Hoppa till huvudinnehåll

Oron för framtiden större än någonsin vid Raseborgs sjukhus

Två ambulanser vid ett sjukhus.
Styrelsen för samkommunen HUS ska fatta beslut om framtiden för Raseborgs sjukhus tidigast den 6.4.2020. Två ambulanser vid ett sjukhus. Bild: Robin Lindberg / Yle Västnyland,Raseborg,ambulanser,raseborgs sjukhus

Den länge pågående osäkerheten om hur det ska bli med Raseborgs sjukhus har nu nått sin kulmen. Personalen har börjat söka sig bort.

Sjukhusets direktör slår larm om att det nu verkligen ser hotfullt ut. Hon hoppas på det bästa, men utesluter inte att sjukhuset läggs ner i sommar.

Ovissheten om framtiden är det värsta för personalen, säger ledande överskötare Tuula Silvola vid Raseborgs sjukhus.

Kvinna framför en bokhylla.
Överskötaren Tuula Silvola säger att personalen oroar sig. Kvinna framför en bokhylla. Bild: Robin Lindberg / Yle Västnyland,Raseborg,Tuula Silvola

– Och oron gäller inte bara för deras egen framtid, utan de är jätteoroliga för våra patienter och och vår befolkning, att de skulle få den vård här som de behöver som närservice.

Förtroendet för samkommunens ledning börjar minska, och många i personalen söker sig bort, berättar Silvola.

– Vilket gör det svårt att ha verksamhet på sjukhusets enheter.

Sjukhusdirektören: Beslut om avgörande lönetillägg låter vänta på sig från Helsingfors

Den brännande frågan just nu är att sjukhuset inte kan anställa läkare för sommaren. Det här eftersom det saknas nödvändiga beslut om lönetillägg, som behövs för att sjukhuset ska kunna fungera i sommar, förklarar sjukhusdirektör Gabriela Erroll.

– Det börjar bli rysligt spännande.

Framför allt gäller det här anestesiläkarna, alltså läkare som är specialiserade på bedövningsmetoder. Anestesiläkare är det överlag brist på inom samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS.

Kvinna bakom ett skrivbord.
Sjukhusdirektören Gabriela Erroll i Raseborg är inte nöjd med HUS ledning i Helsingfors. Kvinna bakom ett skrivbord. Bild: Robin Lindberg / Yle Västnyland,Raseborg,gabriela erroll

En samjour förutsätter att det på sjukhuset dygnet runt finns specialiserade läkare inom medicin, kirurgi och anestesiologi. Utan läkare finns det ingen samjour. Och utan samjour blir det inte mycket kvar av sjukhuset, enligt Erroll.

Exempelvis kan det inte nattetid på sjukhuset finnas patienter som behöver specialiserad sjukvård, förutom mycket stabila patienter som får rehabiliteringsvård.

Det som skulle krävas är patienter utifrån, från en stor del av Nyland, och läkare som vill jobba på sjukhuset.

– Våra lokala hälsostationer, speciellt Hangö och Raseborg, men kanske också Ingå, har heller inte haft lätt att få läkarpersonal. Där finns stora brister i bemanningen, säger chefsläkare Peter Braskén vid Raseborgs sjukhus.

Om Raseborgs sjukhus slutar fungera, kan det leda till att man inte har mycket mer än spillror kvar av en organiserad sjukvård i området, är hans slutsats.

Man som står framför en bokhylla och ett fönster.
Chefsläkare Peter Braskén befarar att vården i Västnyland slås i spillror. Man som står framför en bokhylla och ett fönster. Bild: Robin Lindberg / Yle Västnyland,Raseborg,peter braskén

Sjukhusdirektören: Medvetet försök att köra ner sjukhuset?

Sjukhusdirektör Erroll uppfattar klimatet nu som hårt.

Hon utesluter inte att verkställande direktören för hela HUS, Juha Tuominen, har fått i uppdrag att inte besluta om tilläggen för anestesiläkarna från juni framåt.

Uppdraget skulle Tuominen ha fått av den högsta ledningen vid Helsingfors universitetscentralsjukhus, menar Erroll.

På det här sättet skulle man föregå ett politiskt beslut.

Finns det då en reell risk för att Raseborgs sjukhus stänger 1 juni i år (2020)?

Erroll hoppas att det inte finns en risk.

– Men rent teoretiskt, om inte de här besluten börjar komma, så kan det nog finnas en sådan risk.

Styrelsen för samkommunen HUS ska fatta beslut om framtiden för Raseborgs sjukhus tidigast den 6.4.2020. Före det får kommunerna ge sina utlåtanden om den sjukhusrapport som en arbetsgrupp blev klar med i januari.

HUS vd Juha Tuominen: Kostnaderna är ett stort problem

HUS verkställande direktör Juha Tuominen vill först inte säga något om oron för att sjukhuset skulle stänga snart. Men han tillägger genast:

– Det kan jag säga att sjukhuset ska inte stängas.

Många anser ändå att sjukhuset står och faller med samjouren: om samjouren upphör betyder i praktiken att sjukhuset inte kan fortsätta.

Tuominen förklarar att ifall det fattas beslut om samjouren, finns det flera aspekter som inverkar.

Det är kommunerna och deras invånare som först och främst betalar och också bestämmer, enligt Tuominen.

– Men alla kostnader som uppkommer vid ett sjukhus fördelas mellan dem som använder det. Vi vet att sjukvården är lite dyrare i västra Nyland jämfört med andra ställen.

Kostnaderna är ett stort problem, säger Juha Tuominen.

– Det är inte vi som bestämmer, men säkert måste kommunerna bestämma hur hög beskattning de har.

Under samma intervju säger Tuominen trots allt att det är samkommunens styrelse som kan avgöra om det ska vara samjour på Raseborgs sjukhus i sommar eller inte.

– Jag väntar på vilket råd vi får från styrelsen. Det är inte vi tjänstemän som tar beslut. Det här är rätt så mycket en politisk sak.

Raseborgs sjukhus är numera en del av Helsingfors universitetscentralsjukhus HUCS, som producerar tjänster för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS.

Jourpolikliniken vid Raseborgs sjukhus är den enda jourande enheten i Raseborg.

I jourens lokaliteter fungerar dessutom också Ingås och Hangös samjour under vardagsnätter samt veckoslut, från fredagar klockan 16 till måndagar klockan 8.

Dyrt att få läkare till Raseborgs sjukhus

Det är inga billiga saker att få tillräckligt många läkare att jobba vid Raseborgs sjukhus, medger sjukhusdirektör Gabriela Erroll.

– Tilläggskostnaderna för läkarlönerna vid Raseborgs sjukhus är omkring 2,5 miljoner euro per år. Driftskostnaderna för Raseborgs sjukhus är cirka 31 miljoner euro år 2020. Det betyder 1,2 procent av kostnaderna för hela HUS (2,5 miljarder euro).

Sett ur det perspektivet är den merkostnad som framför allt anestesijouren ger upphov till marginell trots att den i sig är mycket hög, menar sjukhusdirektör Gabriela Erroll.

Det är motiverat att ifrågasätta att läkarna får väldigt stora tillägg för att vara jourhavande, enligt Erroll.

Men hon anser att sjukhuset inte har några andra val än att betala det som krävs för att få läkare till sjukhuset.

Men å andra sidan skulle andra kostnader stiga, ifall regionen blev utan sjukhus.

Sjukhusdirektör Erroll har räknat ut att ambulanskostnaderna skulle öka med cirka 1,6 miljoner euro per år och kostnaderna för patienttransporter med 580 000 euro per år.

Den teoretiska merkostnaden för att upprätthålla Raseborgs sjukhus är enligt Erroll alltså omkring 300 000 euro per år.

Men värdet av att ha ett sjukhus i beredskap i regionen är betydligt högre än så, säger hon. Det här framgår också ur den sjukhusrapport som blev klar i januari 2020.

Medelålders man i närbild mot lila bakgrund.
Verkställande direktören Juha Tuominen är den högsta tjänstemannen inom sjukvårdsdistriktet. Han poängterar att det inte är tjänstemännen utan politikerna som fattar besluten inom HUS. Medelålders man i närbild mot lila bakgrund. Bild: Yle Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS),Juha Tuominen

HUS vd: Det finns ingen dold agenda

Verkställande direktören Juha Tuominen avvisar misstankarna att det finns en agenda mot sjukhuset bakom de uteblivna besluten om anestesiläkarnas lönetillägg?

– Det är inte alls sant.

Sådana här beslut om tillägg är i allmänhet inte så väldigt långvariga, förklarar han.

Han tillägger att han inte har någonting att göra med den här saken.

Sedan förklarar Tuominen ändå att orsaken till att lönerna höjdes i början av året var att han ville få läkare till sjukhuset.

– Men man måste överväga sådana här beslut ganska noggrant eftersom det är frågan om skattebetalarnas pengar.

Också på Malms sjukhus i Helsingfors betalas höga tillägg för läkarna. Skillnaden mellan Raseborgs sjukhus och Malms sjukhus är ändå att vid Malms sjukhus arbetar läkarna väldigt hårt, säger Juha Tuominen.

– I Raseborg är arbetet inte så tungt, det är väldigt mycket lättare.

Så ur jämlikhetsperspektiv är det här med lönetilläggen problematiskt, anser Tuominen.

Chefsläkaren: Raseborgs sjukhus har läkare för sommaren förutsatt att lönetilläggen ordnar sig

Sommarens läkarvikariat är i princip överenskomna, berättar Peter Braskén. Men sjukhuset väntar nu på grönt ljus för att i sommar kunna betala ut de överenskomna lönetilläggen.

Läkarlönetillägg vid Raseborgs sjukhus

Om man räknar in semester och annat är en läkare i praktiken en vecka per månad bunden till arbete dygnet runt. Lönetilläggen nedan - förutom rekryteringstillägget - gäller dagar då läkaren dejourerar dygnet runt.

  • Anestesiläkare (läkare som är specialiserade på bedövningsmetoder) som är anställda vid en annan enhet inom HUS får en tilläggsersättning på 1 500 euro per dygn måndag - torsdag, 1 800 euro för fredag och 2 500 euro för jourarbete på lördag respektive söndag. En jourhelg kostar alltså 6 800 euro extra för en anestesiläkare.
  • Den allmänmedicinska jourhavande läkaren får en jourersättning på 119 euro eller 140 euro per timme beroende på läkarens specialiseringsgrad. Ersättningen gäller främst allmänmedicinska jouren under helger och veckoslut.
  • Kirurger som är anställda vid en annan enhet inom HUS får en tilläggsersättning på 1 100 euro per dygn på vardagar och 1 400 euro per dygn på helger och veckoslut.
  • Utomstående läkare (som alltså inte är anställda av HUS) som jourarbetar vid Raseborgs sjukhus (främst anestesiläkare) får en ersättning på 1 100 euro per dygn på vardagar och 1 400 euro per dygn på helger och veckoslut. Den här ersättningen täcker både jourarbete och ordinarie arbete under ett dygn.
  • Alla läkare som jobbar vid Raseborgs sjukhus får ett rekryteringstillägg på 20 procent på den uppgiftsbaserade lönen.

HUS beslut ovan om tilläggsersättningar för läkarkåren vid Raseborgs sjukhus gäller till och med 31.3.2020, med undantag för det första beslutet i listan som gäller till och med 31.5.2020.

Som jämförelse visade en utredning av Sjukskötarförbundet 2019 att sjukskötare som arbetar inom den kommunala sektorn i medeltal har en lön på 3 045 euro per månad då tilläggen är medräknade.

“Ingen språkfråga”

Språket är ett av de tyngsta argumenten Raseborgs sjukhus har fört fram för bevarandet av sjukhuset.

Chefsläkare Braskén konstaterar att det på HUS område finns över 134 000 svenskspråkiga. Det finns många vackra papper om detta, men strukturer finns det inte mycket av, säger han.

Som chefsöverläkare vid HUS hade du, Juha Tuominen, en viktig roll i beslutet att lägga ner BB vid sjukhuset i Ekenäs för tio år sedan. Är det så att du inte har förståelse för att svenskspråkiga behöver få betjäning av personal som i praktiken talar svenska?

– Om man nu tittar bakåt, skulle det ha varit omöjligt att hålla kvar BB. Nuförtiden har vi bara 15 000 förlossningar per år inom sjukvårdsdistriktet, medan vi då hade drygt 20 000 förlossningar per år.

För tio år sedan var vi tvungna att stänga BB, menar Tuominen.

Tuominen säger också att svenska språket är väldigt viktigt för honom - han säger sig respektera tvåspråkigheten. Han nämner också att han har gjort sin militärtjänst vid Nylands brigad.

– Jag har ingen språkfråga här.

Erroll: Vänta på vårdreformen

Hösten 2016 fastslog HUS-styrelsen att Raseborgs sjukhus är ett närsjukhus som har en samjour, en övervakningsenhet och operativ verksamhet vardagar mellan klockan 8 och 18. Då samkommunens fullmäktige i december 2018 slog fast den lagstadgade planen för ordnande av hälso- och sjukvård för sjukhusets del, står där som ett centralt åtgärdsförslag att samjouren vid Raseborgs ska tryggas.

Dessa politiska beslut är fortfarande i kraft, påminner Erroll.

– Det är inte förnuftigt att göra radikala ingrepp i verksamheten vid Raseborgs sjukhus innan det står klart hur det blir med vårdreformen, säger Erroll.

Både sjukhusdirektör Erroll och ledande överskötare Silvola betonar att det inte går i en handvändning att omdirigera patienterna, ifall inga operationer längre skulle utföras vid Raseborgs sjukhus.

Det finns ingen plan för i vilka situationer patienter i så fall ska slussas vart, berättar Erroll.

Silvola berättar att det tog ett år att planera verksamheten i samband med de stora förändringarna inom psykiatrin i början på 2010-talet. Det gällde både vart patienterna ska, personalfrågor, fastighetsfrågor och ekonomi.

– Då krävdes en egen projektchef och olika arbetsgrupper.



Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland