Hoppa till huvudinnehåll

Dubbelt fler finländare lever i långvarig fattigdom än tidigare

Leipäjono Myllypurossa.
Forskarna granskade fattigdomen bland finländare utgående från årlig inkomst och långvarig fattigdom genom att undersöka fattigdomsperiodernas längd och kontinuitet. Leipäjono Myllypurossa. Bild: Mikko Ahmajärvi/Yle mathjälp (familje- och socialservice),Brödkö,livsmedelshjälp,fattigdom,Kvarnbäcken

Mängden finländare som under långa tider lever under fattigdomsgränsen har fördubblats till 116 000 personer under en period på 20 år.

Finländarna som under långa perioder lever under fattigdomsgränsen har fördubblats under perioderna 1995 till 2004 och 2005 till 2014.

Uppgifterna framkommer i en forskningsartikel av Marja Riihelä, Matti Tuomala och Arttu Kauhanen.

Forskarna har tittat på statistik över alla finländare som bott i Fastlandsfinland under åren 1995 till 2014.

Enligt dem ser det ut som att den allra fattigaste delen av befolkningen delats i två: i den ena är fattigdomen en kortvarig period i livet, i den andra gruppen har fattigdomen blivit kronisk.

Inom forskningen definierades långvarig fattigdom som att personen befunnit sig under fattigdomsgränsen under hela granskningsperioden, i tio år. Under den första granskade perioden, 1995 till 2004, berördes 1,2 procent av befolkningen av långvarig fattigdom. Under följande period, 2005 till 2014 hade siffran fördubblats till 2,6 procent.

Det innebär att mängden fattiga fördubblats från 51 000 till kring 116 000 personer.

13,7 procent av finländarna definieras som fattiga

Granskningen visade också att under dessa två tioårsperioder hade tiden som människor levde under fattigdomsgränsen förlängts och de tillfälliga fattigdomsfaserna börjat förekomma allt oftare.

Den totala mängden finländare som levde under både lång- och kortvarig fattigdom var 13,7 procent av befolkningen år 2017. Störst är risken för fattigdom bland arbetslösa, företagare, pensionärer och andra som inte räknas in i arbetskraften.

Att skilja mellan lång- och kortvarig fattigdom är väsentligt, eftersom de kräver olika politiska åtgärder.

- När fattigdomen blir kronisk blir den svårare att bekämpa, säger Statens ekonomiska forskningscentral VATT:s specialforskare Marja Riihelä i forskningsgruppens pressmeddelande.

Läs också