Hoppa till huvudinnehåll

Det här innebär livet i karantän i Finland – också helt friska människor kan komma att sitta isolerade från omvärlden i två veckor

KYS:n henkilökunta harjoittelee suojapukujen pukemista ja käyttöä kuusi kertaa vuodessa.
Sjukvårdspersonalen övar på att klä på skyddsutrustning i Kuopio universitetssjukhus. KYS:n henkilökunta harjoittelee suojapukujen pukemista ja käyttöä kuusi kertaa vuodessa. Bild: Sami Takkinen / Yle coronavirus,Wuhan-coronavirus,coronavirus,Epidemia,sjukhus,Kuopio universitetssjukhus,patientisolering,Infektionsmedicin,smittskydd,smittsamma sjukdomar,Kys

I och med att coronaviruset sprids har man på flera håll i världen varit tvungen att försätta människor i karantän för att förhindra att smittan sprids. Karantäntiden är två veckor i fall av coronavirus.

Också i Finland försattes två personer i karantän då en finländare blev smittad av corona under en resa i norra Italien.

De som försätts i karantän måste ha varit i närkontakt med den smittade. Det räcker alltså inte att man har rest i ett område med epidemi för att hamna i karantän.

Karantän kan ändå bli aktuellt för helt friska människor som har varit i kontakt med en coronasmittad.

Karantän är kommunernas ansvar

Det är smittskyddslagen som fastställer ansvarsfrågorna kring hur myndigheterna och sjukvården ska agera då det finns en risk för epidemier.

I sista hand är det kommunerna som ansvarar för åtgärderna. Varje hälsocentral ska ha en läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar. Till kommunens uppgifter hör att bland annat förhindra att sjukdomen sprids. En av dessa åtgärder är karantän.

Det här innebär närkontakt med en coronasmittad

För att uppfylla kriterierna för att man kan ha utsatts för coronavirus behöver man uppfylla vissa kriterier. Det här är de kriterierna enligt Institutet för hälsa och välfärd THL:

  • Personen har vistats i Fastlandskina (gäller inte områdena Hongkong, Macao eller Taiwan), Sydkorea, Iran eller i områdena Lombardiet, Veneto, Piemonte och Emilia-Romagna i Italien inom de senaste 14 dygnen före symptomen har förekommit.
  • Man har varit i närkontakt med en person som har smittats av corona inom 14 dygn före symptomen har börjat.

Med närkontakt med en coronasmittad avses att man har vistats ansikte mot ansikte eller i samma rum som den smittade i över 15 minuter. Till sådana personer räknas exempelvis:

  • Personer som bor i samma hushåll eller personer som har varit på besök
  • Den smittades resesällskap
  • Arbets- och skolkamrater
  • De som har tagit hand om den smittade
  • De personer som har suttit inom två raders avstånd på samma flyg som den smittade
  • Kabinpersonalen ombord på flyget som har serverat i det området som den smittade satt
  • Om den smittade har haft märkbara symptom eller rört sig mycket i flyget kan också de som har suttit eller arbetat längre bort räknas som närkontakter
  • Sjukvårdspersonal och laboratoriepersonal, men för dem gäller mera specifika regler

Källa: THL (på finska bakom länken)

I praktiken går det till så här då karantän blir aktuell:

  1. Specialsjukvården tar hand om den smittade
  2. Kommunen kartlägger och söker upp dem som har varit i kontakt med den smittade personen
  3. Kommunen ringer och intervjuar dem som har varit i kontakt
  4. Smittskyddsläkare fattar beslut om det blir aktuellt med karantän eller inte

Pernilla Eriksén som är servicechef i Sibbo och är med i den arbetsgrupp som ansvarar för smittskyddet i Sibbo berättar att kommunerna har fått information om hur de ska jobba med de här frågorna.

– Vi får nog hela tiden instruktioner hur kommunerna ska göra och förbereda oss för att klara av en eventuell epidemi, säger Eriksén.

För tillfället har det inte skett några förändringar i hälsovården i kommunerna eftersom viruset inte har spridit sig.

Hela familjen kan hamna i karantän

Om det blir aktuellt med karantän måste man undvika sociala kontakter. I praktiken innebär karantän att man sitter hemma i två veckor.

Under den här tiden ska man vara anträffbar så att sjukvården kan hålla kontakt per telefon och följa upp hur man mår.

– I praktiken försöker vi anordna det så att personen är i sitt eget hem, säger Eriksén.

Kommunen har också en skyldighet att se till att man får de förnödenheter som man behöver under karantäntiden. Det betyder att kommunen ska se till att man får mat och vård om det finns behov för det.

– Vi måste säkerställa det att personen får den hjälp till hemmet som den behöver under karantäntiden, säger Pernilla Eriksén i Sibbo.

Om man bor med familj kan det också bli aktuellt att hela familjen är tvungen att sitta i karantän.

– Där måste man göra en riskbedömning om hela familjen har utsatts för smittorisken. Hela familjen kan sättas i karantän, men det bedöms från fall till fall, säger Eriksén.

Kommunerna står inte ensamma

Coronasmittorna har skötts på centralsjukhus i Finland, men det är ett större maskineri som ansvarar för hur dessa situationer ska skötas.

Social- och hälsovårdsministeriet har det högsta nationella ansvaret för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Ministeriet ska sköta den rikstäckande beredskapen och de ansvarar också för ledarskapet.

Expertorganisationen som i praktiken håller koll på läget är Institutet för hälsa och välfärd THL.

THL ger bland annat råd till alla i Finland om hur man ska undvika smitta, men de har också ett ansvar att styra och stöda kommuner, samkommuner, sjukvårdsdistrikt och andra specialister som sköter vården.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes