Hoppa till huvudinnehåll

Regionalvetenskapen tar ny fart på ÅA i Vasa - verksamheten säkrad för fem år framåt

Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap på Åbo Akademi i Vasa.
Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap på Åbo Akademi i Vasa. Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap på Åbo Akademi i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Åbo Akademi,regionalvetenskap

Regionalvetenskapen vaknar till liv på Åbo Akademi i Vasa. Efter flera år utan professur har nu Peter Ehrström tagit över ansvaret för ämnet. Till hösten börjar man erbjuda kurser.

Peter Ehrströms titel är dock inte professor, utan forskningschef.

- Jag har i princip samma arbetsvillkor som en professor, säger Ehrström.

Han är filosofie doktor inom regionalvetenskap och tillträdde vid årsskiftet.

Externa pengar samlades in

För ett par år sedan samlade man in pengar för att få till en fortsättning på det som då ännu hette landsbygdsforskning.

Det lyckades man med och nu är verksamheten tryggad för åtminstone fem år framåt, med start från årsskiftet 2019-2020.

Detta efter att inga kurser i ämnet ordnats sedan 2016, när dåvarande professorn Kjell Andersson gick i pension.

Nu pratar man inte heller längre om landsbygdsforskning, det nya och mer beskrivande namnet är regionalvetenskap.

- Ämnet och innehållet uppdateras. Men ämnet har alltid varit mycket bredare än enbart landsbygdsforskning. Det handlar mycket om förhållandet mellan stad och landsbygd, säger Ehrström.

En tredje ingrediens i det hela är hållbarhet. Ett ord som nu förstås används väldigt mycket, men det har varit en del av landsbygdsforskningen/regionalvetenskapen redan en längre tid.

- Det är ett ganska svårt begrepp och det är väldigt brett.

Så vad forskar man om?

- Själv har jag till exempel forskat kring omvandlingen av tidigare arbetarstadsdelar till medelklassområden. Jag har också sett på hur stadsnära landsbygd har förändrats. Till exempel Sundoms omvandling från småbrukar- och fiskebygd till en stadsdel där genomsnittsinvånaren har hög inkomst- och utbildningsnivå.

Regionalvetenskap handlar alltså långt om hur städer och stadsnära landsbygd förändras och de utmaningar det innebär.

- Jag har också forskat mycket kring hur medborgaren själv kan vara delaktig i processen att förändra och förbättra sin stadsdel eller livsmiljö, säger Ehrström.

Gott samarbete med Vasa universitet

Regionalvetenskapen finns också på Vasa universitet.

- Vi har ett gott och långt samarbete.

Ni tävlar inte om samma studerande?

- Vi har lite olika profiler så jag skulle säga att vi stärker varandra. Vi verkar ju också på olika språk.

Först kort biämne

Under de senaste åren har det alltså inte erbjudits någon undervisning inom ämnet.

Undervisningen kör igång igen från och med hösten 2020. Grundstudier erbjuds, vilket betyder att man kan läsa regionalvetenskap som ett kort biämne.

Det finns också ett magisterstudieblock och i ett senare skede är målsättningen att ämnet ska kunna läsas som långt biämne.

På till exempel Vasa universitet kan man bli magister i regionalvetenskap. Det kan man åtminstone inte ännu på Åbo Akademi.

Resurserna är rätt knappa. Utöver Ehrström har man en projektanställd forskare.

- Vi försöker bygga upp ämnet stegvis. Nya projekt och ett bredare internationellt samarbete är under planering.

Idrottsföreningar kan också kopplas till regionalvetenskapen

Just nu håller Ehrström på med en artikel om Vasa Sports supportrar till en tysk publikation.

Så hur kopplar man det till regionalvetenskapen?

- Det är ett bra exempel på hur populärkultur bidrar till en regional identitet. När supportrarna sjunger på två språk bevisar man att regionen är tvåspråkig. Det att sångerna är ganska jämnt fördelade visar också på en språktolerans i regionen.

Det har såväl ett symbolvärde som ett identitetsvärde, menar Ehrström.

- Det skapar en bild av Vasa som en tvåspråkig och språktolerant nordisk region.

Är det överlag så att idrottsföreningar kan ha en stor betydelse för den regionala identiteten?

- Det kan vara en omkrets på hundra kilometer som samlas kring ett lag. För Vasa, Korsholm och Sydösterbotten kan Vasa Sport vara den minsta gemensamma nämnaren, säger Ehrström.

Kan också handla om en stadsdel

Det kan också handla om en mer lokal identitet, till exempel en enda stadsdel. Till exempel fotbollslaget St. Pauli från stadsdelen med samma namn i tyska Hamburg.

- Arenan ligger mitt i stadsdelen och laget gör en stor social insats i området. Och i Finland har man ju traditionellt till exempel arbetarföreningar och borgerliga föreningar, finska och svenska. Det är olika typer av identitet som en idrottsförening stöder på ett väldigt starkt sätt.

Vasa Sport är ett ganska ovanligt fall, menar Ehrström.

- Man representerar båda språken samtidigt som man inte representerar någon verklig eller tilltänkt klasstillhörighet. Det är en förening för hela regionen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten