Hoppa till huvudinnehåll

Malin Andtfolk är närvårdare på natten och robotforskare på dagen – hälsorobotar kan inte ersätta människor, men kan vara ett hjälpmedel

Malin Andtbacka
Malin Andtfolk har fyra utbildningar och kan dessutom snart titulera sig doktor inom hälsoteknologi. Pepper heter den humanoida roboten som kan hjälpa till med allt möjligt, till och med att svara på frågor från Svenska Yle. Malin Andtbacka Bild: Anki Westergård/YLE Humanoid,robotar,robotteknik,hälsovetenskaper,Åbo Akademi,forskning

Malin Andtfolk är närvårdare på ett äldreboende på kvällar och nätter, och doktorand i välfärdsteknologi om dagarna. Hon är intresserad av de äldres attityder till humanoida robotar. Studier visar att de äldre ställer sig positiva till dessa, även om de äldre som Svenska Yle talat med var något skeptiska.

Malin Andtfolk och den humanoida roboten Pepper småpratar.

- You can trust me, säger Pepper.

Pepper låter oss veta att hen är en robot som finns till för att hjälpa människor och att man kan lita på hen.

- Det finns fortfarande många utmaningar vad gäller teknologin här, men redan idag kan de humanoida robotarna vara ett alternativt hjälpmedel inom äldreomsorgen, säger Andtfolk.

Andtfolk har en ovanlig karriär och utbildningsbakgrund.

Hon är närvårdare, socionom, sjukskötare, magister i hälsovetenskaper och håller nu på att doktorera i välfärdsteknologi vid Åbo Akademi i Vasa. Med sin forskning vill hon bidra till att förbättra och underlätta livet för äldre.

Andtfolk har dessutom kvar sitt jobb på äldreboendet, så hon får en unik kombination av praktik och teori i sitt yrkesliv.

Hon jobbar fyra dagar i veckan med sin forskning, och en dag i veckan på äldreboendet. I praktiken innebär det att hon jobbar helg, kväll eller natt på äldreboendet.

Robotar som assistenter

Pepper är en hälsorobot på cirka en och en halv meter, med huvud, hals, armar och midja.

Kompisen Nao är mycket mindre, men hen har dessutom ben och drar bland annat gymnastikpass för äldre.

I åldringsvården har hälsorobotar använts för att underlätta de äldres vardag genom att till exempel påminna om aktiviteter, om mattider och då det är dags att ta sina mediciner.

Hälsorobotarna kan också användas till att hämta saker som är utom räckhåll för den äldre.

De som träffat en robot känner sig lite extra sedda och de kan tänka sig att ha sällskap av en robot― Malin Andtfolk

Det Andtfolk forskar i är hur de humanoida robotarna har använts i vården av äldre människor och vad de äldre har för attityder gentemot robotarna.

På basen av tidigare studier kan Andtfolk dra slutsatsen att attityderna till robotarna brukar ändras då de äldre väl får träffa en robot. Då tycker de flesta att det är roligt med robotar eftersom det är "någonting nytt som händer".

- De som träffat en robot känner sig lite extra sedda och de kan tänka sig att ha sällskap av en robot.

Men de tidigare studierna visar också att de äldre tycker att roboten inte får ersätta den mänskliga kontakten.

Inget ersätter mänsklig kontakt

På äldreboendet Fylgia i Vasa visar det sig att det är just farhågan om minskad mänsklig kontakt som de äldre bär på.

- Jag tycker nog att det är bättre att skötas av en riktig människa, säger Ragnar Nordström som fyller hundra år i år.

Nordström får medhåll av Anna-Lisa Häggblom.

- Vad skulle en robot duga till, funderar hon.

Ulla Mäkelä-Audas kommenterar tanken på robotar i vården av äldre med ett enda ord:

- Plåt-Niklas!

Mäkelä-Audas ifrågasätter robotarnas frammarsch och oroar sig för att de för med sig större krav på de äldre vad gäller teknologiskt kunnande.

- Hur ska en robot kunna ersätta en människa? Det går inte, säger hon.

Andtfolk har hört den frågan många gånger.

- Jag hoppas och tror att robotarna inte kommer att ersätta den mänskliga kontakten, utan att de ska fungera som hjälpmedel.

Andtfolk menar att vårdaren och teknologin tillsammans här kan erbjuda en bättre vård.

Vårdarna kommer alltid att behövas― Malin Andtfolk

Hon är dock medveten om att robotar i vården är ett känsligt tema, också för de som jobbar med vårdaryrket.

- Vårdarna kommer alltid att behövas. Vi har redan en stor underbemanning och brist på vårdare. Därför kan vi behöva testa olika teknologiska lösningar och fundera hur de ska kunna frigöra mera tid för vårdarna till att vara tillsammans med patienterna.

Skräckvisionerna är ändå många och rädslan för att robotarna ska ersätta den sista mänskliga kontakten som åldringarna har i livet, är seglivad.

Robotarna är trots det framtiden inom åldringsvården, oavsett om vi vill det eller inte.

- Därför ser jag det som viktigt att vara med och påverka utvecklingen i rätt riktning, och jag hoppas att fler vårdare vill vara med och påverka så att vi kan jobba för en god fortsatt äldrevård.

ulla mäkelä-audas
Ulla Mäkelä-Audas vill inte bli omskött av någon "Plåt-Niklas", som hon kallar robotarna. Men hon kan se att det finns vissa fördelar, att en robot kan vara till viss hjälp även om den aldrig kan ersätta mänsklig kontakt. ulla mäkelä-audas Bild: Anki Westergård/YLE åldringar,äldre,äldreomsorg

Markant ökning av äldre i behov av omsorg

I Finland, liksom andra utvecklade länder, växer antalet personer över 65 år markant under de kommande decennierna. Det konstaterar man bland annat i en rapport från ETENE, den riksomfattande etiska delegationen inom hälso- och sjukvården.

Antalet pensionärer, alltså de som är 65 år och äldre, kommer nästan att fördubblas från nuvarande 905 000 till 1,79 miljoner fram till år 2060.

För att råda bot på personalbristen inom äldromsorgen är därför robotar en del av lösningen.

De kan exempelvis förbättra personalens arbetsmiljö genom att minska på slitsamma och tunga arbetsuppgifter eller effektivera omsorgen så att de mänskliga resurserna kan användas bättre.

Redan idag används olika slags robotar inom äldrevården, till exempel ätrobotar som hjälper till vid matningen, kommunikationsrobotar, tränings- och terapirobotar.

En robot kan också vara en möjlighet för en äldre att bo kvar hemma längre, då den kan underlätta vardagen på olika sätt.

malin andtbacka
Ibland har Pepper en egen vilja, och tekniken inom robotiken har ännu många utmaningar att tackla. Peppers vän Nao är en mindre robot som har ben och kan exempelvis dra gymnastikpass, berättar Malin Andtfolk. malin andtbacka Bild: Anki Westergård/YLE robotar,robotteknik,hälsovetenskaper,Åbo Akademi,forskning,Humanoid

Etiken har en avgörande roll

Att garantera etiken inom vården då man inför teknologiska lösningar är av yttersta vikt.

Hälsorobotar och övervakning bör inte innebära en försämring av de äldres livskvalitet eller ett oproportionerligt intrång i deras integritet.

Inte heller kan eller ska man ersätta behovet av trygghet och mänsklig kontakt med en hälsorobot.

- Etiken ska vara en central del då studier utförs och robotar testas ute på fältet. Man bör följa upp och utvärdera hur det gått då en robot placerats på en vårdavdelning, säger Andtfolk.

Välfärdsteknologin är en av våra största framgånsgbranscher just nu― Malin Andtfolk

Hon tillägger att hon tycker det är viktigt att det erbjuds ett likvärdigt alternativ för den som tackar nej till att använda en robot.

Trots att en robot idag kan utföra många olika uppgifter, är det tekniska fortfarande en av de största utmaningarna.

- Många äldre tycker att roboten hör dåligt, att den är svår att tilltala, att den är skör, batteriet kanske tar slut.

Dessutom måste robotarna programmeras att lära sig flera språk.

- Sedan är det ju alla dialekter också. Och uttryck, både de äldre och vi vårdare har ju uttryck som vi använder oss av och som då roboten borde kunna uppfatta.

Men trots utmaningarna så går det bra för Finland inom välfärdsteknologin, som blivit en betydande nisch inom den finländska exporten. Begreppet välfärdsteknologi omfattar allt från till exempel appar som främjar fysiskt och psykiskt välbefinnande, till robotik och sjukhusutrustning.

åke berglund
Åke Berglund har sett ett program från Japan där robotar delade ut mat i en stor restaurang. Han tänker att ett liknande system bra kunde finnas på ålderdomshem. åke berglund Bild: Anki Westergård/YLE äldre,äldreomsorg,äldreboende

Åke ser stora möjligheter

Tillbaka till Fylgiahemmet. Där bor också Åke Berglund, snart nittio år.

Han ser stora möjligher vad gäller kombinationen av äldreomsorg och robotar.

- De kan dela ut mat! Man bygger breda gångar i matsalen och så är roboten programmerad så att den för brickor till varje bord i tur och ordning.

Det här har Åke sett på tv, det var ett program om en restaurang i Japan där det funkade just så och det gjorde ett djupt intryck på Åke.

Robotarna kunde också ta oss med ut på promenad― Åke Berglund

Men hans idéer tar inte slut där.

- Robotarna kunde också ta oss med ut på promenad. Man bestämmer på förhand vart och hur långt man vill gå, visionerar han.

Men även om han är positiv till robotar i framtiden, är han orubblig då det kommer till ett par särskilda områden i vardagen.

- Till toaletten ska den inte komma. Och inte heller ska den vara med då man duschar, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle