Hoppa till huvudinnehåll

Lägsta domstolen: Behöver Finland faktiskt ett försvar?

En grafisk bild av en pansarvagn med beväringar som är i eld.
Lägsta Domstolen debatterar: Behöver Finland ett försvar? En grafisk bild av en pansarvagn med beväringar som är i eld. Bild: Max Rantakangas Beväring,beväringar,militärtjänst,värnplikt,lägsta domstolen

I podden Lägsta domstolen ifrågasätter vi Finlands försvar. Men reservisten Julius Flemming är mån om armén och att göra sig beredd för konflikt.

Artikeln är skriven i samband med podden Lägsta domstolens avsnitt om Finlands försvar.

Finlands millenialer har levt i fred hela sina liv. För två år sedan var försvarsviljan i landet historiskt låg även om den verkar vara på uppgång igen.

Den allmänna värnplikten kan tyckas vara dyr och diskriminerande, och människorättsorganisationer har upprepade gånger konstaterat att fängslade totalvägrare är problematiskt.

Julius Flemming värnar om försvaret

Julius Flemming från Korsholm var beväring vid Nylands brigad år 2009 och utbildade sig till båtförare under sitt år i det militära.

– Jag tyckte det lät kul så jag sökte dit, säger Flemming.

Han berättar att han tyckte det var fascinerande att han som beväring hade fullt juridiskt ansvar över båten, en Jurmo-klassens landstigningsbåt som används av den finska marinen.

– Fast du skulle ha republikens president ombord har du rätt att beordra honom eller henne för att trygga fartygets sjösäkerhet, säger Flemming.

Tar det på allvar

Julius har ingenting emot att dra iväg på repövningar, något han gjort i många omgångar. Han förklarar att inställningen är en annan under repövningarna. Folk är där för att slutföra sin uppgift helt enkelt.

– Det är inga garnisonslekar där man viker överkast utan vi gör vad det är menat att vi gör i krigstid.

Tror du att du är beredd om det blir krig?

– Jag har ju nog övat en del för det… ja, nog skulle jag väl vara beredd på det. Men det beror väl på, det är ju väldigt svårt att säga.

Den eviga fienden

Finlands försvarsmakt kan tyckas vara liten och ganska oanvändbar om ett större krig skulle bryta ut. Det talas ofta om att framtidens krig inte kommer att se ut som det gjorde på 1940-talet. Även om Kekkonen-Paasikivilinjen, som ännu spökar i vårt förhållande till NATO, har bibehållit freden så står vi tekniskt sett utan hjälp om det blir krig.

– Finlands försvar är det enda försvar vi har. Jag tycker att det är värt att försvara Finlands frihet och självbestämmanderätt. Det är därför vi har en försvarsmakt, säger Flemming.

– Utan ett försvar kunde ju exempelvis landet som vi delar 1300 gräns med marschera in, tillägger han.

Om det scenariot skulle bli verklighet, hur tror du att det skulle gå?

– Det beror väl på scenariot. Klart att vi har en mindre försvarsmakt än Ryssland. Men jag har svårt att tro att Finland skulle vara det enda landet som var indraget i den konflikten, säger Flemming.

I det scenariot spekulerar Flemming att resten av Europa också skulle delta, vilket skulle innebära att Ryssland inte kunde koncentrera alla sina resurser till Finland. Men med eller utan hjälp är något bättre än inget.

– Vad ska man göra? Stå där och räcka upp händerna? Jag vill inte att Kreml ska styra Finland. Jag tror det är få som vill det och då måste man ju göra något för att det inte ska hända.

Podden Lägsta domstolen om Finlands försvar

I veckans avsnitt av Lägsta domstolen diskuterar Simon, Max och Axel försvarsmakt och värnplikt, alternativ till dessa och vilka syften vår försvarsmakt fyller idag.

Nyligen publicerat - X3M