Hoppa till huvudinnehåll

De vill leva i glesbygden, men får kämpa för servicen: "Intensivt, stundvis kaosartat, men väldigt roligt"

Cirka 68 procent av Finlands yta räknas som glesbygd. Hur vardagen ser ut på olika håll präglas långt av den service som finns, men också av den service som saknas på orten, då avståndet till följande centralort kan vara långt och förbindelserna ibland bristfälliga.

I Härkmeri i Österbotten har det i tiderna funnits flera butiker. Den sista stängde sina dörrar under hösten 2018 och sedan dess har invånarna fått lösa vardagsinköpen på olika sätt.

- Vi är ju tvungna att åka någonstans för att handla. En del handlar i Sideby som är en bit härifrån, men det är lite jobbigt, framför allt vintertid, berättar Härkmeribon Agneta Teir.

I synnerhet de äldre invånarna som inte själv kan köra bil har det svårt. De måste förlita sig på släktingar och vänner eller till exempel anlita en tjänst som kör ut mat.

- Dom har ju inga alternativ i dagens läge. Det är oftast bara att sitta hemma och vänta på sin portion, säger Erik Tasanko, som nu tillsammans med en grupp andra invånare tagit saken i egna händer.

Erik Tasanko, Kaj Berglund, Johan Ingves och Agneta Teir utanför Härkmeris stängda butikshus.
Erik Tasanko, Kaj Berglund, Johan Ingves och Agneta Teir har engagerats sig för butiken i Härkmeri. Erik Tasanko, Kaj Berglund, Johan Ingves och Agneta Teir utanför Härkmeris stängda butikshus. Bild: Yle/Keijo Lehto Härkmeri,Agneta Teir,johan ingves

Genom att samla in andelar bland invånarna och grunda ett aktiebolag vill man kunna återuppliva butiksverksamheten på orten igen.

Statligt bybutiksstöd erbjuder nya möjligheter

Problemet med mindre bybutiker är lönsamheten. Kundunderlaget kan vara litet eller ojämnt och det kan vara svårt att planera verksamheten på längre sikt.

Iniö lanthandel i den åboländska skärgården, som betjänar de cirka 200 fast bosatta och ett varierande antal fritidsboende och turister beviljades nyligen statens nya bybutiksstöd, vilket ger goda möjligheter att anställa mer personal eller göra investeringar med tanke på framtiden.

Kriterierna för att beviljas stöd var att det bland annat ska vara minst sju och en halv kilometer till nästa butik. Butiken ska ha minst 500 olika produkter i sitt sortiment och också erbjuda någon form av annan service som apoteksskåp, kontantuttag, post eller bränsleförsäljning.

Iniö Lanthandel har apoteksskåp och kontanter, men dessutom Alkos uthämtningsställe. Butiken erbjuder också att skicka butikspaket till olika öar med förbindelsebåt eller med någon som är på väg dit.

Jessica Blomqvist, infödd Iniöbo tog över butiksverksamheten förra året, efter att ha jobbat många år som närvårdare på servicehemmet. Livet som butiksföreståndare är ändå inte alltid är en dans på rosor, berättar Jessica Blomqvist, men hon är nöjd över beslutet att ta över butiken.

- Det har varit intensivt, stundvis kaosartat, men väldigt roligt, beskriver hon sina erfarenheterna av det första året.

Jessica Blomqvist står framför en hylla med varor i sin butik Iniö Lanthadel
Jessica Blomqvist vill att det ska finnas ett ordentligt utbud i hennes butik. Jessica Blomqvist står framför en hylla med varor i sin butik Iniö Lanthadel Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,glesbygd

Utmaningen för Iniö lanthandel, som har öppet året om är att kundströmningen varierar enormt under vintern jämfört med de intensiva sommarmånaderna då andelen besökare ökar explosionsartat.

- Till största delen lever vi ju på det vi får in sommartid. Då jobbar vi från åtta på morgonen till åtta på kvällen och är i rörelse hela tiden.

Ur den synvinkel ger det nya butiksstödet verksamheten en extra trygghet. Summan på 15 000 euro kan användas i butiken på det sätt som anses bäst under en period på två år.

- Det ger oss möjlighet att förnya vissa grejer. Vintertid kan jag ha en anställd, som sköter markservicen medan jag sköter pappersarbetet.

Trots att det är långt till fastlandet hör Iniö till de orter i skärgården där servicen ändå håller en relativt hög standard. Det finns fortfarande post, skola, butik, bibliotek, äldreboende, områdeskontor, hälsohus med läkare en gång varannan vecka och bank tre timmar i veckan.

Invånarförening vill bevara huvudstadsregionens glesbygd

Men det finns också glesbygd som inte nödvändigtvis ligger geografiskt långt borta, där invånarna är måna om att bevara ortens särart och liv. Så är fallet i Rödskog i norra Esbo.

- Det är många som inte har kört på de här gamla vägarna och känner till att allt detta finns här. Det här är gamla stan i Esbo, berättar Anne Molander, som bor i Rödskog.  

Det är åtta kilometer till närmaste matbutik och kollektivtrafiken går sällan. För de svenskspråkiga invånarna har byskolan länge varit en naturlig samlingsplats. Men skolan har varit nedläggningshotad i flera omgångar. 

- Det är ju hjärtat i den här trakten. Det finns många familjer som har till och med fjärde generationens barn här i skolan. Den har en otroligt stor betydelse för den här byn och norra Esbo.

En vuxen kvinna och några barn på en skolgård, iklädda vinterkläder.
Rödskogbon Anne Molander trivs i sin hemby i norra Esbo. En vuxen kvinna och några barn på en skolgård, iklädda vinterkläder. Bild: Yle / Petter Blomqvist Närbild,Rödskog,Esbo

Att det finns en byskola har också lockat inflyttare till Rödskog, berättar Molander. För många är också närheten till naturen det som avgjort beslutet att bosätta sig här.

- För mig är det bästa absolut naturen, att när jag öppnar dörren är i skogen. Och sen den vackra kulturmiljön som vi har.

Anne Molander är en av flera invånare som grundat en förening för att bevara den anrika skolbyggnaden. Enligt henne får Rödskogsborna också stå på sig med att se till att servicen fungerar.

- Vi har fått kämpa många många gånger, om det gäller vägnätet eller kollektivtrafiken eller skolan. Ibland har vi förlorat och ibland har vi lyckats åstadkomma någonting.

Förhoppningen är ändå att det från stadens håll fortsättningsvis ska finnas förståelse för de som vill bo här och bibehålla särarten i huvudstadsregionens glesbygd, säger Molander.

- Man kunde också vara lite mer medgörlig med till exempel jordbruket här. Det går inte att köra med tröskan mera till åkrarna, när det byggs refuger.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland