Hoppa till huvudinnehåll

Alla var överens om att bekämpa skatteparadis, åtta år senare har nästan inget hänt – lokalpolitiker: "Det finns en juridisk fight som jag tror vi kan vinna"

Thomas Wallgren på sitt arbetsrum
Thomas Wallgren vill sätta hårt mot hårt i kampen mot skatteparadis. Thomas Wallgren på sitt arbetsrum Bild: Yle/Evert Rönnqvist Thomas Wallgren,Finlands Socialdemokratiska Parti,skatteparadis,Helsingfors stadsfullmäktige

Helsingfors stad gick år 2012 in för att bojkotta företag med kopplingar till skatteparadis. Det var särskilt Thomas Wallgren (SDP) som drev frågan. Men åtta år senare har inte mycket konkret hänt. Wallgren låter sig inte nedslås utan är beredd att driva saken till sin spets, till domstol.

I snart 10 års tid har lokalpolitikern Thomas Wallgren i Helsingfors fört en kamp mot skatteparadis i stadens fullmäktige.

- Det läcker pengar från Helsingfors stads skattebetalare till skattefifflare genom vår upphandling; det läcker särskilt via social- och hälsovården.

Det blåste förliga vindar i kampen mot skatteparadis hösten 2012. President Tarja Halonen varnade för skatteparadisen och finansminister Jutta Urpilainen uppmanade kommunerna att undvika företag med kopplingar till skatteparadis.

president Tarja Halonen
President Tarja Halonen varnade för skatteparadis år 2012. president Tarja Halonen Bild: Foto: Yle/Jyrki Valkama tarja halonen

På lokal nivå - i Helsingfors - röstade ett nästan enhälligt fullmäktige för en “Strategi för globalt ansvar”. Där stod det, svart på vitt att “staden anser det viktigt att bekämpa skatteparadis och undvika samarbete med företag som har kopplingar till skatteparadis”.

“Det har inte gått som på räls”

Projektets primus motor Thomas Wallgren kände sig optimistisk:

- Det var bra stämning, jag trodde det skulle bli konkreta åtgärder.

Men det skulle visa sig vara en alltför optimistisk tolkning av fullmäktiges beslut. Åtta år senare konstaterar Wallgren med facit i hand:

- Nå, inte har det gått som på räls.

Så frågan måste ställas: var det här ännu ett i raden av till intet förpliktigande beslut? Ett beslut som närmast fattades för att utåt manifestera en god vilja.

Verkligheten kom emot

Jonna Törnroos är jurist på Kommunförbundet. Hennes specialitet är offentliga upphandlingar. Det är uttryckligen via de kommunala upphandlingarna som det var tänkt att Helsingfors och andra kommuner skulle skrida från ord till handling.

- Verkligheten kom emot, konstaterar Törnroos.

Jonna Törnroos är jurist på Kommunförbundet
Jonna Törnroos är jurist på Kommunförbundet. Jonna Törnroos är jurist på Kommunförbundet Bild: Yle/Evert Rönnqvist Finlands Kommunförbund,jurister,Offentlig upphandling,jonna törnroos

Hon undertstryker att frågan är viktig, att det är viktigt att kommunerna bekämpar skatteparadisekonomin. Samfundsskatten är avgörande för kommunerna; alltså den skatt som företagen betalar till det allmänna
på sin vinst

Men verkligheten ställer till det för kommuner med goda avsikter.

- Regelverket kring upphandling är omfattande. Flera EU-direktiv ska följas, förklarar Kommunförbundets Törnroos.

Det var det som var problemet för Helsingfors efter det att man fattade sitt beslut om att undvika företag med kopplingar till skatteparadis. Hur gå tillväga?

- Kommunerna kan inte vara moraliska väktare. Det ska vara fråga om tydligt lagstridig verksamhet eller brottslig verksamhet för att man ska kunna utesluta ett sånt företag, säger Jonna Törnroos.

Hon menar att viljan nog finns i kommunerna att bekämpa skatteparadisekonomin, men verktygen saknas.

Skatteparadisutredning

Det var också den slutsatsen som tjänstemännen och politikerna i Helsingfors kom fram till när de började utreda frågan för några år sedan.

Helsingfors stadshus. Det är en mörk vinterkväll. På gatan utanför stadshuset står bilar på rad. På gatan ligger snö.
Helsingfors stadshus. Helsingfors stadshus. Det är en mörk vinterkväll. På gatan utanför stadshuset står bilar på rad. På gatan ligger snö. Bild: Antti Kolppo / Yle Helsingfors stadshus

Helsingfors gjorde faktiskt en Skatteparadisutredning år 2013 och konstaterade i den att stadens egna möjligheter att undvika företag med kopplingar till skatteparadis var mer eller mindre obefintliga utgående från rådande lagstiftning.

Året därpå - 2014 - presenterade regeringen sitt handlingsprogram mot internationell skattesmitning. I det uppmärksammades också Helsingfors ansträngningar att tackla skatteparadisfrågan i samband med upphandlingar. Men slutsatsen var densamma; det skulle krävas en förändring av EU:s upphandlingsdirektiv för att komma åt problemet.

Det gjordes efter det ännu ett konkret försök. Stadens upphandlingsenhet gick år 2015 in för ett pilotprojekt i vilket man frågade anbudsgivarna om ägar- och koncernstrukturer. Men det byggde på frivillighet.

Kortlivat pilotprojekt

Spotlight kontaktar via mejl Jorma Lamminmäki; han är chef på stadens enhet för upphandlingar och konkurrensutsättning. Vi frågar huruvida staden ännu kräver eller ber företagen om dylik information.

Svaret är nej; det förblev vid ett experiment. Förklaringen till att staden inte kräver bolagen på dessa uppgifter är enligt Lamminmäki att man utgående från upphandlingslagen inte kan göra det till ett obligatorium.

Upphandlingschef i Helsingfors stad.
Jorma Lamminmäki är chef på Helsingfors stads upphandlingsenhet. Upphandlingschef i Helsingfors stad. Bild: YLE/Christoffer Gröhn anskaffningscentralen

Många experter har krävt att företagen borde göra en så kallad landvis rapportering om sin verksamhet. Med andra ord att koncernens resultat öppet skulle redovisas. Då skulle bolagets resultat framkomma offentligt före skatterna, och dessutom kunde allmänheten och beslutsfattarna se vilka skatter som betalats i det land där verksamheten bedrivs.

Det här borde uttryckligen vara öppen information för allmänheten. Då skulle också Matti och Maija Meikäläinen kunna se vilka bolag som eventuellt undviker skatter, säger Reijo Kostiainen, sakkunnig på Reilu vero - Rättvis skatt föreningen.

Svårt hänga med

Kostiainen jobbade länge som ekonomichef på Metso. Under de åren lärde han sig det mesta om både aktiv och aggressiv skatteplanering. Han avundas inte beslutsfattarna på lokal nivå.

- En fullmäktigeledamot har ytterst svårt att hänga med i de här frågorna. Internationell skatteplanering är till och med svårt för experterna, fastslår Kostiainen.

Skatteexperten Reijo Kostiainen i sitt hem i Esbo.
Reijo Kostiainen är skatteexpert. Skatteexperten Reijo Kostiainen i sitt hem i Esbo. Bild: Yle/Evert Rönnqvist grå ekonomi,skatteparadis,skatteexpert

Jorma Lamminmäki på Helsingfors stad säger sig personligen vara av samma åsikt som Kostiainen, att det skulle vara bra om skatteuppgifterna vore offentliga. Men han tillägger i sitt mejl till Spotlight: “den här frågan borde göras obligatorisk via lagstiftning”.

Stadens tolkning är att upphandlingsenheten inte kan kräva sådan information av bolagen och inte heller publicera den.

Kryphål i skattelagstiftningen

Det resonemanget för oss till medborgarorganisationen Finnwatch, som har specialiserat sig på skattefrågor och grå ekonomi.

Verksamhetsledare Sonja Finér visar upp rapporten “Kohti veroparatiisivapaita ostoja”; i den har man nagelfarit just upphandlingslagen och hur den kan tillämpas för att ta sig an skattesmitning och aggressiv skatteplanering.

- Lagen erbjuder inte så stora möjligheter, slår Finér fast.

Istället riktar hon och Finnwatch blickarna mot dem som beslutar om vår skattelagstiftning på nationell nivå, alltså riksdagen. Och i förlängningen EU.

- Det finns kryphål i vår skattelagstiftning som borde åtgärdas.

Finér tänker främst på de möjligheter som finns för företagen att skatteplanera via räntor; med andra ord att de vinster som görs i ett land - till exempel Finland - via skatteplanering och interna lån trollas över till länder med lägre skatt.

Hundratals miljoner går förlorade

Det finns inga exakta uträkningar över hur mycket kommunerna går miste om på grund av den aggressiva skatteplaneringen. Men på nationell nivå är Finnwatch uppskattning att det årligen rör sig om 400 - 1400 miljoner euro.

Sonja Finér på Finnwatch
Verksamhetsledare Sonja Finér på Finnwatch. Sonja Finér på Finnwatch Bild: Yle/Evert Rönnqvist Finnwatch,verksamhetsledare,skatteparadis,sonja finèr

- Men det är svårt att utesluta ett företag från en upphandling om man undviker skatter på ett lagligt sätt, konstaterar Finér torrt.

Aggressiv skatteplanering är nämligen inte nödvändigtvis olaglig.

Ursprungslandsprincipen

För initiativtagaren Thomas Wallgren har det varit en lång och stundtals frustrerande resa. Hans förslag under åren har för det mesta röstats ner och han har inte heller fått bifall av stadens tjänstemän. Men han är långtifrån villig att kasta in handduken.

- Det finns en juridisk fight som jag tror vi kan vinna.

Wallgrens plan ser i stora drag ut så här: Helsingfors gör en förhållandevis liten upphandling på ca 5 miljoner euro. Man utesluter bolag med kopplingar till skatteparadis och blir stämda utgående från den så kallade ursprungslandsprincipen.

Ursprungslandsprincipen som finns inskriven i den finska upphandlingslagen och som bygger på EU-direktiv säger att våra kommuner inte kan utesluta globala företag med säte i så kallade skatteparadis. Enligt Wallgren förlorar våra städer och kommuner minst tiotals miljoner euro, som “pumpas in i den globala finansvärldens svarta hål”.

- Vi kan åberopa FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som kommunerna i Finland har stort ansvar att se till att det förverkligas, förtydligar Wallgren.

Han säger sig ha varit i kontakt med affärsjurister för att testa sin idé och vill att den här frågan sker inför öppen ridå i EU. I slutändan handlar det om att ställa mänskorna ovanför företagen. Överlag menar Wallgren att EU prioriterar fel; att EU har gjort det lätt för stora företag att undvika skatt.

Realism möter idealism

Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP) i Bryssel är föga imponerad av Wallgrens strategi att utmana EU.

Nils Torvalds
Europaparlamentariker Nils Torvalds. Nils Torvalds Bild: Pekka Sipola Nils Torvalds

- Vi har ett litet större ansvar att bära och vi måste åstadkomma beslut som har möjlighet att bli majoritetsbeslut, säger Torvalds.

Torvalds satt själv i stadsfullmäktige år 2012 när beslutet om skatteparadis togs och röstade den gången för initiativet. Men han säger sig ha märkt hur svårt det är att i praktiken nå resultat i en så här komplicerad fråga.

Till saken hör att Torvalds och Wallgren hade ganska långt gående planer på att samarbeta kring skatteparadisfrågan, men de kunde inte komma överens om hur man ska ta sig an problemet rent konkret.

- Jag tror jag förstår Thomas och hans goda föresatser. Jag hoppas han förstår min realism också, säger Nils Torvalds.

De båda finlandssvenska politikernas meningsskiljaktigheter reflekterar skatteparadisproblematiken i ett vidare perspektiv. Praktiskt taget alla säger sig vara emot systemet som gäckar världens kommuner och nationer. Men det är svårt - näst intill omöjligt - att komma överens om en effektiv lösning.

Helsingfors stads upphandlingsenhets sammanfattning av händelseförloppet.

Några bakgrundsuppgifter i korthet:

1) Upphandlingsenheten är en myndighet. All utövning av offentlig makt skall bygga på lag, enligt grundlagen.

2) I vårt arbete har vi befogenheter och vi är skyldiga att följa beställaransvarslagen (1233/2006). I Helsingfors stads uppdaterade anvisning för bekämpning av grå ekonomi anges föreskrifter för hur hela koncernens upphandlingsenheter skall tillämpa beställaransvarslagen.

Anvisningen på svenska på webben:https://www.hel.fi/static/helsinki/muut-saannot/Harmaan-taloudentorjuntaohje-2018_SV.pdf

Anvisningarna skapar förutsättningar för att säkerställa att de företag som Helsingfors ingår avtal med är pålitliga och uppfyller de skyldigheter som följer av beställaransvarslagen. Syftet med anvisningen är således att främja en jämlik konkurrens mellan företagen samt att arbetsvillkoren följs.

3) Vi följer naturligtvis även upphandlingslagstiftningen i upphandlingar och avtalspraxis. Enligt upphandlingslagen kan vi ställa krav på våra leverantörer.

Mer lättläst information om detta på sidan https://www.upphandling.fi/

Om uteslutningsgrunder: https://www.upphandling.fi/eu-upphandling/lamplighet/uteslutningsgrunder

Uteslutningsgrunderna regleras i upphandlingslagen, och därför behöver de inte nämnas i anbudshandlingarna. Syftet med uteslutningsgrunderna är att bekämpa grå ekonomi och försäkra sig om anbudsgivarens tillförlitlighet och leveransförmåga.

Om kraven på leverantörer: https://www.upphandling.fi/eu-upphandling/lamplighet/krav-gallandeanbudssokandes-och-anbudsgivares-lamplighet

Kraven bör hänga samman med det man upphandlar. Kraven ska framgå av upphandlingsannonsen. Kraven ska vara kopplade till föremålet för upphandlingen och de ska stå i rätt proportion till upphandlingens art, ändamål och omfattning. De anbudssökande eller anbudsgivare som inte uppfyller de minimikrav som den upphandlande enheten ställer ska uteslutas ur anbudsförfarandet.
***
4) Frågan är aktuell och nya lagar stiftas hela tiden. EU har förra hösten kommit ut med ett nytt direktiv som i Finland är implementerat i bl.a. ändringarna av lagen om beskattningsförfarandet.

https://www.eduskunta.fi/SV/vaski/HallituksenEsitys/Documents/RP_69+2019.pdf

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om rapporteringspliktiga
gränsöverskridande arrangemang i fråga om beskattning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I propositionen föreslås att det stiftas en lag om rapporteringspliktiga arrangemang i fråga om beskattning samt att lagen om beskattningsförfarande och lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG samt om tillämpning av direktivet ändras. Det föreskrivs om skyldighet för förmedlare som tillhandahåller tjänster på skatteområdet samt skattskyldiga att lämna Skatteförvaltningen upplysningar om vissa gränsöverskridande arrangemang, där det kan vara fråga om skatteflykt.
Genom de föreslagna bestämmelserna genomförs det direktiv vars syfte är att förbättra skattemyndigheternas tillgång till information om gränsöverskridande skatteplaneringsarrangemang som kan innehålla element av kringgående av skatt eller skatteflykt i Europeiska unionens medlemsstater.
I lagen om rapporteringspliktiga arrangemang föreskrivs om rapporteringspliktiga arrangemang, upplysningar som ska lämnas, anmälningsskyldiga och anmälningsförfaranden. I lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om skyldighet att lämna upplysningar om och anmäla rapporteringspliktiga arrangemang. De föreslagna bestämmelserna gäller förmedlare av arrangemang, dvs. utformare, marknadsförare och organisatörer och i vissa situationer skattskyldiga som gynnas av arrangemangen. Upplysningar om arrangemang lämnas till Skatteförvaltningen, som meddelar upplysningarna till andra medlemsstater i enlighet med direktivet.
Det föreslås att lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG samt om tillämpning av direktivet utökas med bestämmelser som möjliggör det automatiska utbyte av upplysningar som ändringen av direktivet förutsätter.
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.

Den ändrade lagen i Finlex på svenska:

https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1995/19951558

Ändrade paragrafer: 14 f § och 17 e §.

I 14 f § stiftas om den skattskyldiges skyldighet: En finsk berörd skattskyldig som avses i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang i fråga om beskattning (1559/2019) ska lämna Skatteförvaltningen de uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang enligt den nämnda lagen som den skattskyldiga har kännedom om, äger eller kontrollerar, om ingen tjänsteleverantör är skyldig att rapportera dessa uppgifter enligt 17 e §.

I riksdagens proportion (s. 15) om denna paragraf:

4.2 De viktigaste förslagen

4.2.1 Skyldighet att lämna upplysningar och anmälningsskyldighet i fråga om gränsöverskridande arrangemang

I propositionen föreslås att upplysningar om vissa gränsöverskridande arrangemang ska lämnas till Skatteförvaltningen. Gränsöverskridande arrangemang är arrangemang som har anknytning till flera medlemsstater i unionen eller en medlemsstat i unionen och ett tredjeland, till exempel för att de medverkande personerna har skatterättslig hemvist i olika stater. Rapporteringsskyldig är i första hand förmedlaren, det vill säga den som utformar, marknadsför eller organiserar arrangemanget och i andra hand den skattskyldiga som gynnas av arrangemanget.

Huruvida ett arrangemang är rapporteringspliktigt ska bero på huruvida ett så kallat kännetecken är uppfyllt. Med kännetecken avses en karaktäristik eller egenskap i ett arrangemang som kan utgöra en indikation på potentiellt kringgående av skatt eller
skatteflykt. Kännetecknen baserar sig på direktivets tvingande reglering. I fråga om vissa kännetecken förutsätts dessutom på det sätt som direktivet kräver att kriteriet om huvudsaklig nytta är uppfyllt, med andra ord att en skattefördel är en av de huvudsakliga fördelarna med nyttan som en person kan förvänta sig av ett gränsöverskridande arrangemang.

Upplysningar om rapporteringspliktiga arrangemang ska lämnas inom 30 dagar från det att de tillgängliggörs för genomförande, de är redo för genomförande eller det första steget i genomförandet har tagits. De upplysningar som ska lämnas om rapporteringspliktiga arrangemang och tidsfristerna för lämnande av upplysningarna är desamma oberoende av om förmedlaren eller den berörda skattskyldiga är rapporteringsskyldig.

Förutom förmedlares skyldighet att lämna upplysningar och berörda skattskyldigas anmälningsskyldighet föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande dessutom om förmedlares särskilda skyldighet att lämna upplysningar för att Skatteförvaltningen på det sätt som direktivet förutsätter effektivt ska kunna övervaka att skyldigheterna som gäller rapportering av arrangemang fullgörs. Med särskild skyldighet att lämna upplysningar avses i detta sammanhang förmedlares skyldighet att lämna och för granskning förete upplysningar som behövs för att säkerställa att förmedlaren har fullgjort de skyldigheter som föreskrivits för förmedlare i lagen om beskattningsförfarande.

Helsingfors stads förberedelse- och beslutshistoria i ärendet:

https://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Paatos/2013/Halke_2013-0304_Khs_9_Pk/CEA75D7D-6D26-4357-8BE1-6BC1586B289F/Veroparatiisiselvitys.pdf

https://www.hel.fi/static/public/hela/Teknisen_palvelun_lautakunta/Suomi/Paatos/2014/Rakpa_2014-0306_Tplk_3_Pk/24ECE20D-719F-49C4-91163C38E92E77ED/Teknisen_palvelun_lautakunnan_lausunto_koskien_yri.pdf

https://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Paatos/2014/Kanslia_2014-0428_Khs_17_Pk/DE3DD78E-FD72-4ABA-AE35-D07D12AE5D62/V_752014_Kj__Valtuutettu_Pentti_Arajarven_aloite_.pdf

https://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginvaltuusto/Suomi/Paatos/2014/Kanslia_2014-0507_Kvsto_8_Pk/2B324F10-6451-4154-96F1-B515DFD3D6DB/Kj__Valtuutettu_Pentti_Arajarven_aloite_yritysten.pdf

https://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginvaltuusto/Suomi/Paatoshistoria/2018/Keha_2018-0516_Kvsto_10_Pk/F6C5ADC5-C62E-C073-97D363A5DA400002/Valtuutettu_Thomas_Wallgrenin_aloite_veroparatiisi.pdf

https://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginvaltuusto/Suomi/Paatos/2018/Keha_2018-0516_Kvsto_10_Pk/CB838AD0-689B-C71E-903163A5DED00001/Den_av_ledamoten_Thomas_Wallgren_vackta_motionen_o.pdf
***
Sammanställt 24.1.2020 av anskaffningsjurist Marja Sarmela, Helsingfors stadskansli, Enheten för upphandlingar och konkurrensutsättning

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle