någon grund för kritiken.

5. Identitet

Till sist kommer vi till den femte muren, Identitet. Som namnet antyder handlar den om hur vi ser oss själva som människor, vilka värderingar vi har och hur vi tycker att samhället ska fungera.

Vill vi till exempel att staten ska lägga sig i våra liv så lite som möjligt, och istället låta oss bestämma själv om våra val, då blir vi inte glada åt alla de nya bestämmelserna och förbuden som föreslås i samband med att minska koldioxidutsläpp och nedsmutsning.

Ser vi att grundläggande delar av vår identitet handlar om att semestra lyxigt eller köra bränsleslukande fordon, då vill vi inte omfatta förslag och idéer som går mot de valen.

Man kan ta sig förbi murarna

Den goda nyheten är att alla dessa murar går att komma förbi, och de förändringar man inför i sitt liv behöver verkligen inte betyda att ens livskvalitet skulle gå ner - tvärtom.

Till exempel kommer man förbi domedagsmuren genom att se till att också berätta goda nyheter som har med klimatet att göra, som nya tekniska landvinningar eller vettiga politiska beslut till exempel.

Förnekelsemuren, att man inte vill veta av sin egen roll i klimatsammanhanget, kommer man över genom att helt enkelt tala om problemen och möjligheterna och inte låtsas som att de inte finns.

I serien Klimatparadoxen talar vi om de här mentala murarna och Matias Jungar träffar David Roxendal och flera andra människor som kommit förbi dem på sätt eller annat. Serien finns på Arenan nu.

Läs också