Hoppa till huvudinnehåll

Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

M A Numminen, 1974
M A Numminen, 1974 Bild: Yle M A Numminen

Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

Den finländska allkonstnären Mauri Antero Numminen (född 12 mars 1940 i Somero) är artist, sångare, kompositör och författare.

Numminen är glad att han har kunnat göra karriär av sin glada dilettantism, som han själv kallar det. Att han fått leka sig fram och göra allt han ville göra utan att behöva ha prestationskrav.

M.A. Numminen är också utbildad i filosofi, sociologi och allmän språkvetenskap, tre ämnen som han ständigt återkommer till.

Numminen är en erkänt tvåspråkig artist och sjunger både på finska och svenska. Samt på tyska, engelska, franska och diverse andra språk.

M.A. Numminen skriver sina texter på finska och översätter eller låter översätta texterna till andra språk. Numminens första skiva på svenska kom 1972.

Finsk underground

M A Numminen började sin musikaliska karriär 1966 inom avantgarde- och undergroundkretsar. Undergroundrörelsen i Finland representerades främst av grupperna The Sperm i Helsingfors och Suomen Talvisota/Finska Vinterkriget 1939-1940 i Åbo.

I videoklippet ur ungdomsprogrammet Ungdom för helvete (1968) berättar M.A. Numminen om den finska undergroundscenen och låter gruppen Sähkökvartetti spela.

Sähkökvartetti/Elkvartetten grundades då M. A. Numminen bad Erkki Kurenniemi göra en elektronisk grunka för framställning av musik. De som spelade på maskinen var Tommi Parkko, Peter Widén, Arto Koskinen och som sångare fungerade M.A. Numminen.

Sähkökvartetti medverkade vid spelningar med Finska Vinterkriget 1939-1940. Gruppen hade endast en låt "Kaukana väijyy ystävä" - "Där borta lurar någon vän", som M. A. Numminen översätter titeln. Låtens längd kunde variera från någon minut till flera timmar.

Maskinens oljud tömde ett helt cirkustält på publik i Sofia, Bulgarien, 1968.

Vi går ner i Helsingfors universitets Porthanias källare för att se på maskinen som skapade denna musik. M. A. Numminen visar och berättar.

Undergroundrörelsen presenterade sig för den finskspråkiga och svenskspråkiga publiken i sammanlagt fem program, tre på finska och två på svenska. Sedan avbröt programrådet vid radion serien på grund av att "den inte var informativ".

I radioprogrammet berättar M. A. Numminen mera om undergroundrörelsen, musiken, litteraturen. Och om dess förhållande till pornografi och anarki.

Vi får även höra Jarkko Laines föredrag U-rörelsen i det statusinriktade samhället. Han berättar att underground inte är anarkism och revolt mot samhället, men inte heller en ungdomlig modekliché.

Undergroundlåtar som blev hittar och förbjöds

Numminens undergroundlåtar väckte både förtjusning och indignation.

En av Numminens mest älskade tangor, men en provokativ sådan är "Med min kvinna i riksdagshusets park". Originalet, "Naiseni kanssa eduskuntatalon puistossa" gjordes ursprungligen i Jyväskylä. På klassisk tangomelodi av Unto Mononen sjunger Numminen om hur han sitter med sin kvinna i Riksdagshusets park.

...på offentlig plats gick vi givetvis inte lika långt...

Tangon fanns på Numminens skiva "Sex-Ep" (1967). Rundradion förbjöd sina medarbetare att spela låtarna från den på grund av deras sexuellt explicita innehåll.

Den svenska versionen fanns med på Numminens första skiva på svenska M. A. Numminen på svenska, som gavs ut på Loverecords 1972.

Lukta, lukta, lukta på väggen i wc.....

M.A. Numminens undergroundlåt Flaggorna fladdrade på gentlemännens wc från slutet av 1960-talet är minst lika politiskt vågad och radikal.

Genom att kombinera wc, lukt, stank, psykedeliska vibrationer med flaggor och patriotism utmanade Numminen samhällets grundpelare.

Musiken skrevs av Rauli "Badding" Somerjoki, den finska originaltexten är av M. A. Numminen och den svenska av Peter Widén.

Också låten Kekkonen-rock fanns på den första skivan och väckte bestörtning och avsky.

Melodin till den skrevs av Rauli Ojanen, de finska orden av Jarkko Laine och de svenska av Anki Lindquist.

I Stoff, ett aktualitetsmagasin för barn, framför Numminen sången på nytt. Sången känns inte längre revolutionerande, utan mycket snäll och vänlig, kanske också för att Kekkonen ersatts med det neutrala ordet presidenten.

Jazz, techno, Wittgenstein och Schubert

Numminen har medvetet gått in för att fortsätta irritera och väcka publiken, bl.a. med sina Schubert-tolkningar och tonsättningen av Wittgensteins filosofiska texter.

Jazzen var M. A. Numminens första musikaliska intresse. M. A. Numminen spelade jazz på trummor. Enligt honom är jazzen den mest komiska musikstilen.

Han lyssnar gärna på rock och klassisk musik, men det är bara jazz som innehåller tillräckligt med humor för att riktigt tilltala.

M. A. Numminen har också gett ut skivan "Äkta finsk negerjazz på svenska" med fiol och dragspel.

Men han har inte dragit sig för att också sjunga techno.

M A Numminen för barn

Numminen blev 1970- och 1980-talen känd för sina egenartade barnvisor. Numminen har själv sagt att barnen hade lättare att ta till sig hans röst och sångstil än de vuxna.

Här möter Mauri Antero och hans vapendragare Pedro Hietanen musikklassen i Minervaskolan.

De börjar med att sjunga om harar. Barnen sjunger "Haren satt i gropen". Numminen och Hietanen svarar med "Haren satt i gropen i Finland" från 1973.

Den svenska texten är skriven av Claes Andersson och för musiken och arrangemanget står M. A. Numminen

Sedan sjunger de en mycket älskad sång från den sovjetiska tv-serien om krokodilen Gena. "Jag spelar på mitt dragspel" är krokodilen Genas födelsedagssång. Serien bygger på en bok av Eduard Uspenskij.

Ursprungstexten till sången "Ja igraju na garmoshke" har skrivits av A. Timofejevski och musiken av Vladimir Shainski. Den svenska texten är av Mats Huldén.

"Som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig" har också varit en viktig del av Numminens repertoar. Det är en svensk version av Bobby Vees låt Rubber Ball och har sjungits bland andra av Lill-Babs (1961) och M A Numminen.

M A Numminen fortsätter att göra musik och läsa språk

I Vegas sommarprat från 2016 berättar Numminen om sin förkärlek för tyska filosofer och opera.

När jag behöver koppla av ordentligt, slänger jag mig i soffan på stugan och läser Heidegger.

Numminen förundrar sig över hur vi finländare inte känner vårt eget land bättre - och våndas lite, över att kommateringen i det svenska språket nästan har försvunnit.

M A Numminen, 1974
M A Numminen, 1974 M A Numminen, 1974 Bild: Arja Lento/Yle M A Numminen,skratt,1974 (musikalbum)

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Hej du medelålders kvinna

    En dag märkte jag att blivit medelålders.

    "En dag märkte jag att blivit medelålders", berättar 48-åriga Mikaela Weurlander. Och hon började fundera på varför medelålders kvinnor ses som så fula och tråkiga.

  • En reborndocka är som en nyfödd baby

    Söker människorna substitut för närhet genom dockorna?

    En reborn-docka är en docka som skall likna ett litet spädbarn så mycket som möjligt. De som gör dockor menar att dockorna föds, som barn. Och när man köper dockorna adopterar man dem. Söker människorna substitut för närhet genom dockorna?

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Breakdance i Finland på 80-talet

    Det var förbjudet att dansa breakdance på gatorna i Finland.

    I New York introducerades hip hopen 1973. Till Finland kom den på 1980-talet tillsammans med breakdancen. Men det var absolut förbjudet att dansa på gatorna. Breakdance "kräver en god kondis och ger sina utövare utlopp för den överloppsenergi, som annars kanske kunde användas till ett sämre ändamål", säger redaktör Björn Federley

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Rockdebatt i Söndagsöppet 1985

    Rock'n'roll lever för alltid.

    "Rockmusikerna hör till vår tids största idoler. Den musikform de företräder kallar vi kort och gott: Rock". Vad är rock? Är rocken farlig? Det vill Söndagsöppet ta reda på.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet