Hoppa till huvudinnehåll

Regnskogarna klarar av att ta upp allt mindre koldioxid - snart kan de medverka till klimatförändringen

Tutkija Markus Kröger kävelee metsäautotiellä Jamanxim-joen lähellä Brasiliassa.
Redan vid mitten av 2030-talet kan Amazonas urskogar börja frambringa mer koldioxid än de tar upp. Bilden är tagen i närheten av floden Jamanxim i Brasilien. Tutkija Markus Kröger kävelee metsäautotiellä Jamanxim-joen lähellä Brasiliassa. Bild: Mika Mäkeläinen / Yle Rio Jamanxim,Brasilien,Pará,indianer,urbefolkning,Regnskog,Amazonas regnskog,Munduruku people,avverkningar

Jordens tropiska skogar tar upp allt mindre mängder koldioxid och förvandlas efterhand till nettoproducenter av växthusgaser. Regnskogarna har hittills motverkat klimatförändringen, men kan inom kort tvärtom bidra till att den förvärras.

Redan vid mitten av 2030-talet kan Amazonas urskogar börja frambringa mer koldioxid än de tar upp. Ser man till hela världens regnskogar, kan vändpunkten infalla kring år 2060. Det är några av slutsatserna i en ny studie som publicerats i tidskriften Nature.

De bakomliggande orsakerna är varmare klimat, alltmer ihållande torka och ökad avverkning av de återstående orörda skogarna. Även om extra koldioxid får träden att växa snabbare kan torkan bromsa tillväxten och döda träden.

När skogen huggs eller bränns ner frigörs ytterligare koldioxid. Inom kort kan det handla om större mängder än vad skogarna binder via fotosyntesen.

Studier i Afrika och Sydamerika

Forskningsprojektets chef, Simon Lewis från University of Leeds, säger att det är "oerhört oroande" att regnskogarna håller på att förvandlas från kolsänka till kolkälla.

- Mänskligheten har verkligen haft tur så här långt, i och med att de här skogarna har moppat upp våra föroreningar. Och det kanske de inte gör så värst längre till, säger Lewis till den brittiska tidningen The Guardian.

Det beräknas att enbart träden i de tropiska regnskogarna lagrar 250 miljarder ton kol. Det motsvarar 90 år av jordens totala utsläpp, förutsatt att dagens nivå bibehålls.

Under en trettio år lång period har forskarteamet undersökt hur träden växt och dött på en rad lokaler i Afrikas urskogar och jämfört resultaten med data från liknande mätningar i Amazonas i Sydamerika. Därefter har de gjort upp modeller för utvecklingen under de närmaste decennierna.

- Modellen visar på en långsiktig nedgång för den afrikanska kolsänkan, och att sänkan i Amazonas fortsätter att försvagas snabbt. Vi förutser att Amazonas blir en kolkälla vid 2030-talets mitt, konstaterar en annan av forskarna, Wannes Hubau från Kungliga Centralafrikanska museet i Bryssel.

Skogstäcket krymper men utsläppen ökar

Studien visar att regnskogarna i dag absorberar en tredjedel mindre koldioxid än vad de ännu gjorde år 1990. Då tog de tropiska skogarna upp runt 46 miljarder ton koldioxid. I år är mängden 25 miljarder ton.

Skillnaden, 21 miljarder ton, motsvarar Storbritanniens, Tysklands, Kanadas och Frankrikes sammanlagda utsläpp från fossila bränslen under en tioårsperiod.

Mänskligheten har verkligen haft tur så här långt, i och med att de här skogarna har moppat upp våra föroreningar.― Simon Lewis, chef för forskningsprojektet

De orörda tropiska skogarna sög under 1990-talet upp 17 procent av alla de koldioxidutsläpp som människan vållat. På 2010-talet var motsvarande andel bara sex procent, enligt studien.

Nedgången beror på att dessa skogars areal minskade med 19 procent under perioden. Samtidigt ökade de globala kolutsläppen med 46 procent.

Enligt webbtjänsten Global Forest Watch förlorade tropikerna år 2018 ett skogstäcke på tolv miljoner hektar. Över en tredjedel - ett område av Belgiens storlek - utgjordes av gammal regnskog.

Ökade insikter inger hopp

Anders Krogh, som är rådgivare för den norska miljöorganisationen Regnskogfondet, är även han ytterst bekymrad över de nya rönen. I en kommentar för NRK uttrycker han ändå en viss optimism över att utvecklingen kan bromsas.

- Jordbruket i Sydamerika är helt beroende av regnet som Amazonas är med om att skapa. Brasilianska forskare är experter på det, och de för ganska stort utrymme i sydamerikanska medier, säger Krogh.

Han pekar på att lokalbefolkningen blivit alltmer medveten om Amazonas' betydelse för regionens väl och ve.

- Bara det att man är beroende av regnen tror jag att ska få politikerna att till slut förstå. Förhoppningsvis innan det är för sent.

Källor: Reuters, AFP, The Guardian, NRK, University of Leeds

Läs också