Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Danmarks beslut att stänga gränserna är politik – inte experternas rekommendation

Marianne Sundholm framför ett gul-oranget hus.
Marianne Sundholm framför ett gul-oranget hus. Bild: Frida Lönnroos/Yle korrespondenter,marianne sundholm

Coronaåtgärder styrs av mer än epidemiläget. Det blir tydligt när man ser hur olika de nordiska ländernas åtgärder är, skriver Svenska Yles Nordenkorrespondent Marianne Sundholm.

Danmarks beslut att stänga gränser kritiseras särskilt i medier i södra Sverige. Tiotusentals pendlare reser över Öresundsbron varje dag, och de är redan irriterade på de ökade gränskontrollerna som infördes i höstas som en åtgärd mot brottslighet.

"En fullständigt meningslös åtgärd", sade Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell till Aftonbladet som bad honom kommentera det danska beslutet i går.

Till saken hör att det konstaterandet inte bara kommer från Sverige. Den danska folkhälsomyndigheten Sundhedsstyrelsen gjorde på sin presskonferens klart att beslutet att stänga gränserna inte är grundat på någon riskbild från dem: "Det är inte något som fanns i vår verktygslåda, det är ett mycket tydligt politiskt beslut", sade Sundhedsstyrelsens chef Søren Brostrøm enligt DR.

WHO rekommenderar inte stängda gränser

Att stänga gränser är heller inte något som Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar.

Ändå meddelade även Norges statsminister Erna Solberg på lördag kväll att hamnarna och flygfälten i Norge stängs från och med måndag morgon.

Vilka åtgärder olika länder går in för för att bekämpa coronavirusets spridning beror förstås på en rad olika faktorer: politiska system, geografi och var i epidemin länderna befinner sig.

Danmark och Norge hör till de värst drabbade länderna i Europa och världen just nu. Danmark har i skrivande stund drygt 800 bekräftade smittade medan Sverige, som har dubbelt så många invånare, har omkring 1 000 smittade.

Statistiken är ändå inte avgörande, särskilt eftersom den ska tas med en nypa salt nu: Alla länder testar inte längre alla, så alla virusfall kommer inte att bekräftas.

Besluten för hälsovård fattas på olika sätt i Finland och Sverige om man jämför med Norge och Danmark

Däremot finns det också inom Norden en tydlig skillnad i var besluten för hälsovård ligger, alltså i ansvarsfördelningen mellan myndigheter och beslutsfattare.

Anders Tegnell poängterar i Ekots extrasändning om viruset i dag lördag att Norge och Danmark ligger närmare varandra på den punkten, medan Finland och Sverige i sin tur har en mer liknande linje där folkhälsomyndigheterna styr.

Svenskarna har också enligt helt färsk opinionsmätning ett stort förtroende för hur Folkhälsomyndigheten hanterat läget.

Dessutom är hälsovården i Danmark och Norge mer centraliserad, medan den i Sverige och Finland ligger på mindre enheter, på regional eller kommunal nivå.

Större press på statsministrarna i Danmark och Norge

I Danmark liksom i Norge riktas pressen att ta ansvar för coronaåtgärder i mycket mer konkret grad mot statsministrarna Mette Frederiksen och Erna Solberg.

Också när Danmark införde gränskontroller för att bekämpa brottslighet i höstas löd förklaringen i Sverige att det är stor press på Frederiksen att visa att hon hanterar läget.

Att bekämpa brottslighet och virus är förstås två helt olika saker, och visst är förväntningarna och pressen på Stefan Löfven och Sanna Marin nu också höga.

Men när gränser stängs trots att folkhälsoexperterna inte ser vetenskapliga belägg för det är en sak uppenbar: Coronaåtgärderna i Danmark handlar om politik på ett annat sätt än vad de gör i Finland.

Rättelse 15.3: Avsnittet om att sjukvården i Danmark ligger hos staten har ändrats till att den är mer centraliserad.

Läs också