Hoppa till huvudinnehåll

Både datorer och papper behövs när skolorna börjar undervisa på distans - Mirjam Kalland: "Utsatta barn kommer att behöva extra stöd"

Professor Mirjam Kalland
Professor Mirjam Kalland svarar på frågor om hur du som vuxen ska prata med ditt barn om coronaviruset och läget just nu. Professor Mirjam Kalland Bild: Sofie Gammals/Yle Mirjam Kalland,professorer,småbarnsfostran

Barn mår bra av att ha rutiner - och det kan bli ett problem när skolorna med anledning av covid-19 övergår till distansundervisning. För familjer och barn med svåra hemförhållanden kommer extra stöd från familjearbetet och det sociala arbetet att behövas. Det säger professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet, Mirjam Kalland.

Den här artikeln är uppdaterad den 17 mars, efter beskedet om att skolorna i Finland stänger.

Skolorna har redan en tid förberett sig för att skolorna kan komma att stänga, och bland lärarna tror Kalland att beredskapen för distansundervisning finns.

En del har redan erfarenhet av att ordna distansundervisning åt barn i karantän under de gångna veckorna, och de tekniska lösningarna för att genomföra distansstudier finns också. Men den traditionella formen med hemuppgifter på papper fungerar också bra.

- Vi ska inte alls glömma bort att det gör väldigt gott att läsa böcker och göra uppgifter på papper också.

Alla barn i flerbarnsfamiljer har inte egna datorer och därför lyckas inte en helt digital undervisning. Många olika metoder behövs, enligt Kalland.

Tredje sektorns hjälp behövs för utsatta barn

Distansstudierna blottar samtidigt hur olika förutsättningar barn i Finland har. En del familjer saknar resurser för att stödja barnet i hemundervisningen och Kalland oroar sig särskilt för barn som redan har en svår situation hemma.

Coronaepidemin förväntas drabba många ekonomiskt.

- Det kommer att bli frågan om olika nedskärningar, lönen minskar kanske eller familjers utkomst blir svårare. Det som bekymrar mig är de barn som inte mår så bra nu heller, och hur de ska klara den här tiden. Barn mår bra av att ha rutiner och av att samhället rullar på som vanligt.

För de här familjerna kommer det att behövas mera stöd från familjearbetet och socialarbetet, säger Kalland.

- Eventuellt kunde också tredje sektorns organisationer engageras för att stödja de barn som behöver hjälp med läxläsning och skolgången under den här tiden.

"Det viktigaste är att faktiskt prata om det"

Barnen får inte heller glömmas bort när det gäller information om epidemin. För vuxna är det enkelt att hålla sig uppdaterade om händelserna, men hur ska man tala med barn som känner oro över viruset och den rapportering som förekommer?

De flesta barn känner till att det finns ett smittsamt virus. Barn tar del av nyheter på olika sätt, bland annat genom att prata med varandra och med vuxna.

Mirjam Kalland säger att det allra viktigaste för dig som vuxen är att faktiskt prata om coronaviruset och situationen med barnen.

- Om vuxna inte pratar om det som barnen är rädda för, så tänker barnen att det på riktigt är väldigt farligt, säger hon.

Det kan nämligen visa sig att barn har missförstått något eller är väldigt rädda men inte vågar prata om det, så både föräldrar och lärare ska med fördel prata öppet om det med barnen.

Du kan inleda diskussionen med att fråga om barnet har hört om viruset och sedan förklara att viruset är så litet att det inte syns, men om man får det på sina händer så kan man bli sjuk.

Därför är det viktigt att exempelvis tvätta sina händer ordentligt.

Om det råkar sig så att familjen sätts i karantän så kan du berätta att familjen måste hållas hemma så att smittan inte sprids.

Kalland anser att det är viktigt att visa barnen solidaritet mot grupper som är mera utsatta.

- Du kan säga att det inte verkar vara särskilt farligt för barn, men det finns äldre eller sjuka personer som kan ta skada av viruset. Därför försöker vi hindra att det smittar.

Äldre barn kan komma i kontakt med desinformation

Om barnet är orolig för mormor eller morfar eller någon annan äldre närstående person kan du säga att vi gör vårt bästa och att vi har ett väldigt fungerande sjukvårdssystem i Finland.

- Du ska vara ärlig och säga att den här sjukdomen finns och sprider sig, men också säga att vi gör allt vi kan för att personen ska bli frisk igen, precis som vi gör med alla andra sjukdomar.

Hur mycket brukar barnen veta om den här typen av fall? Brukar de prata med sina vänner om det?

Enligt Kalland beror det på i vilken ålder barnen är.

- Ju äldre barnen är desto större är sannolikheten att de kommer i kontakt med desinformation och då är det viktigt att tala om hur situationen ser ut i verkligheten, säger hon.

Föregå med gott exempel

Då det gäller att få barn att sköta sin handhygien så får du helt enkelt själv föregå med gott exempel.

- Konkreta exempel brukar underlätta rädslan då du vet att det finns någonting du själv kan göra för att skydda dig, säger hon.

Om du själv är orolig över situationen så är det bra att tala med andra vuxna om det för att inte föra över oron på barnen. Därmed kan du vara medveten om oron men klarar av att hålla den inombords.

- Det är också bra att hålla fast vid dina trygga rutiner, till exempel morgonkaffe eller motion, säger Kalland.

Hon lyfter också fram president Niinistös påpekande att det är viktigt med känslomässig närhet i avsaknad av den fysiska närheten, till exempel genom att ringa personer som du inte vågar besöka.

Professor Kalland säger att vi i Finland har blivit bättre på att informera barn om undantagssituationer av den här typen.

Tidigare generationer tänkte snarare att barn ska hållas utanför och ansåg att det inte var så lätt att tala med barn om sådant.

Det krävs enligt henne mod att ta upp den här saken. Och tid att sätta sig ner och fundera över hur barnen gestaltar situationen.

- Då kan det visa sig att barnen inte alls tänker på sådant som du tror att de är oroliga över, utan tänker på helt andra aspekter.

Också lättsmälta nyheter är en bra idé, anser Kalland.

17.3.2020 Artikeln är uppdaterad efter regeringens beslut om att stänga skolorna i en månad, men professor Mirjam Kallands kommentarer om hur distansundervisningen ska fungera och vilka problem som kan uppstå.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen