Hoppa till huvudinnehåll

Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

M A Numminen, 1974
M A Numminen, 1974 Bild: Yle M A Numminen

Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

Den finländska allkonstnären Mauri Antero Numminen (född 12 mars 1940 i Somero) är artist, sångare, kompositör och författare.

Numminen är glad att han har kunnat göra karriär av sin glada dilettantism, som han själv kallar det. Att han fått leka sig fram och göra allt han ville göra utan att behöva ha prestationskrav.

M.A. Numminen är också utbildad i filosofi, sociologi och allmän språkvetenskap, tre ämnen som han ständigt återkommer till.

Numminen är en erkänt tvåspråkig artist och sjunger både på finska och svenska. Samt på tyska, engelska, franska och diverse andra språk.

M.A. Numminen skriver sina texter på finska och översätter eller låter översätta texterna till andra språk. Numminens första skiva på svenska kom 1972.

Finsk underground

M A Numminen började sin musikaliska karriär 1966 inom avantgarde- och undergroundkretsar. Undergroundrörelsen i Finland representerades främst av grupperna The Sperm i Helsingfors och Suomen Talvisota/Finska Vinterkriget 1939-1940 i Åbo.

I videoklippet ur ungdomsprogrammet Ungdom för helvete (1968) berättar M.A. Numminen om den finska undergroundscenen och låter gruppen Sähkökvartetti spela.

Sähkökvartetti/Elkvartetten grundades då M. A. Numminen bad Erkki Kurenniemi göra en elektronisk grunka för framställning av musik. De som spelade på maskinen var Tommi Parkko, Peter Widén, Arto Koskinen och som sångare fungerade M.A. Numminen.

Sähkökvartetti medverkade vid spelningar med Finska Vinterkriget 1939-1940. Gruppen hade endast en låt "Kaukana väijyy ystävä" - "Där borta lurar någon vän", som M. A. Numminen översätter titeln. Låtens längd kunde variera från någon minut till flera timmar.

Maskinens oljud tömde ett helt cirkustält på publik i Sofia, Bulgarien, 1968.

Vi går ner i Helsingfors universitets Porthanias källare för att se på maskinen som skapade denna musik. M. A. Numminen visar och berättar.

Undergroundrörelsen presenterade sig för den finskspråkiga och svenskspråkiga publiken i sammanlagt fem program, tre på finska och två på svenska. Sedan avbröt programrådet vid radion serien på grund av att "den inte var informativ".

I radioprogrammet berättar M. A. Numminen mera om undergroundrörelsen, musiken, litteraturen. Och om dess förhållande till pornografi och anarki.

Vi får även höra Jarkko Laines föredrag U-rörelsen i det statusinriktade samhället. Han berättar att underground inte är anarkism och revolt mot samhället, men inte heller en ungdomlig modekliché.

Undergroundlåtar som blev hittar och förbjöds

Numminens undergroundlåtar väckte både förtjusning och indignation.

En av Numminens mest älskade tangor, men en provokativ sådan är "Med min kvinna i riksdagshusets park". Originalet, "Naiseni kanssa eduskuntatalon puistossa" gjordes ursprungligen i Jyväskylä. På klassisk tangomelodi av Unto Mononen sjunger Numminen om hur han sitter med sin kvinna i Riksdagshusets park.

...på offentlig plats gick vi givetvis inte lika långt...

Tangon fanns på Numminens skiva "Sex-Ep" (1967). Rundradion förbjöd sina medarbetare att spela låtarna från den på grund av deras sexuellt explicita innehåll.

Den svenska versionen fanns med på Numminens första skiva på svenska M. A. Numminen på svenska, som gavs ut på Loverecords 1972.

Lukta, lukta, lukta på väggen i wc.....

M.A. Numminens undergroundlåt Flaggorna fladdrade på gentlemännens wc från slutet av 1960-talet är minst lika politiskt vågad och radikal.

Genom att kombinera wc, lukt, stank, psykedeliska vibrationer med flaggor och patriotism utmanade Numminen samhällets grundpelare.

Musiken skrevs av Rauli "Badding" Somerjoki, den finska originaltexten är av M. A. Numminen och den svenska av Peter Widén.

Också låten Kekkonen-rock fanns på den första skivan och väckte bestörtning och avsky.

Melodin till den skrevs av Rauli Ojanen, de finska orden av Jarkko Laine och de svenska av Anki Lindquist.

I Stoff, ett aktualitetsmagasin för barn, framför Numminen sången på nytt. Sången känns inte längre revolutionerande, utan mycket snäll och vänlig, kanske också för att Kekkonen ersatts med det neutrala ordet presidenten.

Jazz, techno, Wittgenstein och Schubert

Numminen har medvetet gått in för att fortsätta irritera och väcka publiken, bl.a. med sina Schubert-tolkningar och tonsättningen av Wittgensteins filosofiska texter.

Jazzen var M. A. Numminens första musikaliska intresse. M. A. Numminen spelade jazz på trummor. Enligt honom är jazzen den mest komiska musikstilen.

Han lyssnar gärna på rock och klassisk musik, men det är bara jazz som innehåller tillräckligt med humor för att riktigt tilltala.

M. A. Numminen har också gett ut skivan "Äkta finsk negerjazz på svenska" med fiol och dragspel.

Men han har inte dragit sig för att också sjunga techno.

M A Numminen för barn

Numminen blev 1970- och 1980-talen känd för sina egenartade barnvisor. Numminen har själv sagt att barnen hade lättare att ta till sig hans röst och sångstil än de vuxna.

Här möter Mauri Antero och hans vapendragare Pedro Hietanen musikklassen i Minervaskolan.

De börjar med att sjunga om harar. Barnen sjunger "Haren satt i gropen". Numminen och Hietanen svarar med "Haren satt i gropen i Finland" från 1973.

Den svenska texten är skriven av Claes Andersson och för musiken och arrangemanget står M. A. Numminen

Sedan sjunger de en mycket älskad sång från den sovjetiska tv-serien om krokodilen Gena. "Jag spelar på mitt dragspel" är krokodilen Genas födelsedagssång. Serien bygger på en bok av Eduard Uspenskij.

Ursprungstexten till sången "Ja igraju na garmoshke" har skrivits av A. Timofejevski och musiken av Vladimir Shainski. Den svenska texten är av Mats Huldén.

"Som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig" har också varit en viktig del av Numminens repertoar. Det är en svensk version av Bobby Vees låt Rubber Ball och har sjungits bland andra av Lill-Babs (1961) och M A Numminen.

M A Numminen fortsätter att göra musik och läsa språk

I Vegas sommarprat från 2016 berättar Numminen om sin förkärlek för tyska filosofer och opera.

När jag behöver koppla av ordentligt, slänger jag mig i soffan på stugan och läser Heidegger.

Numminen förundrar sig över hur vi finländare inte känner vårt eget land bättre - och våndas lite, över att kommateringen i det svenska språket nästan har försvunnit.

M A Numminen, 1974
M A Numminen, 1974 M A Numminen, 1974 Bild: Arja Lento/Yle M A Numminen,skratt,1974 (musikalbum)

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.