Hoppa till huvudinnehåll

Äldre ska få slippa krångliga tjänster i framtiden – det ska bli helt automatiskt, säger myndighet

En äldre dam som loggar in på sin nätbank
En äldre dam som loggar in på sin nätbank. Vissa äldre är bra på att använda digitala tjänster, men de allra flesta över 75 år är inte det. En äldre dam som loggar in på sin nätbank Bild: Ilmari Fabritius ålderdom,Aldrig för sent att surfa,diplomingenjörer,nätbanker

Webbsidor och mobila appar håller på att bli en allt viktigare del av vårt samhälle. Många har hängt med i den här tekniska utvecklingen och har dragit nytta av den, men inte alla.

Det kan vara en stor utmaning för äldre och olika specialgrupper såsom blinda eller personer med minnessjukdom att använda digitala tjänster.

Det oroar Jaana Leikas vid Teknologiska forskningscentralen VTT som i över 30 års tid har forskat i folks teknikanvändning.

– Många äldre personer är ganska handfallna när det gäller digitaliseringen. Den har skett med rasande fart under senare år, vilket i sig inte är dåligt. Vi kan nu sköta skatteärenden, hälsoärenden, bankärenden med mera via internet, med hjälp av webbsidor och appar, säger Leikas.

Men hon betonar att det är sorgligt att så många människor står utanför.

Bara var tionde finländare över 75 år kan använda viktiga digitala tjänster självständigt enligt en studie som Institutet för hälsa och välfärd THL publicerade i fjol.

– De traditionella banktjänsterna kan plötsligt försvinna när bankkontor läggs ned, och kunderna måste börja använda internetbanken. Det är jättemycket att lära sig om man knappt alls har använt en dator förr, påpekar Leikas.

Porträtt på Jaana Leikas.
Jaana Leikas säger att många äldre är mycket försiktiga när det gäller teknik. Porträtt på Jaana Leikas. Bild: Tiina Ahovainio porträtt,Jaana Leikas

Hon tillägger att många äldre män inte vågar lära sig använda ny teknik för de upplever att det är skamligt att medge att det är mycket de inte kan, och att många äldre kvinnor anser att teknik är något som bara män ska befatta sig med.

Dessutom kan alla inte räkna med att få teknikhjälp av någon närstående. Det kommer att bli en ännu större utmaning i framtiden.

– Våra äldre bor allt oftare ensamma. Och folk lever allt oftare som singlar och har inte barn eller familj som kan ge stöd, säger Leikas.

Samtidigt är det förstås också så att en del yngre kan ha stora problem med att använda teknik. Det finns bristande IT-kunskaper i alla åldrar.

Teknikfärdigheter är ofta en generationsfråga

En avgörande faktor för en äldre personers teknikkunskaper är i många fall hur mycket man har behövt använda teknik i arbetslivet och hurdan utbildning man har. Personer med högre utbildning är i allmänhet bra på att använda digitala tjänster.

Den teknik man använder som ung vuxen präglar ofta ens teknikfärdigheter resten av livet.

Personer som nu är i medelåldern kan till exempel vara bra på att använda PC-datorer med operativsystemet Windows, medan yngre personer är bra på att använda apparater som fungerar med pekskärmar.

De som i dagens läge är över 75 år gamla tillhör vad forskare ibland kallar för en såkallad på/av-generation. De kan till exempel sätta på tv:n eller radion och stänga av den, men inte göra så mycket mer med apparaterna.

Källa: Teknologiska forskningscentralen VTT

Tjänster är halvfärdiga och otestade

Jaana Leikas säger att det nuförtiden lanseras alltför många halvfärdiga digitala tjänster som till exempel äldre eller olika specialgrupper sedan inte kan använda.

– Det är inget som man borde acceptera. Det borde satsas på att göra program, appar, webbsidor och andra digitala tjänster tillgängliga för alla, säger Leikas.

Hon säger att det också borde finnas större förståelse för hur stor inverkan det har på folks liv om det är så att de inte kan använda viktiga webbsidor och appar.

– En äldre person kan till exempel flera gånger behöva ta sig till banken eller någon myndighet för att rätta till saker som han eller hon har gjort fel på datorn.

Hon betonar att det dessutom inte är så lätt för alla att förflytta sig.

Dåliga digitala tjänster kan också minska på folks vilja att lära sig ny teknik i framtiden.

MDB medger läget och betonar framsteg

På Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) medger direktör Mikko Mattinen att flera digitala tjänster kan vara svåra att använda.

– Organisationer använder olika metoder för att utveckla sina tjänster.

Han menar alltså att webbsidor och appar kan se ut på många olika sätt, vilket kan göra det svårt att förstå hur man konkret borde använda varje enskild tjänst.

Porträtt på Mikko Mattinen
Mikko Mattinen jobbar på den nya digitala myndigheten MDB. Porträtt på Mikko Mattinen Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB),Mikko Mattinen

Mattinen säger ändå att det har blivit bättre under senare år – till exempel inom staten.

– Nuförtiden har vi proffs på servicedesign men för tio år sedan hade vi inte sådana människor som hjälpte med att bygga digitala tjänster.

Som goda exempel nämner han Skatteförvaltningens, polisens och Folkpensionsanstalten FPA:s webbsidor.

Mattinen säger att den digitala myndigheten planerar att utveckla gemensamma kriterier för vad man menar med bra digitala tjänster inom den offentliga sektorn.

Han tillägger att det är mycket viktigt att få kommentarer av olika slags användare på vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Det handlar inte bara om hur man presenterar materialet rent visuellt och tekniskt utan också om hur gott språk man använder. Byråkratiska och onödigt krångliga uttryck ska undvikas.

Ett EU-direktiv kräver också att den offentliga sektorns webbsidor ska vara tillgängliga för så gott som alla senare i år, medan de privata har tid på sig fram till början av nästa år.

Medan forskaren Jaana Leikas ser stora brister i olika företags webbsidor och appar så anser Mikko Mattinen på den digitala myndigheten att företag i allmänhet har lanserat bra digitala tjänster.

– Troligen skulle de tappa kunder om deras tjänster skulle vara jättedåliga.

Samtidigt kräver nuvarande digitala tjänster ofta att användaren lär sig en hel del, och att han eller hon har god fingerfärdighet, god syn och gott minne, vilket inte är självklart ju äldre man blir.

Foto på en telefon där appen Snapchat är öppen på Yle X3M:s användarkonto.
Yle X3M på Snapchat. Det är en app som många äldre har svårt att använda (arkivbild). Foto på en telefon där appen Snapchat är öppen på Yle X3M:s användarkonto. Bild: Yle/Niklas Fagerström snapchat,Yle X3M

Det här innebär att det till exempel finns en stor potential i att utveckla tjänster som fungerar på ännu enklare sätt – till exempel via röststyrning.

Nuförtiden borde vi försöka utveckla sådana digitala tjänster som man inte behöver använda.― Mikko Mattinen, direktör på den digitala myndigheten MDB

Mattinen säger ändå att målet måste sättas betydligt högre än vad de flesta organisationer gör i dagens läge.

Han tillägger att vissa viktiga tjänster till och med borde kunna fungera mer eller mindre automatiskt, till exempel med hjälp av artificiell intelligens, utan att du som medborgare eller kund behöver lyfta ett finger.

– Nuförtiden borde vi försöka utveckla sådana digitala tjänster som man inte behöver använda. Alltså inte göra digitala tjänster för människorna, men digitala tjänster som gör saker för människorna.

En kommande statlig tjänst som heter Aurora är ett steg åt det här hållet.

Den ska utgå från vilken livssituation man befinner sig i och ska kunna meddela uppgifter till flera myndigheter till exempel i samband med att man flyttar till en ny kommun för att studera, eller i samband med att man blir arbetslös eller skiljer sig.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes