Hoppa till huvudinnehåll

Lång väntan på svar hos nödcentralen: "Det var hemskt"

Jani Keskitalo tillsammans med frun Hanna och dottern
Jani Keskitalo tillsammans med frun Hanna och dottern Bild: Yle/Anna Ruda Vasa,jani keskitalo

Natten till söndag blev Jani Keskitalo i Sundom i Vasa tvungen att ringa nödnumret 112. Han talade svenska, men operatören som svarade kunde inte svenska utan satte samtalet i telefonkö till en tvåspråkig operatör.

Keskitalos två och ett halvåriga dotter hade haft hög feber under dagen och sov därför i föräldrarnas säng.

- Innan jag hann somna kände jag en rörelse bakom min rygg, så jag vände mig om och märkte att dotterns ena arm ryckte ock knyckte.

Keskitalo försökte väcka sin dotter, men hon gick inte att väcka. Däremot vaknade hans fru och när de tände lampan såg de att flickan stirrade upp i taket men var helt okontaktbar.

- Då fick jag panik och ringde nödcentralen.

Väntade länge på svar

Keskitalo berättar att han tyckte det tog så länge innan någon svarade att han hann börja fundera på att lägga på luren och ringa på nytt.

- Sen när jag hade berättat vad som har hänt, vem jag var och varifrån jag ringde fick jag till svar att jag skulle vänta medan operatören kopplar mig till en svensktalande. Det var som ett slag under bältet. Då gick tusen tankar genom huvudet, medan frun höll den medvetslösa dottern i famnen.

Efter vad som för Keskitalo kändes som en evighet svarade en svensktalande operatör.

- Det visade sig att han inte heller var så bra på svenska, men han gjorde sitt bästa. Han frågade om dottern är varm och jag svarade att hon har hög feber.

Operatör i Åbo

På Vasa nödcentral berättar biträdande chef Kai Paldanius att den tvåspråkiga operatören som svarade på Keskitalos samtal finns i Åbo.

Paldanius har lyssnat på samtalet flera gånger och han tycker att samtalet förlöpte väl.

- Jag tyckte det var helt ok. Operatören var bra, samtalet flöt framåt hela tiden och rätt frågor blev ställda. Jag är nöjd. De förstod definitivt varandra.

Paldanius berättar att nödsamtalen i första hand besvaras av den egna nödcentralen, men om operatörerna inte hinner med flyttas samtalen till en annan nödcentral.

Om det kommer ett samtal på svenska och operatören inte kan svenska flyttas samtalet till en operatör som kan svenska.

Kai Paldanius
Kai Paldanius Kai Paldanius Bild: Yle/Anna Ruda Vasa,kai paldanius

Svarar i hela landet

När en person som har svenska som sin yrkeskunskap skriver in sig i systemet svarar hen på samtal från hela landet.

- Om det till exempel kommer ett svenskspråkigt samtal i Uleåborg kan den som svarar säga att hen kopplar samtalet till någon som pratar bättre svenska. Då förenas samtalet till den svenskspråkiga kön och då kan det vara Vasa som svarar på det här samtalet.

Om alla svenskspråkiga operatörer är upptagna går samtalet till en finskspråkig operatör.

- Samtalet blir inte obesvarat. Endera försöker man på operatörens språk eller så kopplas samtalet tillbaka till den svenskspråkiga kön och då kan kötiden börja växa.

Tvåspråkiga operatörer finns just nu vid alla nödcentraler utom i Björneborg.

- Sen den nationella svenskspråkiga linjen kom har vi haft de som har funderat att deras svenskkunskaper för tillfället inte räcker eftersom det finns så många dialekter, säger Paldanius.

Tvåspråkig

Keskitalo säger att han själv är nästan tvåspråkig och han skulle lika bra ha kunnat tala finska när han ringde nödcentralen.

- Jag kan ju finska lika bra, men just i det här skedet när jag var i panik så gick det helt automatiskt på det egna modersmålet.

Keskitalo berättar att hela samtalet med nödcentralen tog drygt fem minuter och han räknar med att det tog ungefär två minuter innan han kom i kontakt med den tvåspråkiga operatören.

- Då de kopplade vidare till den så kallade svenskspråkiga hamnade jag i en kö där de sa ”olette jonossa”. Då funderade jag nog på vad det är som händer. Det var hemskt.

Under samtalet vaknade dottern och började gråta. På sjukhuset visade det sig att hon hade drabbats av feberkramp på grund av den höga febern.

Läs också