Hoppa till huvudinnehåll

Manglingen om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien har inletts – chefsförhandlaren Barnier listar fyra frågor som kan bli speciellt knepiga

Big Ben Lontoossa.
Big Ben Lontoossa. Bild: Will Oliver / EPA Westminster,Westminsterpalatset,Brexit,Big Ben

Den första omgången av förhandlingar om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien har avslutats. Parternas åsikter går fortfarande skarpt isär inom många centrala områden.

Den första veckan av förhandlingar om det framtida förhållandet mellan EU och Storbritannien avslutades i dag, torsdag.

Bägge parter företräds av drygt 100 experter. Förhandlingarna förs tematiskt i elva olika grupper såväl i Bryssel som i London.

Chefsförhandlaren Michel Barnier tackade vid en presskonferens i Bryssel den brittiska motparten för en konstruktiv inställning till förhandlingarna.

Men Barnier stack inte med under stol med att det fortfarande finns stora hinder att övervinna om ska lyckas enas om ett avtal före årsskiftet då avtalet om den framtida relationen är tänkt att träda i kraft.

Barnier räknade upp fyra områden som man inom EU ser som speciellt besvärliga.

1. Vem får fiska och var och på vilka villkor?

Fiskeriet sågs på förhand som en av knäckfrågorna i förhandlingarna om den framtida relationen.

Hittills har fiskare från Storbritannien och de övriga EU-länderna haft tillgång till varandras fiskevatten inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik.

Den gemensamma fiskeripolitiken syftar till ett miljömässigt hållbart fiske som säkerställer fiskbestånden. Samtidigt vill man trygga en skälig inkomst för de europeiska fiskarna.

EU hoppas på en överenskommelse där Storbritannien även i fortsättningen högaktar målen i den gemensamma fiskepolitiken vad kvoter och tillgången till varandras fiskevatten beträffar.

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.
Chefsförhandlaren Michel Barnier utvärderade den första veckan av förhandlingar med Storbritannien. EU:s chefsförhandlare Michel Barnier. Bild: STEPHANIE LECOCQ michel barnier

Enligt EU måste en fiskerifrågorna vara en del av en helhetsuppgörelse om ett framtida handelsavtal.

Storbritannien vill i sin tur att förhandlingarna om fiskekvoter ska föras på årlig basis och att alla utländska fiskefartyg som kommer in på brittiskt vatten ska följa brittiska regler.

Chefsförhandlaren Michel anser att det brittiska förslaget om årliga förhandlingar är "ogenomförbart."

2. Hur ska man undvika dumpning av standarder?

Såväl EU som Storbritannien strävar efter ett avtal som ska stopp för tariffer och kvoter i handeln.

Utgångspunkten är att handelsförbindelserna även i fortsättningen kommer att vara täta mellan parterna.

Samtidigt vill EU gardera sig mot en situation där Storbritannien får konkurrensfördelar genom dumpning av miljöstandarder och anställdas sociala rättigheter.

EU befarar också att regeringen i London kan komma att stöda brittiska företag på ett sätt som snedvrider konkurrensen.

Samtidigt befarar EU att Storbritannien kan komma att snedvrida handeln genom att dumpa miljön - man inte lyckas enas om lika villkor vad miljöstandarder och sociala rättigheter beträffar.

En fönstertvättare blickar ut över London.
EU vill värna sig mot dumpning av standarder inom arbetslivet. En fönstertvättare blickar ut över London. fönster,städning,Tvätt,London

EU vill att Storbritannien förbinder sig vid principen om lika villkor i gengäld mot att man ingår ett frihandelsavtal. Eventuella konflikter borde enligt EU lösas inom ramen för en särskild tvistlösningsmekanism.

Storbritannien viftar i sin tur bort EU-ländernas oro. Man intygar att Storbritannien högaktar internationella avtal och att det därför inte behövs ytterligare överenskommelser om lika villkor.

Det här duger i sin tur inte för EU. Höga standarder är en del av moderna handelsavtal, sade Michel Barnier vid dagens presskonferens.

3. Vilken blir EU-domstolens roll?

Ett bärande tema i kampanjen som syftade till ett brittiskt EU-utträde var att göra Storbritannien oberoende av EU:s lagstiftning.

EU-domstolen som värnar om tillämpningen av EU:s lagstiftning i medlemsländerna är ett rött skynke för många brexitförespråkare.

EU vill att Europadomstolen ska ha inflytande över eventuella dispyter som uppstår inom ramen för ett framtida handelsavtal.

I Storbritanniens målsättningar för förhandlingarna med EU slås fast att man inte går med på några förpliktelser som skulle tvingar Storbritannien att rätta sina lagar efter EU:s lagstiftning.

Vidare utesluter man möjligheten att EU-institutioner, däribland EU-domstolen, ska få domsrätt i Storbritannien.

Storbritannien har också meddelat att man inte vill förbinda sig vid att även i fortsättningen förbinda sig vid Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Europakonventionen har ifrågasatts i Storbritannien bland annat för att man anser att den omöjliggör utvisningen av farliga personer.

- Om Storbritanniens position inte ändrar kommer det att ha omedelbara och konkret effekt på ambitionsnivån för vårt samarbete, kontrar EU-förhandlaren Barnier.

4. Ett stort avtal eller många små?

En springande punkt i de pågående förhandlingarna är hur en framtida överenskommelse mellan EU och Storbritannien ska vara uppbyggd.

Storbritannien önskar sig ett frihandelsavtal med kompletterande överenskommelser inom bland annat fiskerifrågor, flygtrafik, intern säkerhet och migration.

Samtliga överenskommelser borde enligt Storbritannien förvaltas separat.

Ett British Airways-plan i Heathrow
Storbritannien vill ha ett separat avtal för att reglera flygtrafiken. Ett British Airways-plan i Heathrow Bild: EPA/Andy Rain flygtrafik jumbojet

EU eftersträvar i sin tur ett heltäckande partnerskap som förutom handelsfrågor även innefattar brottsbekämpning, straffrättsligt samarbete samt utrikespolitik, säkerhet och försvar.

EU vill också se en styrningsram som ska täcka samtliga samarbetsområden. Det ska också finnas en övergripande mekanism för att lösa eventuella dispyter.

- Det är inte en ideologisk fråga utan en praktisk fråga, säger chefsförhandlaren Michel Barnier.

EU vill undvika en situation med flera parallella avtal som måste ratificeras var för sig.

Förhandlingarna fortsätter den 18 mars

Förhandlingarna om den framtida relationen förs såväl i Bryssel som i London. Nästa omgång av förhandlingar äger rum den 18 mars i London.

Skilsmässoavtalet som parterna enades om före årsskiftet innebär att Storbritannien kommer att fortsätta följa EU:s regler till slutet av året.

Vad som händer efter det är oklart. Om Storbritannien och EU inte kommer överens om ett avtal om den framtida relationen blir man tvungen att handla enligt världshandelsorganisationen WTO:s regler.

Det här skulle innebära betydande begränsningar i jämförelse med nuläget.

Chefsförhandlaren Michel Barnier befarar att man underskattar de förändringar som blir aktuella om man inte lyckas enas om ett avtal.