Hoppa till huvudinnehåll

Slut på killgissandet inom svensk hockey – arbetet mot hjärnskador ger resultat, men skillnaden till landslagsnivå sticker fortfarande i ögonen: ”Attityden är det absolut viktigaste”

Ishockeyjuniorer på träning.
Det är oerhört viktigt att göra hockeyn säker med tanke på att få in barn till grenen, säger Morgan Johansson. Ishockeyjuniorer på träning. Bild: Yle / Janne Isaksson ishockey

Nu ska vi sluta tro – nu ska vi ha fram fakta. Det säger Morgan Johansson som leder projekt Nollvision, som förebygger hjärnskador inom svensk ishockey. Projektet har redan gett flera intressanta resultat, men attitydfostran är fortfarande på hälft.

Svensk ishockey har fått till stånd något som tillsvidare saknas i Finland – en enad front och ett gemensamt projekt i kampen mot hjärnskador.

För ett drygt år sedan startade projektet Nollvision, där i praktiken alla centrala aktörer medverkar. Hockeyförbundet, samtliga största serier, spelarföreningen, försäkringsbolag och sponsorer.

– Det var inte speciellt svårt att få alla engagerade. När man kommer till insikten att vi har ett problem, så måste det problemet också lösas, berättar projektledaren och elitdomaren Morgan Johansson till Yle Sporten.

– Jag brukar jämföra det med alkoholism. När man kommit till insikt med att man har ett problem har man tagit det första steget.

Stopp på killgissningarna

Den första fasen var att ta reda på problemets omfattning. Ett rapporteringssystem infördes inför säsongen 2018/2019 för de två högsta herrligorna (SHL & Hockeyallsvenskan), damligan (SDHL) och högsta U20-herrserien (J20 Superelit).

Varje lag fyller i misstänkta hjärnskakningar på nätet och Johanssons team samlar svaren.

– Jag tror inte klubbar fuskar med det här. Många är väldigt, väldigt angelägna, och framför allt i SHL har jag sett en attitydförändring, man tar ett större ansvar. Vi är inte riktigt där ännu på damsidan, men det blir hela tiden bättre.

Morgan Johansson dömer en match i SHL.
Morgan Johansson är till vardags SHL-domare. Morgan Johansson dömer en match i SHL. Bild: imago/Kamerapress/All Over Press Ishockeydomare,morgan johansson

Tillförlitlig data är centralt för att kunna fatta korrekta åtgärder. För att slippa ”killgissa sig fram”, som Johansson uttrycker det.

– Vi har hållit på med det här killgissandet i åratal. Nån kan till exempel kalla vårt tacklingsförbud för under tolvåringar för ”vansinne”. Min motfråga är: Vad grundar du det på? Det handlar alltsomoftast om att killgissa, något man tror.

– Nu ska vi sluta tro – nu ska vi ha fram fakta, konstaterar Johansson.

I Finland upprätthåller FM-ligan ett skaderegister, men en omfattande databas saknas.

Försiktigt positiv utveckling

Så vad säger då faktan i Sverige? Tidsspannet är än så länge kort, men Morgan Johansson ser framsteg.

– Jag vill inte säga för mycket, men som det ser ut just nu har antalet hjärnskakningar minskat den här säsongen. Det ser positivt ut både på dam- och herrsidan. Jag tycker vi gör skillnad.

Förra säsongen rapporterades 71 hjärnskador på 560 matcher i SHL och 35 på 180 matcher i SDHL. Snittet ligger på ungefär en per omgång.

Ishockeyjuniorer på träning.
Ishockeyjuniorer på träning. Bild: Yle / Janne Isaksson ishockey

Följande steg är konkreta åtgärder. En del har vidtagits – som regelförändringar gällande målvakterna vilken redan kraftigt minskat på antalet hjärnskador – men de flesta ligger fortfarande framför.

Nollvision samarbetar med Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm som för tillfället bland annat analyserar axelskyddskåpan. Axelskydden är enligt Johansson inblandade i 70 procent av hjärnskadorna och KTH testar ifall användningen av andra material i skydden skulle hjälpa.

Det har orsakat oss huvudbry, då tjejerna saknar samma fysiska kontakt och ändå har så stora problem med hjärnskakningar― Morgan Johansson

En specialstudie pågår med Leksands IF, där klubbens spelare bär GPS samt tandskydd som registerar smällarna. Därtill filmas samtliga träningar och matcher. Man får därmed in fakta på exakt var smällarna sker.

– Vi har märkt att tjejernas smällar oftast kommer framifrån i pannan eller upp på hjässan. De är också mer sällsynta men däremot kraftigare än bland killarna. På killsidan ser vi ett större antal smällar men de är inte lika hårda och kommer oftast från sidan, berättar Johansson.

Resultaten är preliminära och ska analyseras närmare, men kan erbjuda en förklaring på varför damhockeyn är så drabbad.

– Det har orsakat oss huvudbry, då tjejerna inte på samma sätt har tacklingar och ändå så stora problem med hjärnskakningar.

Attityden överlägset viktigast

Flera projekt pågår, många förbättringsförslag finns på bordet och ännu fler idéer i luften – men det allra viktigaste elementet i förebyggandet av hjärnskador är ändå tydligt, säger Morgan Johansson.

Attityden kommer före allt annat.

– Det är absolut viktigaste, inget snack om saken. Vi kan höja straff och byta utrustning och göra det ena med det tredje, men nånstans handlar allt om hur vi förhåller oss till varandra.

Michelle Karvinen med pucken i VM 2019.
Michelle Karvinen med pucken i VM 2019. Bild: Emil Hansson / All Over Press Michelle Karvinen

Johansson motiverar sitt argument med en internationell jämförelse. Förra säsongen spelade Sveriges landslag 139 landskamper och under dessa uppdagades två hjärnskador. I SHL och SDHL sker i genomsnitt cirka 30 fall under samma antal matcher.

– Det är rätt stor skillnad, påpekar Johansson. Då kan man killgissa sig fram och säga att det dels är bättre och skickligare spelare, men dels igen högre fart och större kraft i smällarna. Men jag tror det handlar jättemycket om attityd.

– I en inhemsk liga möts man ofta, blir trött på varandra och det skapas rivaliteter. På internationella planer förhåller man sig till varandra på ett annorlunda sätt.

Se Sportlivs minidokumentär om Pasi Mustonen och hans kamp mot hjärnskador inom ishockeyn i Finland:

Läs också

Nyligen publicerat - Sport