Hoppa till huvudinnehåll

Undervisningen i svenska borde bli mera praktisk: "Studenterna måste få möjligheten att använda sig av det svenska språket utanför klassrummet"

Filosofie Magister Anne-Maj Åberg utanför Åbo Handelshögskola
Anne-Maj Åberg anser att studenterna borde få mera möjligheter att använda sig av det svenska språket i olika kommunikativa situationer och inte bara i klassrummet. Filosofie Magister Anne-Maj Åberg utanför Åbo Handelshögskola Bild: Isabel Nordberg/Yle Åbo universitet

Filosofie Magister Anne-Maj Åberg undervisar finskspråkiga studenter i svenska vid Centrum för språk och kommunikation vid Åbo universitet. I sitt arbete har hon lagt märke till att många studenter har svårigheter med svenskainlärningen.

På fredag den sjätte mars disputerar hon med sin doktorsavhandling om undervisningen i svenska.

Som projektforskare i Svenska litteratursällskapets projekt "På väg mot kommunikativ kompetens" började Åberg forska i hurudan effekt grammatikundervisningen har på inlärningen av ordföljden i svenska för studenter med finska som modersmål.

Ordföljden i det svenska språket har visat sig vara utmanande att lära sig, oberoende vilket förstaspråk personen som lär sig svenska har.

- Det har också visat sig vara svårt att veta var man placerar in ordet "inte". Det beror på att man på svenska lägger in ordet på olika ställen i huvudsatser och bisatser. I det finska språket placeras ordet "inte" alltid på samma ställe oberoende.

Undervisningen i grammatik har endast positiv effekt i skriftliga uppgifter

Forskningsmaterialet samlade hon in under en förberedande kurs i svenska där kursdeltagarna ansåg sig ha svaga kunskaper i svenska. I undersökningen deltog sammanlagt 53 studenter.

Resultatet visade att undervisningen i svenska har en positiv påverkan på studenternas förmåga att använda sig av rätt ordföljd. Men undervisningen hade däremot inte någon positiv effekt då studenterna skulle avklara muntliga uppgifter.

- Det beror på att studenterna har tid att fundera och tänka på grammatiken då de uttrycker sig i skrift. Men då de måste uttrycka sig muntligt har de inte lång tid på sig att tänka efter.

En hand som skriver med penna på ett papper
I skriftliga uppgifter behärskar studenterna den svenska ordföljdenbättre eftersom de har tid att tänka efter. En hand som skriver med penna på ett papper studerande,skriva

För att kunna avlägga universitetsexamen bör studenterna ha minst nöjaktiga kunskaper i svenska, både muntligt och skriftligt. Åberg säger att det är många som inte uppfyller kraven.

Studenterna borde få mer övning i muntliga färdigheter

Åberg anser att problemet ligger i att studenterna inte får tillräckligt mycket övning i muntliga färdigheter för att behärska språket i vardagligt bemötande.

Hon poängterar att det i vardagligt språk ändå inte är så viktigt att vara grammatiskt korrekt eftersom man ändå kan göra sig förstådd. Viktigare är att studenterna vågar använda sig av språket.

- Studenterna måste få mera möjligheter att använda sig av det svenska språket i olika kommunikativa situationer och inte bara i klassrummet, menar Åberg.

Åberg tycker själv att det är viktigt att studenterna ska kunna delta i det finlandssvenska samhället för att utveckla sina muntliga färdigheter.

Tomt klassrum
Undervisningen i det svenska språket borde möjliggöra övning av muntliga färdigheter också utanför klassrummet. Tomt klassrum Bild: Mostphotos klassrum,klassrumsarbete,undervisning,grundskolan,skolor,undervisningslokaler

- Under svenskakurser vid till exempel Åbo Handelshögskola brukar vi besöka svenskspråkiga företag. Då får studenterna möjligheten att använda sig av språket helt konkret, förklarar Anne-Maj Åberg.

Hon anser att diskussioner kring undervisning i svenska är mycket aktuella i och med att elever nuförtiden lär sig svenska från och med årskurs sex i lågstadiet. Hon menar att man borde kartlägga hurudan effekt språkinlärningen har då man lär sig språk i tidigare ålder.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland