Hoppa till huvudinnehåll

"Eleverna diskuterar öppet vilka alla droger de har prövat" - finlandssvenska ungdomar i huvudstadsregionen använder mer cannabis än landets ungdomar i medeltal

En cannabisplanta omgiven av andra plantor.
En cannabisplanta omgiven av andra plantor. Bild: Laura Hyyti / Yle Legal hampa,Cannabisodling,Cannabisindustri,medicinsk cannabis,Cannabidiol,hampa (naturfibrer),Hampfröolja,Hamppu,cannabis,Dekriminalisering av cannabis

De finlandssvenska gymnasierna i huvudstadsregionen toppar statistiken när det gäller användning av cannabis. Svenskspråkiga gymnasieelever har oftare prövat cannabis och har en positivare inställning till droger än unga i Nyland i medeltal.

Det visar enkäten Hälsa i skolan som görs årligen av Institutet för hälsa och välfärd, THL. Enkäten mäter de ungas hälsa och dagliga vanor på olika områden.

På Helsinge gymnasium används mest cannabis av de svenskspråkiga gymnasierna i huvudstadsregionen. I skolhälsoundersökningen från 2019 svarade 42,3 procent att de prövat på cannabis åtminstone en gång. 34,6 procent svarade att de prövat åtminstone två gånger.

- Vår ungdomskoordinator har under hösten upplevt att studerande talar väldigt öppet under rasterna om droganvändning. Skolans kurator hade också lagt märke till att det på sociala medier diskuteras om vilka alla droger man har prövat, säger Johanna Blomstedt, rektor för Helsinge gymnasium.

Enligt Blomstedt har attityden mot cannabis och droger blivit allt mer liberal bland unga.

Graf över hur många som använt marijuana eller cannabis i alla fall en gång i gymnasierna i huvudstadsregionen jämfört med hela nyland.
Graf över hur många som använt marijuana eller cannabis i alla fall en gång i gymnasierna i huvudstadsregionen jämfört med hela nyland.

Enkäten Hälsa i skolan görs årligen av Institutet för hälsa och välfärd. Det finns ingen statistik för Tölö gymnasium för år 2017 eftersom för få elever svarade på enkäten.

Medeltalet för hela landets gymnasieelever som svarat att de prövat på cannabis en gång ligger på 13,8 procent. Antalet som svarat att de prövat på cannabis i alla fall två gånger är 9,0 procent.

Hur artikeln är gjord

  • Artikeln baserar sig på statistik från enkäten Hälsa i skolan som görs årligen av Institutet för hälsa och välfärd, THL.
  • Vi har bett ut statistiken av de svenskspråkiga gymnasierna i huvudstadsregionen, eftersom de skolspecifika svaren inte finns till hands på nätet.

På Helsingforspolisen har man också lagt märke till den ökande mängden ungdomar som röker cannabis.

- Jag ljuger inte när jag säger att åtta av tio gånger då vi gör säkerhetsgranskningar på ungdomar hittar vi cannabis antingen på dom eller så luktar de cannabis, säger äldre konstapel Anders Södermann.

- När vi pratar med ungdomarna kommer en attityd väldigt tydligt fram att “alla håller ju på med droger, det är inte så farligt” och att de underskattar vilka problem det kan leda till, instämmer äldre konstapel Sebastian Söderholm.

Det konstaterar också Saskia Öhman, överläkare vid mottagningen för barn, unga och familjer på Folkhälsan.

- Det finns myter om att till exempel cannabis inte är farligt eller beroendeframkallande, vilket är helt fel. Cannabis är olagligt och en farlig drog. Speciellt om man använder det i ung ålder är riskerna större eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad ännu och är känsligare.

- Ungdomarna vet inte vad de köper. De vet inte vad det innehåller och hur starkt det är. Dessutom kombinerar de ibland olika substanser med varandra vilket kan vara väldigt farligt, fortsätter Öhman.

Graf över procentenheten på hur många från de finlandssvenska gymnaiserna i huvudstadsregionen som prövat cannabis minst två gånger. Tölö gymnasium toppar.
Graf över procentenheten på hur många från de finlandssvenska gymnaiserna i huvudstadsregionen som prövat cannabis minst två gånger. Tölö gymnasium toppar.

År 2019 svarade 36,1 procent av eleverna i Tölö gymnasium att de provat cannabis åtminstone två gånger.

Enligt Öhman går berusningen av cannabis över på ett par timmar, men själva substansen blir kvar i hjärnan ett par dagar. Om en ung använder cannabis regelbundet belastas hjärnan i princip hela tiden vilket avspeglas i svårigheter med minnet, kognitiva färdigheter och koncentrationssvårigheter.

- När man använder cannabis upplever många berusningen och att de blir mer avslappnade och kreativare. I en utomståendes ögon syns det ofta som att personen blir inåtvänd, säger Öhman.

- De fysiska biverkningarna kan vara att hjärtat slår hårdare, pupillen blir större och man får röda ögon. De psykiska biverkningarna kan vara ångest, panikattacker och vanföreställningar, fortsätter hon.

Alkoholanvändningen sjunker

Under de senaste åren har det rapporterats en hel del om att alkoholkonsumtionen bland unga gått ner och att festkulturen förändrats. Den trenden verkar ändå ha avstannat, visar fjolårets studie i ungdomars hälsobeteenden.

Nog ser man ju en förändring som går från traditionella rusmedel mot mer starka droger― Johanna Blomstedt, rektor, Helsinge gymnasium

Saana Ruotsala är rektor för Mattlidens gymnasium i Esbo. Hon är inte överraskad över enkätens resultat.

- Den veckovisa användningen av alkohol och att man är ordentligt berusad minst en gång i månaden har ökat. Dessutom har användningen av cannabis ökat markant, konstaterar Ruotsala.

17,6 procent av eleverna i Mattlidens gymnasium har svarat att de konsumerar alkohol varje vecka. 33,8 procent är ordentligt berusade minst en gång i månaden.

Andelen av de som går första eller andra året på gymnasiet som dricker alkohol en gång i veckan eller oftare ligger på 8,3 procent. Det är den högsta siffran i hela Finland.

Johanna Blomstedt menar att hon nog har sett en förändring i festkulturen - alkoholen har minskat men droger har ökat.

- Nog ser man ju en förändring som går från traditionella rusmedel mot mer starka droger. Och att studerande överlag har en allt liberalare attityd mot cannabis.

Lätt att få tag på droger i huvudstadsregionen

Eleverna i de svenskspråkiga gymnasierna i huvudstadsregionen tycker också att det är lättare att få tag på droger i hemorten än unga i Nyland i snitt.

Statistiken visar att ungdomarna anser att det är lätt att få tag på droger i alla fem kommuner. Enligt gymnasieeleverna i både finsk- och svenskspråkiga skolor är det lättast att få tag på droger i Vanda.

Enligt Johanna Blomstedt verkar det ändå finnas ett väldigt stort gap på statistiken mellan de svenskspråkiga och finskspråkiga skolorna.

- Det är ett problem vi måste ta tag i och fundera på och diskutera med föräldrarna om det är någon sorts attityd i hemmen som är mer positiv och öppen som speglar av sig på ungdomarna.

Blomstedt konstaterar att skolpersonalen också hört av elevernas diskussioner att det är lätt att få tag på droger. Om ungdomarna vill ha något vet de hur man ska gå tillväga, menar hon.

Hon påpekar ändå att de aldrig lagt märke till att det skulle finnas droger på skolområdet.

Graf över "tycker det är lätt att få tag på droger i hemkommunen". Vanda toppar med 68,7% år 2019.
Graf över "tycker det är lätt att få tag på droger i hemkommunen". Vanda toppar med 68,7% år 2019.

75,9 procent av eleverna i Tölö gymnasium anser att det är lätt att få tag på droger i hemkommunen. Av de är 82,7 procent pojkar.

Enligt äldre konstapel Sebastian Söderholm har ungdomarnas inställning mot droger tagit en oroväckande form.

- Jag tror att vissa politiker gör en björntjänst för det är ju dom som vill legalisera cannabis, vilket ger en bild av att det skulle vara helt okej. Vi motsätter oss väldigt starkt det här. Vi har redan helt tillräckligt mycket problem med bara alkoholmissbruk, fortsätter Söderholm.

De kan inte ta ställning till frågan om finlandssvenska ungdomar skulle använda mer cannabis. Enligt dom är det största problemet cannabisanvändningen bland ungdomar överlag.

- Det är nog intressant hur man konstant talar om att portteorierna inte stämmer, men underligt nog stämmer de mer eller mindre alltid ändå, säger Södermann.

- Visserligen är det också sant att det inte stämmer för helt alla, inflikar Söderholm.

"Attityderna kommer hemifrån"

En öppen dialog, att skapa ett förtroende och en känsla av att inte behöva vara rädd.

Det rådet ger överläkare Saskia Öhman till föräldrar som vill tala om missbruk med sina barn.

- Många ungdomar söker information på webben, sociala medier eller talar med andra ungdomar. Då finns det en stor risk att de inte får rätt information och att de upplever att droger är ofarliga.

Saskia Öhman sitter vid sitt bord.
Saskia Öhman berättar att beroendet ofta kommer smygande, utan att man lägger desto större märke till det. Saskia Öhman sitter vid sitt bord. läkare

Hon poängterar att det är viktigt att diskutera med ungdomen om vad man kan göra när någon erbjuder alkohol eller droger.

Öhman understryker vikten av att unga har förtroende till en vuxen. Det kan vara en förälder, en lärare, skolkurator eller vem som helst.

Det viktigaste är att det finns en känsla av att kunna tala och be om hjälp och stöd.

- Det är viktigt som förälder att diskutera och berätta vad du kan göra när dina kompisar försöker övertala dig att pröva en gång, säger Öhman.

- Glädjande är trots allt att våra studerande generellt upplever att de får hjälp, 87 procent av våra studerande svarade i skolhälsoenkäten att de känner att de får hjälp när de verkligen behöver det, samt att våra studerande är nöjda med livet. Därtill har alkoholanvändningen och tobaksrökningen minskat bland våra studerande, påpekar Blomstedt.

Men vilka andra orsaker finns det till att just de svenskspråkiga gymnasieeleverna toppar statistiken?

- Det är en knepig fråga. Det är säkert många faktorer som spelar in, det socioekonomiska statuset spelar säker en roll. Där det finns pengar finns det rusmedel och det är helt naturligt. Säkert ligger det nånting i kulturen också, svårt att säga, säger Ruotsala.

- Det enda vi kan göra, förutom att ordna olika föreläsningar och diskussionstillfällen, och som vi även har gjort, är att uppmana alla vuxna att vara jätte alerta på skolan och göra tröskeln så låg som möjligt att våga komma och tala om problemen eller om man är orolig över en studiekompis, säger Blomstedt.

Läs också