Hoppa till huvudinnehåll

Professor: Coronaepidemin pågår åtminstone till sommaren i Finland – men två stora frågetecken återstår

KYS:n henkilökunta harjoittelee suojapukujen pukemista ja käyttöä kuusi kertaa vuodessa.
Personalen vid Kuopio universitetssjukhus övade sig att klä på sig skyddsoveraller i början av mars. KYS:n henkilökunta harjoittelee suojapukujen pukemista ja käyttöä kuusi kertaa vuodessa. Bild: Sami Takkinen / Yle Wuhan-coronavirus,coronavirus,Epidemia,sjukhus,Kuopio universitetssjukhus,patientisolering,smittskydd,smittsamma sjukdomar,Infektionsmedicin,Kys

Hur hårt coronaepidemin kommer att drabba oss och hur länge den varar kan räknas ut med hjälp av matematiska modeller, rapporterar Yle Uutiset.

Första vågen av coronavirusepidemin kan pågå i Finland åtminstone i tre månader, uppskattar Åbo universitets professor Kari Auranen, som är specialiserad på modellering av epidemier.

Epidemins längd kan räknas ut då man känner till två faktorer: R0-värdet – hur många personer en smittad person i genomsnitt för smittan vidare till –, samt hur snabbt smittan går vidare från en person till annan.

R0-värdet för coronaviruset uppskattas vara 2–3, alltså skulle en insjuknad i medeltal smitta ner åtminstone två andra. Siffran har erhållits genom att granska ökningen av smittor i Wuhan i Kina under epidemins första fas.

– Då man gjort upp modeller för Finland har man använt värdet 2 eller något under, eftersom man nu rätt kraftigt gått in för att begränsa människors kontakter, berättar Auranen.

Coronaviruset räknas vara smittsamt i ungefär en vecka. COVID-19 sprider sig alltså kraftigt, men rätt långsamt exempelvis i jämförelse med säsongsinfluensa.

Om vi inte hade reagerat ...

Om vi inte hade reagerat på smittospridningen, visar matematiska modeller att coronaviruset skulle ha svept över landet som en stark våg som skulle ha varat i 2 till 3 månader. Den skulle då eventuellt nå sin topp den första veckan i april.

Som mest kunde hälften av befolkningen smittas – majoriteten skulle emellertid ha milda symptom.

Då man nu gått in för att begränsa smittospridningen, kommer epidemin att försvagas och förlängas. Inskränkningen av sociala kontakter börjar synas i antalet smittade med en fördröjning på 2 till 3 veckor.

– Antalet smittor blir färre, men epidemin varar längre, åtminstone tre månader, säger Auranen, som är professor i statistik.

Två stora frågetecken

När det gäller epidemimodellerna finns emellertid två stora frågetecken. Den första är en hur stor del av de smittade går omkring symptomfria. Det här klarnar sannolikt först efter epidemin, då man genom antikroppstester utreder hur många av oss verkligen blev smittade.

Ett andra frågetecken är barnens benägenhet att få coronavirussmitta och föra den vidare. När det kommer till vanlig säsongsinfluensa tenderar barn både att få och sprida vidare infektioner.

– Barnens smittor har varit lindriga, och därför har vi inte fått hemskt mycket information om smittospridningen bland dem. Det värsta möjliga scenariot är att barn smittar av sig lika lätt som vuxna.

"Inte nödvändigtvis så drastiskt som det låter"

Institutet för hälsa och välfärd THL jobbar på att göra nya modeller som förutspår längden och styrkan av coronavirusepidemin. I går på måndagen meddelade regeringen om nya, kraftiga åtgärder för att begränsa spridningen av viruset. Hur de kommer att påverka epidemin, vet ingen säkert.

Svaret kan delvis fås i ett forskningsmaterial som Auranen och hans kollegor samlade ihop för 12 år sedan, som varit i flitig användning också den här veckan. Där utreddes genom en enkät hur många kontakter finländarna har till människor i olika åldrar.

– Utgående från materialet är exempelvis beslutet att stänga skolorna inte så drastiskt som det låter. Dess inverkan på att begränsa kontakter beror på antalet andra kontakter som barn har, exempelvis om de stannar hemma eller åker till sina mor- eller farföräldrar.

Sjukdomens spridning kan också modelleras genom mikrosimulering. Där kan smittorna räknas ut på familj- och arbetsplatsnivå. Den här metoden har använts åtminstone inledningsvis för att modellera coronavirusepidemin i Finland.

Matematik har redan länge använts för att modellera epidemier. I den här artikeln av Washington Post kan du se grafiska simuleringar av smittospridningen.

Uppmuntrande resultat från Kina

Den epidemimodell som offentliggjordes i början av mars gav rätt uppmuntrande kalkyleringar kring hur myndighetsdirektiv och människors frivilliga lösningar kan bidra till att bekämpa epidemin. Forskningen räknade ut tre alternativa scenarier för epidemins varaktighet i Wuhan i Kina.

Om spridningen inte skulle begränsas på något sätt, skulle epidemin nå sin topp nu, och pågå till sommaren. Ifall människor skulle vidta frivilliga åtgärder att begränsa sina liv genom att exempelvis undvika sociala kontakter, skulle epidemin pågå längre men dess topp skulle mattas av betydligt.

Det bästa resultatet skulle erhållas om människors frivilliga åtgärder kompletteras med myndighetsdirektiv, så som karantän och utegångsförbud.

Enligt siffror från kinesiska myndigheter har Kina fått bukt med epidemin i den takt som förutspås av den bästa modellen: redan i en tid har det har rapporterats om under hundra nya smittor per dag.

I Storbritannien har staten i sin tur medvetet undvikit att ta till de hårdaste åtgärderna för att begränsa epidemin. Öriket planerar en kontrollerad spridning av COVID-19 för att skapa flockimmunitet.

– Sannolikt har människan ingen immunitet mot coronavirus. I Storbritannien har man åtminstone tillsvidare strävat efter att kontrollerat skapa flockimmunitet i fallet att coronaviruset inte skulle försvinna ur världen efter pandemin, säger Auranen.

Under presstillfället på måndagen tillfrågades statsminister Sanna Marin (SDP) om hur Finland ställer sig till Storbritanniens strategi kring flockimmunitet. Enligt Marin har Finland inte följt samma linje, utan fattat beslut utgående från det aktuella läget och expertrekommendationer.

Texten är en översättning av Veli-Pekka Hämäläinens artikel "Professori: Koronaepidemia kestää Suomessa ainakin kesään, mutta ilmassa on vielä kaksi kysymysmerkkiä" översatt av Mikaela Remes.