Hoppa till huvudinnehåll

Lögndetektorn: Välkommen till infodemin! Så här känner du igen falska nyheter om coronaviruset

coronavirus
Under en pandemi frodas också falska nyheter och konspirationsteorier. coronavirus Bild: Heidi Finnilä / Yle coronavirus,Fake News

Om det finns mycket information om någonting på nätet så finns det också mycket desinformation. Det här är fallet också vad coronaviruset beträffar och nätet kryllar nu av vilseledande information om coronaviruset. Det rapporterar Yle Uutiset.

Världshälsoorganisationen WHO varnar nu för infodemi, det vill säga en informationsepidemi. Med uttrycket avses den informationsmängd som nu sprids snabbt och långt och som innehåller en mängd tvivelaktig information.

Nyhetsbyrån AFP publicerar varje dag artiklar om faktakontroll av nyheter om coronaviruset.
När den här artikeln skrivs är de redan 119 till antalet.

Den internationella sammanslutningen för faktakoll IFCN har sammanställt tiotals fall av desinformation från hela världen och nu har också WHO en egen informationssida för att krossa seglivade myter.

Gemensamt för de falska nyheterna om coronaviruset är att de vill skapa panik och rädsla

I fortsättningen kan vi vara säkra på att det i samband med varje ny epidemi och pandemi kommer att spridas en hel del misinformation (vilseledande information som sprids av misstag) och desinformation (vilseledande information som sprids avsiktligt).

Vad vilseledande information om coronaviruset beträffar sprids den nu främst i slutna grupper i Whatsapp, Messenger och andra liknande applikationer och Facebook-grupper där bara medlemmar kan se innehållet i diskussionerna. För faktagranskare, hälsomyndigheter och forskare är det väldigt svårt och rentav omöjligt att ingripa i spridningen av all vilseledande information.

Facebook Messenger
Var källkritisk när du ser rykten och konspirationsteorier spridas i sociala medier. Facebook Messenger Bild: Geoff Smith / Alamy/All Over Press Facebook,Facebook Messenger,sociala medier

Visserligen sprids falsk information också i helt offentliga kanaler. I twitter har det dykt upp flera konton vars enda uppgift är att sprida desinformation om coronaviruset.

Lögndetektorn delar in den vilseledande informationen om coronaviruset i fem olika kategorier. Med hjälp av dem kan du bli snabbare på att identifiera lögner och annan vilseledande information på nätet.

1. Falska nyheter och satiriska artiklar som ser riktiga ut

Falska nyheter som härmar riktiga nyheters utseende och stil har inte försvunnit någonstans. Falska nyheter om coronaviruset strävar efter att skapa panik och rädsla. De sprider bilder av kändisar som påstås ha insjuknat och som faller döda ner på gatan. Enligt vissa falska nyheter har både påven, Harry Potter-stjärnan Daniel Radcliffe och Eminem insjuknat i coronaviruset.

Kom alltid ihåg att kontrollera sidan som informationen kommer ifrån. Är källan ett etablerat och pålitligt nyhetsmedium eller inte? När man delar satir- och humorsidors artiklar som nyheter, stärker det spridningen av felaktig information.

Exempel:

På twitter finns ett konto som heter BBC Breaking News och som rapporterade att Daniel Radcliffe skulle ha insjuknat i coronavirus. Men twitterkontot var inte BBC:s riktiga konto utan ett falskt konto. Kontot hade bara 125 följare, men blev på kort tid en viral hit. Senare avslutades twitterkontot.

En kändis som insjuknat på riktigt är skådespelaren Tom Hanks. En bild där han poserar med en basketboll - liknande den som han har i filmen Cast Away, där han hamnar ensam på en öde ö efter en flygplansolycka med en basketboll som sin enda samtalspartner, har på kort tid blivit en viral hit. I bildtexten berättas att han fått bollen av sjukhuspersonalen i Australien. Visserligen vårdas paret Hanks och Rita Wilson på nämnda sjukhus, men bollen har photoshoppats i bilden. Det är satirsidan The Betoota Advocate som spridit bilden.

Satir är i grunden inte desinformation, men sprids ofta på samma sätt som falska nyheter. Och när artiklar från satir- och humorsidor sprids som nyheter, ökar det antalet mediala lögner.

Kontrollera alltid innan du delar om en sida består av humoristisk satir eller riktiga nyheter.

Kuvassa nainen katsoo tietokoneen ruutua, kuvassa musta tausta
Det gäller att hålla huvudet kallt i medieflödet och komma ihåg tumreglerna för hur man ser skillnad på sant och falskt. Kuvassa nainen katsoo tietokoneen ruutua, kuvassa musta tausta Bild: Yle/Mikko Lehtola fejknyheter,Yle Oppiminen

Exempel:

Den spanska humorsajten Cerebrother skrev om en bordell som försatts i karantän. Enligt artikeln blev 86 personer inlåsta på bordellen och bilden från humorsajten spreds snabbt över hela världen på olika språk. Bilden sprids också i Finland med finsk text, men nyheten är alltså fullständigt påhittad.

2. Konspirationsteorier

Coronaviruset har från första början lett till en rekordartad mängd konspirationsteorier när man spekulerat kring virusets ursprung. Enligt de mest populära teorierna har viruset utvecklats i laboratorier och släppts ut för att smitta så många som möjligt. Enligt konspirationsteorierna är det antingen USA eller Kina eller läkemedelsbolag (som vill sälja vaccin) eller Microsoftmiljonären Bill Gates som har utvecklat coronaviruset.

Ett brinnande öga i en pyramid mot svart bakgrund.
Kännetecknande för konspirationsteorier är att det inte verkar finnas ett samband mellan orsak och verkan. Ett brinnande öga i en pyramid mot svart bakgrund. Bild: Mostphotos/Roman Budnikov konspirationsteorier,Illuminati

Typiskt för konspirationsteorier är att de kommer till genom att man kombinerar olika saker som inte har något faktiskt samband.

Fråga alltså dig själv:

Är förhållanden mellan orsak och verkan verkliga eller fantasier?

Hur komplicerad är teorin och går den att förverkliga? Hur skulle man ha kunnat hålla konspirationen hemlig och är den ens möjlig att hemlighålla?

Exempel:

Enligt en populär konspirationsteori har det nya coronaviruset sitt ursprung i testandet av 5G nätverk i Wuhan. Det stämmer att 5G har testats i Wuhan, men det har testats också i många andra kinesiska städer.

Bild av 5G-logo vid teknologimässan  MWC 2019 i Barcelona i februari 2019.
5G nätverk har fått folk att hitta på konspirationsteorier överallt i världen. Bild av 5G-logo vid teknologimässan MWC 2019 i Barcelona i februari 2019. Bild: /All Over Press 5G

Testen har inget samband med viruset. Det här fallet är typiskt för sådana konspirationsteorier där man kombinerat två saker som inte har något med varandra att göra, men man har bara hittat på ett samband.

Den här 5G teorin förekommer också ofta i finländska sociala medier.

3. Förfalskade bilder och videor som tagits ur sitt sammanhang

Något som är typiskt för överraskande nyhetshändelser som utvecklas i snabb takt är att det sprids väldigt mycket manipulerade bilder. Det här har också förekommit under coronapandemin. Dels handlar det om s.k. mem, dels om bildsättning till falska nyheter.

Bilden behöver inte nödvändigtvis vara förfalskad eller manipulerad. Det räcker att man placerar en gammal bild i en vilseledande kontext. Det samma gäller videor: man delar videor som filmats för länge sedan och hänvisar till coronavirusepidemin.

Exempel på bild:

En bild från en massgrav där man lagt lik som virats in i plast. Arbetare i skyddsdräkter rör sig i graven och omkring den. Ursprungligen är i bilden tagen från katastroffilmen Contagion från 2011. Bilden spreds först i kinesiska sociala medier, man har efter det delats i hela världen.

Exempel på en video:

I videon invaderar kravallpoliser ett tåg i Hong Kong och man påstod att den handlade om en situation som förorsakats av coronaviruset. Men på riktigt hade videon tagits i samband med demonstrationerna i Hongkong hösten 2019.

Facebook och Fake News
Om en bild eller nyhet verkar för otrolig för att vara sann, är den kanske inte sann. Facebook och Fake News Bild: imago/Ralph Peters/ All Over Press Facebook,Fake News

4. Grafik, statistik och kartor som förfalskats eller tagits ur sitt sammanhang

Det är ofta svårare att misstänka falska bilder än falsk text och allra svårast är det att misstänka statistik och grafik som ser trovärdig ut.

Exempel:

I februari delades en bild av en världskarta. Den påstods visa hur personer som rest från Wuhan rörde sig över hela världen. På riktigt avbildade kartan flygrutter och hade inte något samband med coronaviruset. Ändå publicerade många tidningar i både Storbritannien och Australien bilderna och påstod att kartan visade hur folk flytt från Wuhan.

5. Tvivelaktiga botemedel och hälsobluff

Eftersom coronaviruset är en livsfarlig pandemi är det naturligt att folk söker botemedel och sätt att lindra sjukdomen. Därför har pandemin varit särskilt populär bland dem som sprider hälsobluff.

Silvervatten hälls i glas.
Kolloidalt silver botar inte coronavirus. Silvervatten hälls i glas. Bild: Yle/Taisto Lapila. glas,vatten,kolloidalt silver

Exempel:

Att dricka vatten med en kvarts mellanrum, d-vitamin, cannabis, vitlök, alkohol, silvervatten, oregano-olja och blekningsmedel botar <strong>inte</strong> från coronavirus!

Fyra väsentliga frågor vad all information beträffar

En viktig regel är att förhålla sig nyktert och kritiskt till all information som väcker stora känslor och eventuell panik. När sådan information dyker upp i sociala medier lönar det sig att stanna upp och fundera en stund innan man sprider det vidare.

Därför ska du ställa de här fyra frågorna innan du kan lita på den information som behandlar coronaviruset:

1. Vem producerar den här informationen, med vilken sakkunskap och men vilka motiv?

2. Finns det någon instans som drar nytta av den här informationen?

3. Förorsakar jag onödig panik om jag delar vidare det här innehållet?

4. Kan jag faktagranska det här innehållet från en annan säker källa?

Artikeln är en översättning av: Valheenpaljastaja: Tervetuloa infodemian aikaan! Näistä merkeistä tunnistat koronaviruksesta levitettävän väärän tiedon och har ursprungligen skrivits på finska av Johanna Vehkoo. Översättningen är gjord av Heidi Finnilä.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix