Hoppa till huvudinnehåll

Mobbning och rasism är vardagsmat inom juniorhockeyn i Svenskfinland - Hockeyförbundet: "Varje fall är ett fall för mycket"

Lucas Nordgren och Linus Böling, hockeyspelare i Närpeslaget Krafts C-juniorer, står i ishallen vid sargen i gula spelskjortor
Lucas Nordgren och Linus Böling tillbringar en stor del av fritiden i ishallen i Närpes Lucas Nordgren och Linus Böling, hockeyspelare i Närpeslaget Krafts C-juniorer, står i ishallen vid sargen i gula spelskjortor Bild: Louise Bergman/Yle juniorishockey,Nordgren,Linus Böling

Nästan hälften av de svensk- och tvåspråkiga spelarna säger att de sett en kompis bli utsatt för trakasserier eller mobbning. Det framkommer då Yle Spotlight frågat B- och C-juniorer i svensk- och tvåspråkiga föreningar. Från Ishockeyförbundet säger man att varje fall är ett fall för mycket.

Lucas Nordgren är en av landets omkring 20 000 juniorhockeyspelare. Han har spelat ishockey sedan han var liten. Nu är Lucas 15 år och spelar i C-juniorerna i Närpeslaget Kraft Hockey.

- Att få höra något elakt om hudfärgen är en ”klassiker”. Det händer väldigt ofta.

Lucas Nordgren, lagledare i C-juniorerna i Kraft i Närpes, står på isen i spelskjorta
Lucas är lagkapten i C-juniorlaget Lucas Nordgren, lagledare i C-juniorerna i Kraft i Närpes, står på isen i spelskjorta Bild: Louise Bergman/Yle Nordgren

Enligt Lucas är det i 10-årsåldern, då juniorer börjar spela på hela planen, som någonting förändras.

- Före det handlar det mest om att klara av att stå på skridskorna. Man har fullt upp med sig själv och tänker inte särskilt mycket på motståndarna.

Sedan blir det mer på allvar.

- Man blir säkrare på isen och då börjar man ropa fula saker åt varandra. Det är väl ett sätt att få motståndaren ur balans, men det får ju inte gå för långt.

Går för långt gör det om det handlar till exempel om rasistiska glåpord. Det är Lucas och hans lagkompisar överens om.

En som också vant sig vid rasistiska glåpord är Leo Brännback.

Leo Brännback i hockeyutrustning i ishallen i Närpes där han spelar i Kraft Hockey
Leo Brännback efter en match med sitt lag i Närpes ishall Leo Brännback i hockeyutrustning i ishallen i Närpes där han spelar i Kraft Hockey Bild: Louise Bergman/Yle juniorishockey

- Jag får nog höra det väldigt ofta. Jag har blivit van.

Vad säger de?

- Neger och sånt.

Rejält spel mot trakasserier

Yle Spotlight frågade B- och C- juniorer i 10 svensk- och tvåspråkiga föreningar om de blivit utsatta för trakasserier och mobbning. Av de 58 juniorer som svarade, uppgav nästan hälften att de sett andra bli utsatta.

En tredjedel av de som svarade hade själva råkat ut för trakasserier och mobbning. Det var deras utseende eller deras språk som hade varit orsaken. Endast en handfull uppgav att de blivit utsatta för rasism.

På Ishockeyförbundet säger Staffan Kosk att de här uppgifterna stämmer väl överens med förbundets uppfattning om läget.

- Varje fall är ett fall för mycket och det här visar att vi har jobb att göra.

Staffan Kosk, på Ishockeyförbundet, med hockeyutrustning på
Staffan Kosk är distriktschef i det södra distriktet Staffan Kosk, på Ishockeyförbundet, med hockeyutrustning på Bild: Suomen Jääkiekkoliitto Kosk,staffan kosk

Kosk berättar att det förutom spelregler finns ett program som alla aktiva inom juniorhockeyn ska följa. Det heter Kunnioita peliä, Respektera spelet.

Det handlar om allt från att vara en god kamrat till att visa respekt och fokusera på det väsentliga. Det här gäller spelare, men också tränare som ska vara goda förebilder.

Kosk berättar att förbundet årligen tar emot en handfull anmälningar om rasism i samband med juniormatcher. Totalt kan det röra sig om cirka 50 anmälningar i året där lag eller spelare anmäler övertramp.

Anmälningar kan leda till sanktioner från Ishockeyförbundets sida. Men det beror på vad som har hänt och om domaren sett eller hört händelsen.

- Om en spelare sagt fula ord till en annan spelare och domaren inte hört det, kan vi som förbund inte dela ut något straff.

Hurri

Enligt Kosk lämnas anmälningar ändå inte åt sitt öde. Förbundet tar kontakt med lagen och uppmanar dem att reda ut situationen.

- Vi försöker få lagen att kommunicera så att de kan mötas i nästa match utan problem.

I Pedersörelaget IFK Lepplax är Jon Wikström målvakt i B-juniorerna. Han har inte varit med om rasism inom hockeyn.

Jon Wikström, 17 år gammal, i ishallen i Pedersöre där han hämtar utrustning i förråd
Jon Wikström ska träna och hämtar sin utrustning i förrådet Jon Wikström, 17 år gammal, i ishallen i Pedersöre där han hämtar utrustning i förråd Bild: Louise Bergman/Yle Wikström,juniorishockey

- Nej, men inom fotbollen har det hänt två gånger. Fast nog får man ju ändå höra en del glåpord.

Vad handlar det om?

- Nå, att vi är svenskar. Hurri.

Hur vanligt är det?

- Det är jättevanligt. Men man tar inte åt sig, för det handlar ju om hela laget. Det är inte bara jag. Så det känns inte lika taskigt.

Psykningar som går för långt

Samma sak säger Linus Böling i Närpes. Hurri är vanligt, men det är inget man tar åt sig av.

- Jävla hurri hör man hela tiden. Det beror lite på vilka lag vi möter. Vissa är värre, andra mer schyssta, både när det gäller spelet och psykandet.

Både Linus och Jon tycker att psykningar som går för långt är ett problem. Frågan är vad man som spelare kan göra åt det. Laura Prinsén som är lagkamrat med Linus har inte heller hon någon lösning.

Laura Prinsén, hockeyspelare i Närpes Kraft C-juniorer, står i ishallen med gul spelskjorta
Laura Prinsén tränar och spelar med C-juniorlaget Laura Prinsén, hockeyspelare i Närpes Kraft C-juniorer, står i ishallen med gul spelskjorta Bild: Louise Bergman/Yle juniorishockey

- Om folk inte fattar att de ska vara snälla så är de inte snälla.

- Det går inte att prata med taskiga mobbare. Så är det bara, säger Lucas Nordgren.

Om det är mycket glåpord under en match, säger ni till domarna då?

- Nej. Det lönar sig inte. Det domaren inte sett eller hört, kan domaren inte ge något straff för. Och vem säger ett glåpord till en motspelare så att domare hör, säger Isak Gull.

Isak Gull är ishockeydomare för yngre lag. Han står i domarskjorta utanför isen i Närpes ishall.
Isak Gull både spelar och dömer juniorhockeymatcher Isak Gull är ishockeydomare för yngre lag. Han står i domarskjorta utanför isen i Närpes ishall. Bild: Louise Bergman/Yle Ishockeydomare

Be om ursäkt

Peter Lassila är aktiv i Nykarlebyföreningen MUIK. Han tycker att stämningen överlag har blivit bättre inom juniorhockeyn.

- Men det är en intensiv sport och det händer mycket på isen som vi på sidan om inte har en aning om.

Jan-Peter Lassila, målvaktstränare i hockeyföreningen MUIK i Nykarleby, står med hockeyklubban invid sargen, redo att inleda kvällens träning.
Gemenskapen är det som gör att Peter Lassila fortsätter med hockey trots att det är många år sedan han var aktiv ett lag Jan-Peter Lassila, målvaktstränare i hockeyföreningen MUIK i Nykarleby, står med hockeyklubban invid sargen, redo att inleda kvällens träning. Bild: Louise Bergman/Yle Lassila

Han berättar att de ibland tagit itu med spelare som ropat glåpord i samband med juniormatcher. Har domaren inte hört eller sett det som hänt, har de pratat med motståndarlagets ledning. Ibland har spelaren som sagt något elakt fått gå in i motståndarlagets omklädningsrum och be om ursäkt.

- Och det är nog inte någon trevlig upplevelse, så förhoppningsvis lär sig den här spelaren något, säger Peter.

I Pedersöre berättar verksamhetsledaren Robert Kronlund i IFK Lepplax, att man också kan inleda en juniormatch med att läsa upp delar ur Respektera spelet-programmet.

- Det kan vara bra för både spelare, tränare och publik att bli påminda om att vi ska visa varandra respekt.

Verksamhetsledare i IFK Lepplax hockeyförening (Pedersöre) Robert Kronlund i ishallen
Robert Kronlund tillbringar en stor del av sin tid i ishallen Verksamhetsledare i IFK Lepplax hockeyförening (Pedersöre) Robert Kronlund i ishallen Bild: Louise Bergman/Yle Kronlund,robert kronlund

Kronlund menar att juniorernas beteende på isen handlar om vilken fostran barn och unga får hemma.

- Har de lärt sig respekt hemifrån så är det inga problem på isen.

Hur hanterar ni frågor om respekt och beteende i er juniorverksamhet?

- Vi tar upp de här sakerna med alla lag. På samma sätt som vi pratar hockeyteknik och vad man får och inte får göra rent spelmässigt, så pratar vi om hur man ska bete sig i övrigt också.

Både Jon Wikström och spelarna i Närpeslaget tycker att man kunde prata mer om respekt och sportsligt beteende.

- Nog har vi pratat om det och alla vet ju vad som gäller, men visst kunde vi ta upp frågorna oftare, säger Isak Gull.

Några av spelarna i Kraft Hockey C-juniorer står utanför sargen i ishallen i Närpes
Kompisarna och det intensiva spelet är det roliga med hockeyn, tycker Laura, Isak, Lucas, Leo och Linus Några av spelarna i Kraft Hockey C-juniorer står utanför sargen i ishallen i Närpes Bild: Louise Bergman/Yle juniorishockey

Lyssna på radiodokumentären om den första svarta spelaren i NHL.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle