Hoppa till huvudinnehåll

Kinesiska Konfuciusinstitutet ska göra Finland Kinavänligt - Spotlight kan visa på flera försök att påverka den akademiska friheten

Kinesisk guldfärgad kattstaty som vinkar med ena tassen.
Kulturexporten som sker via Konfuciusinstituten brukar också kallas för Kinas "soft power". Kinesisk guldfärgad kattstaty som vinkar med ena tassen. Bild: Yle/Taisto Lapila Kina,katt

Kina försöker påverka vinklingen i ämnen som är känsliga för landet. Det säger forskare som Spotlight har talat med. Men utåt sett handlar verksamheten vid Konfuciusinstitutet vid Helsingfors universitet enbart om språkundervisning.

Kulturexporten kallas också för Kinas soft power. Filosofen Konfucius som levde för 2500 år kan utnyttjas på nytt. Vänlighet, hög moral och lydnad hör till filosofin.

Grundtanken: ju fler i världen som kan kinesiska och har kontakter till kineser, desto fler är beredda att samarbeta trots att Kina är en diktatur.

Lösningen: skapa en plattform för kulturexport genom universiteten. Det här gör Kina genom att grunda Konfuciusinstitut.

Idén handlar om att Kina betalar för språklärare som sänds ut för att undervisa i kinesiska världen över. Universiteten erbjuder utrymmen för kinesiska lärare att undervisa i en akademisk miljö.

Hundratusentals personer över hela världen lär sig kinesiska, samtidigt som de mottagande universiteten inte behöver betala för undervisningen. Kina får i sin tur förbättra Kina-bilden.

Sedan år 2004 har över 500 institut grundats över hela världen.

"Vi behövde fler lärare i kinesiska"

Juha Janhunen, professor emeritus i östasiatiska språk och kulturer, var en av hjärnorna bakom idén att grunda ett institut vid Helsingfors universitet år 2007.

Janhunen berättar att han i mitten av 2000-talet hade nära kontakter till Kinas ambassad. Senare har han nekats visum till Kina, och han har varit aktiv i den för Kina känsliga Tibet-frågan.

- Kina hade då en mycket positivare image än nuförtiden. Kinesiska var ganska populärt som språk, och vi behövde fler lärare i kinesiska, så vi tänkte också på vår egen nytta, säger Janhunen.

Kinesiska ambassadören (kvinna), direktören för institutet, representant från Renmin, klipper bandet vid invigning, fler personer runt omkring.
Konfuciusinstitutet vid Helsingfors universitet invigs 2007, Bandet klipps av Ji Baocheng, rektor för Renmin University. Ambassadör MA Keqing är den andra kvinnan från höger. Kinesiska ambassadören (kvinna), direktören för institutet, representant från Renmin, klipper bandet vid invigning, fler personer runt omkring. Bild: Skärmpdump från sidan https://375humanistia.helsinki.fi/ Konfuciusinstitutet

Idén att grunda ett Konfuciusinstitut fick stöd också på högsta nivå, när Kinas premiärminister Wen Jiabao besökte dåvarande statsminister Matti Vanhanen i samband med Asem-mötet år 2006.
Det första kontraktet som gjordes är undertecknat av ambassaden och Helsingfors universitet.

Konfuciusinstituten är underställda Kinas regering

Verksamheten vid Konfuciusinstitutet vid Helsingfors universitet går ut på att de kinesiska lärarna ger undervisning både till universitetsstuderande och till utomstående personer som vill studera kinesiska vid universitetets språkcentral.

Helsingfors universitets partneruniversitet är Renmin University of China. Samarbetet koordineras av Högkvarteret för Konfuciusinstituten som går under namnet Hanban. Det lyder direkt under Kinas undervisningsministerium, det vill säga Kinas regering.

Hanban sänder ut personalen och betalar lönerna för fyra lärare och en vice direktör. Helsingfors universitet utser direktören för institutet och står för utrymmena och en del administration.

Tibetforskare: Man måste alltid fundera på vad man vågar säga

Att ett universitet samarbetar med en främmande stat är inte oproblematiskt.

Spotlight kan visa på att forskare har råkat illa ut på grund av institutets närvaro.

En av dem kallar vi Tibetforskaren, efter hennes tidigare forskningsområde. Hon vill uttala sig anonymt, eftersom hon i annat fall riskerar att inte få visum till Kina.

Tibet är ett känsligt ämne för Kina och problemen började för över tio år sedan. Då höll Tibetforskaren en föreläsning på Konfuciusinstitutet.

- Under hela mitt föredrag tog den här kinesiska läraren bilder av mig, på mycket nära håll och långt ifrån, ur alla vinklar. Efter föredraget var läraren mycket negativ mot mitt föredrag och frågade hur jag kan tala så negativt om Kina.

En anonym bild (helsvart profil) av en kvinna, med stora fönster, universitetsmiljö, i bakgrunden.
Konfuciusinstitutets närvaro har påverkat möjligheterna att presentera forskningsresultat, säger Tibetforskaren som Spotlight har intervjuat anonymt. En anonym bild (helsvart profil) av en kvinna, med stora fönster, universitetsmiljö, i bakgrunden. Bild: Yle/Taisto Lapila Tibet,forskare,anonym intervju

- Ändå handlade föredraget inte om Kina, utan det handlade om tibetanska kvinnor, religionsutövare. Den här personen kritiserade mig mycket hårt för att tala så negativt om Kina, berättar Tibetforskaren.

Vem var den här läraren?

- Det var en gästande lärare och forskare från Kina. Jag är inte säker på om den här personen var lärare i kinesiska, eller något annat.

Alltså en anställd vid Konfuciusinstitutet?

- Ja, en anställd vid Konfuciusinstitutet.

Samma år ansökte Tibetforskaren om visum till Kina, men nekades. Och problemen fortsatte för Tibetforskaren som arbetade i byggnaden intill Konfuciusinstitutet. För henne har det blivit ett problem att institutet hela tiden är närvarande på samma campusområde.

- Där finns gästande forskare och lärare som kommer till alla tillställningar och vetenskapliga konferenser, där jag har hållit föredrag. De är mycket intresserade av vad man talar om Kina och Tibet, berättar Tibetforskaren för Spotlight.

Det har lett till flera praktiska problem vid universitetet.

- Man måste alltid fundera på vad man vågar säga. Och det är en mycket konstig situation. Efter det har jag personligen inte haft något som helst att göra med Konfuciusinstitutet. Jag anser att vi inte drar nytta av varandra på något sätt, säger Tibetforskaren, som inte längre forskar i samma ämne.

- Ur mitt perspektiv har närvaron av Konfuciusinstitutet bara försvårat mina möjligheter att forska i Tibet och presentera mina forskningsresultat här, säger hon.

Spotlight har också fått ta del av ett e-postmeddelande från den kinesiska ambassaden till en annan forskare. Ambassaden ville erbjuda, "en annan vinkling" på forskarens specialområde. Också det handlade om ett ämne som är känsligt för Kina.

Ledarskap genom bestraffning

Också Kina-forskaren Anja Lahtinen stötte på problem då hon var direktör för Konfuciusinstitutet. Hon har trettio års erfarenhet av Kina och var direktör för institutet mellan åren 2012 och 2014.

Lahtinen fick negativ feedback efter två seminarier som hon ordnade inom ramen för Konfuciusinstitutet. Det ena handlar om mediernas situation i Kina och det andra om Kinas utrikespolitik, med flera finländska och utländska talare. Kritiken kom från den kinesiska biträdande direktören för Konfuciusinstitutet.

- Man sade till mig att allt går bra, bara jag agerar enligt Hanbans regler. Alltså vilka regler? Det kom sådana här pikar, berättar Lahtinen.

Anja Lahtinen hemma, i svart klänning med bokhylla i bakgrunden.
Anja Lahtinen var direktör för Konfuciusinstitutet 2012-2014. Hon anser att institutet inte borde finnas vid ett universitet. Anja Lahtinen hemma, i svart klänning med bokhylla i bakgrunden. Bild: Yle/Taisto Lapila Kina

Lahtinen har i forskningsstidsskriften Journal of Comparative Asian Development (bakom betalmur) skrivit en omfattande artikel om arbetskulturen på Konfuciusinstitutet vid Helsingfors universitet.

Hon berättar att den kinesiska biträdande chefen kommunicerade till sina anställda via begrepp som regler och bestraffning. Enligt Lahtinen eskalerade situationen efter att en kinesisk lärare inte hade rapporterat om sin resa på fritiden. Det kinesiska partneruniversitetet tog kontakt med Lahtinen.

- Jag sade att jag tycker att läraren inte behöver sådan här "punishment". Kineserna talar alltid om "punishment", alltså bestraffning. Det skulle ha inneburit att läraren hade förlorat arbetsplatsen, hen hade skickats hem och fått dåliga betyg. Det skulle ha varit svårt för läraren att få jobb i framtiden. Det var gråt och tandagnisslan, minns Lahtinen.

Lahtinen försöker lyfta upp flera problem med universitetets dåvarande ledning, men någon större diskussion blir det inte.

Skyddspolisen: "Det är inte oproblematiskt"

Samtidigt har debatten om instituten vuxit internationellt under hela det senaste decenniet. Nästan femtio universitet har beslutat att stänga sina institut efter internationell kritik.

För fem år sedan lade Stockholms universitet ner sitt institut och Luleå tekniska universitet avslutade sitt i november ifjol.

Den finländska Skyddspolisen skriver i ett uttalande till Spotlight så här:

"Valet av metoder är brett i fråga om påverkansoperationer, och det sker inte alltid öppet. Kina är en av de stater som förverkligar påverkansoperationer aktivt utanför landets gränser."

"På ett allmänt plan kan vi konstatera, att påverkan kan handla om försök att hindra ofördelaktigt innehåll i den offentliga debatten eller den akademiska världen. Oberoende av land, är det inte är oproblematiskt om en främmande stat finansierar akademisk undervisning eller forskning", skriver Skyddspolisen.

Spotlight har bett om kommentarer från Konfuciusinstitutets kinesiska ledning.

Den kinesiska vice direktören för Konfuciusinstitutet Su Qin ställer inte upp på en intervju.

Också högkvarteret Hanban tackar nej. Hanban hänvisar till Helsingfors universitet och anger dessutom som orsak att Hanban är upptaget med att hantera krisen kring coronaviruset.

Direktören: Det finns tre tabun - Taiwan, Tibet och Tiananmen

Den som däremot ställer upp är professor Julie Chen, som kommer från Taiwan. Hon representerar Helsingfors universitet och är direktör för Konfuciusinstitutet. Hon har inte uttryckligen sökt jobbet som direktör. Det följde med professuren i kinesiska studier. Hon håller alltså verksamheten i sin hand.

Tibetforskarens och Anja Lahtinens exempel på försök att påverka det akademiska innehållet har skett före Chens tid som direktör.

Taiwan är en känslig fråga för de kinesiska kollegorna – och det har Julie Chen också känt av, bland annat på sin första Konfuciuskonferens i Shanghai.

- I själva verket var det inte särskilt trevligt. Jag tänkte att de inte kände sig riktigt bekväma med att välkomna mig. Jag fick känslan av att det kommer att vara ett svårt jobb. När jag återvände till Finland för att påbörja jobbet, kände jag av en obekväm stämning under de första dagarna.

- Den kinesiska personalen visste inte hur de skulle välkomna mig. I själva verket jobbade jag väldigt hårt för att övertyga dem, säger Julie Chen.

Julie Chen, skrattar, bakåtlutad i granngul kavaj, mörk pagefrisyr, i arbetsrummet
Julie Chen säger att hon håller sina uppgifter isär, som professor i kinesiska studier, och som direktör för institutet. Alla ämnen kan inte diskuteras vid Konfuciusinstitutet, säger hon. Julie Chen, skrattar, bakåtlutad i granngul kavaj, mörk pagefrisyr, i arbetsrummet Bild: Yle/Taisto Lapila Kina,professor,Helsingfors universitet

Sedan dess har samarbetet fungerat bra, säger Julie Chen. Men samtidigt finns det flera tabun. Chen nämner "Taiwan, Tibet och Tiananmen".

Tiananmen handlar om massakern på Himmelska fridens torg år 1989.

- De flesta personer som driver institut förstår att när du har en partner på den kinesiska sidan, så är det bättre att inte arrangera diskussioner om de här tre. Då jag är här lyfter vi aldrig upp frågor om de här tre ämnena, säger Chen.

Vad skulle hända om du gjorde det?

- Egentligen vet jag inte, jag har aldrig försökt. Om du är en Kina-expert så är du definitivt medveten om var gränsen går. Å andra sidan, som professor ger jag föreläsningar om de här ämnena.

Chen tillägger att hon som professor kan kommentera alla frågor också i den offentliga debatten.

- Jag håller de här uppgifterna isär. Jag har två hattar, svarar Chen.

Universitetsledningen: Vi har inga officiella bevis på problem

Prorektor Hanna Snellman är den som från universitetsledningens sida är ansvarig för Konfuciusinstitutet. Hon är också ordförande för ledningsgruppen för Konfuciusinstitutet som består av finländska och kinesiska medlemmar som träffas en gång per år för att diskutera verksamheten.

Enligt henne är Konfuciusinstitutet och samarbetet med Hanban viktigt för att Helsingfors ska kunna upprätthålla så här omfattande undervisning i kinesiska. Det är också institutets enda uppgift, enligt Snellman.

Julie Chen berättar att det finns flera ämnen som hon inte kan ordna diskussioner om, på institutet. Hur kommenterar du?

- Sådana riktlinjer har hon inte fått från Helsingfors universitet. Det kan hända att hon har fått det från annat håll. Hon är ju professor i kinesiska studier och hennes forskningsområde hålls skilt från Konfuciusinstitutet. Hon leder Konfuciusinstitutet vid sidan om sin egen verksamhet, säger Snellman.

Julie Chen säger att hon kan ordna den här typen av diskussioner på andra håll på universitetet, men inte på själva Konfuciusinstitutet. Vad tänker du om det?

- Eftersom Konfuciusinstitutet är koncentrerat på språkundervisning, så förstår jag inte bakgrunden till det här. Kan det ha att göra med vad pengarna som kommer från Hanban används till? Jag kan inte svara på det här mer exakt, säger Snellman.

De facto står det i stadgarna för Konfuciusinstituten, som högkvartaret Hanban har skrivit, att alla aktiviteter ska vara godkända av Hanban.

Hanna Snellman i grå tröja, småler mot kameran, interiör från universitetets Think corner i bakgrunden
Prorektor Hanna Snellman säger att universitetsledningen inte har fått några officiella bevis på att övertramp skulle ha gjorts vid Konfuciusinstitutet. Hanna Snellman i grå tröja, småler mot kameran, interiör från universitetets Think corner i bakgrunden Bild: Yle/Erik Vierkens Hanna Snellman,Helsingfors universitet

Jag frågar hur Snellman kommenterar Tibetforskarens berättelse om den kinesiska kritiken efter föreläsningen på Konfuciusinstitutet.

- Jag har inte hört det här. Kanske det beror på att det har hänt för omkring tio år sedan. Vad jag förstår har vi inte fått bevis, åtminstone inte den officiella vägen, på något som helst missbruk. Universitetet kan inte agera enbart på basis av rykten. Vi är en stor organisation. Vi måste ha bevis på att saker verkligen har hänt på det sätt som berättas, säger Snellman.

Stockholm godkände inte krav på mera inflytande från Kina

Det första Konfuciusinstitutet i Europa grundades för 15 år sedan i Stockholm, men det enda som finns kvar idag är en staty av filosofen Konfucius.

Ämnet är fortfarande känsligt. Rektorn som fattade beslutet att inte förnya kontraktet för fem år sedan, vill inte kommentera. Intervjun med sinologen Torbjörn Lodén, får inte göras inne på institutionen. Han var tidigare chef för institutet.

Övre delen av Konfuciusstaty, står med händerna ihop, blickar ut
Det enda som finns kvar vid det före detta Konfuciusinstitutet i Stockholm är statyn av Konfucius. Ämnet är fortfarande känsligt, efter att institutet lades ner. Övre delen av Konfuciusstaty, står med händerna ihop, blickar ut Bild: Yle/Ingemo Lindroos Konfucius,Konfuciusinstitutet

När vi ser närmare på det kontrakt som Stockholms universitet hade gjort med den kinesiska partnern, står det klart att universitetet kunde diktera villkoren rätt fritt.

Men då kontraktet skulle förnyas år 2015 ville det kinesiska högkvarteret Hanban ha mera inflytande - till exempel skriva in en punkt om att också tillämpa kinesisk lag.

- Kinesisk lag värnar inte mångfald och yttrandefrihet. Det kändes orealistiskt då i mitten av 10-talet, men man skulle möjligen ha kunnat använda den för att säga att "den här föreläsaren som ni har bjudit in strider mot kinesisk lag". Sådant kunde vi ju inte acceptera – vi ville ju bjuda in vilka vi ville, säger Lodén.

Vad betyder "kinesisk lag" i kontraktet?

Spotlight har bett ut kontrakten mellan Helsingfors universitet och högkvarteret Hanban, samt mellan Helsingfors universitet och Renmin University of China. Det kommer fram att den kinesiska partnern utser all sin personal och hälften av ledningsgruppen.

I kontraktet står dessutom att både finländsk och kinesisk lag ska tillämpas. Vi frågar Hanna Snellman vad det betyder i praktiken.

- Vi har inte haft några som helst motstridigheter på den här punkten, åtminstone inte under den period som jag har varit här. Vår tolkning är att Kinas lagstiftning förpliktigar den kinesiska partnern och Finlands lagstiftning oss, säger Hanna Snellman vid Helsingfors universitet.

Vad kan kinesisk lagstiftning betyda?

- Det känner jag inte till, förståeligt nog, men kanske de har lagstiftning som har att göra med arbetsförhållandena. Det antar jag, säger Snellman.

Varför har Helsingfors universitet godkänt villkor som Stockholms universitet inte var berett att godkänna?

- Jag vet nog att vi hade långa förhandlingar när vårt nuvarande avtal godkändes - det fanns punkter som vi inte godkände, säger Snellman.

Spionmisstänkt besökte Helsingfors universitet två gånger

Samtidigt är den internationella kritiken mot instituten omfattande. Det belgiska universitetet Vrije Universiteit Bryssel stängde sitt Konfuciusinstitut ifjol, efter att belgiska medier rapporterade om spionmisstankar mot direktören för institutet, professor Xinning Song.

Han kommer från Helsingfors partneruniversitet Renmin University, som också samarbetade med Vrije Universiteit.

Under åren som direktör har Song besökt Finland två gånger – inbjuden som gästföreläsare av Julie Chen.

I juli 2019 händer följande. Belgiska medier, bland andra DeMorgen rapporterar om att det finns misstankar om att Song skulle ha gjort sig skyldig till spionage.

Spotlight har kontaktat den belgiska säkerhetstjänsten med frågor om spionmisstankarna, men inte fått svar. Inte heller Renmin University svarar på våra frågor om spionmisstankarna.

Bland andra nyhetsbyrån AP rapporterar att Song bekräftar inreseförbudet till Schengen, och till AP säger han att aklagelserna om spionage är påhittade.

Julie Chen får också höra om nyheten, efter att hon hade bjudit in honom en tredje gång. Den kommer som en total överraskning. Song var omtyckt som föreläsare i väst, säger Chen.

- Jag tyckte ganska bra om honom. Han var öppensinnad och utvecklade olika frågor när han talade. Jag vet inte vad som hände. Förstås är det en chock. Det förstör institutens rykten och det är svårt, säger Julie Chen.

Xinning Song ser på en skärm som är draperad i blått tyg, bakom syns ett porträtt på universitetet
Professor Xinning Song föreläser på Konfuciusinstitutet vid Helsingfors universitet år 2016. Bilden är från Konfuciusinstitutets egen facebook-sida Xinning Song ser på en skärm som är draperad i blått tyg, bakom syns ett porträtt på universitetet Bild: Skärmdump på Konfuciusinstitutets facebook-sida Konfuciusinstitutet

Vi frågar prorektor Hanna Snellman om inbjudan till Xinning Song.

Vad anser du om att Helsingfors universitet öppnar sina dörrar för personer som det finns så här lite information om?

- Universitetet är i kontakt med berörda myndigheter, om det uppkommer hot mot säkerheten eller liknande, säger Snellman, och tillägger:

- Man kan också fråga sig hur farligt det skulle vara om man inte öppnade dörrarna för någon. Öppenhet hör till våra grundprinciper, säger Snellman.

Ambassaden svarar inte på specifika frågor om påverkan

Spotlight har sänt flera frågor till Kinas ambassad om försöken att påverka det akademiska innehållet, som Tibetforskaren och Anja Lahtinen berättar om. Vi frågar också om e-postmeddelandet där ambassaden vill erbjuda en annan vinkling på forskningen. Ambassaden svarar:

"Enligt våra uppgifter finns det inga bestämmelser som hänför sig till ambassaden i avtalet mellan Helsingfors universitet och Renmin University of China. I fråga om enskilda fall och den dagliga verksamheten rekommenderar vi att ni kontaktar administratörerna vid Helsingfors universitet", skriver ambassadens pressattaché Zhang Haiyu.

Ambassaden har de facto haft en nyckelroll då det första kontraktet för Konfuciusinstitutet skrevs under av Kinas dåvarande ambassadör Ma Keqing år 2007 och universitetets rektor Ilkka Niiniluoto.

Två namnteckningar, rektor Ilkka Niiniluotos och ambassadör Ma Keqings
Det första kontraktet 2007 undertecknades av Kinas dåvarande ambassadör MA Keqing och Helsingfors universitets rektor Ilkka Niiniluoto Två namnteckningar, rektor Ilkka Niiniluotos och ambassadör Ma Keqings kontrakt

Kinas ambassad tillägger att "institutets huvudsakliga uppgift är att befrämja undervisning i kinesiska, samt utbyte och utbildnings- och kultursamarbete mellan Kina och andra länder. Verksamheten baserar sig på frivillighet", påpekar ambassaden i sitt svar.

Svensk före detta chef varnar Helsingfors

Samtidigt ser Torbjörn Lodén i Stockholm med oro på exemplen på att Kina har försökt påverka forskare via Konfuciusinstitutet.

Hur reagerar du på att forskare säger att de är under lupp?

- Med bedrövelse! Jag tycker inte att ett universitet i vår värld kan acceptera att ett annan lands ambassad framför sådana synpunkter. Om det finns ett institut där kinesiska statsmakten bidrar till finansiering och är en av huvudmännen, då blir ju läget väldigt bekymmersamt. Jag upplevde det aldrig i Stockholm, och jag skulle inte acceptera det heller, säger Lodén.

Torbjörn Lodén i hemmet med bokhylla i bakgrunden
Torbjörn Lodén råder Helsingfors att inte acceptera ett samarbete som gör att finländska forskare känner sig begränsade. Torbjörn Lodén i hemmet med bokhylla i bakgrunden Bild: Yle/Mike Toivonen Torbjörn Lodén

- Om finländska forskare känner att deras svängrum hämmas eller begränsas av institutets närvaro, då är min slutsats att det är väldigt illa. Om jag får ge råd till Helsingfors – jag tycker inte man kan acceptera det faktiskt!

"Konfuciusinstitutet var ett experiment"

Professor emeritus Juha Janhunen anser idag att Konfuciusinstitutet borde finnas någon annanstans än vid universitetet.

- Naturligtvis försöker Kina använda det här institutet för att öka sin soft power i vårt land, så de vill inte diskutera obehagliga temata. Det har varit en sak som har förorsakat vissa åsiktsskillnader, säger Janhunen.

Ångrar du att ni släppte in institutet på campus?

- Nej det ska man aldrig göra. Det var ett experiment.

Också Anja Lahtinen anser att Konfuciusinstitutet inte ska fungera vid ett universitet.

- Man måste förstå att det också handlar om Kinas politik. Det handlar inte enbart om språk och kultur. Hur djupt in låter vi dem komma? Kinas mål är ju att utnyttja Konfuciusinstitutet som ett verktyg för att komma mera in i samhället, säger Lahtinen.

Från universitetsledningen säger Hanna Snellman att en diskussion kommer att föras innan det nuvarande kontraktet löper ut år 2023.

- Vi går förstås igenom alla de här frågorna noggrannt och funderar, säger hon.

Läs också