Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagen godkände beredskapslagen – kräver klarare besked om när man kan tvångsinkalla sådana som har vårdutbildning

Grundlagsutskottets möter journalister i trängsel i samband med utskottsmöte.
Grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä (SDP) har haft en nyckelroll det senaste dygnet. Grundlagsutskottets möter journalister i trängsel i samband med utskottsmöte. Bild: Roni Rekomaa / Lehtikuva Pekka Haavisto,Johanna Ojala-Niemelä,Riksdagshuset (Finland),riksdagen,Grundlagsutskottet,lägret al-Hol

Riksdagen har gett grönt ljus för att ta i bruk delar av beredskapslagen – nu råder undantagstillstånd för första gången i fredstid i Finland. Regeringen får stora befogenheter att besluta om vem som ska få vård och läkemedel.

Riksdagen beslöt på onsdag kväll att delar av beredskapslagen ska förbli i kraft en knapp månad, tills den 13 april. Regeringen lämnade förordningarna om att ta i bruk beredskapslagen till riksdagen på tisdag.

Beredskapslagen som ger regeringen stora befogenheter att begränsa medborgarnas fri- och rättigheter kan bara tas i bruk om det råder undantagstillstånd i landet.

Ett kriterium är att det ska råda en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka. Enligt riksdagens grundlagsutskott uppfylls det här kriteriet även om Finland än så länge bara står på tröskeln till en epidemi.

Riksdagens beslut grundar sig på grundlagsutskottets betänkande.

Ger myndigheter rätt att ransonera medicin

De paragrafer i beredskapslagen som tas i bruk ger bland annat myndigheterna rätt att ransonera mediciner och besluta om förändringar i rätten till vård.

Dessutom får myndigheterna rätt att avvika från arbetstidslagens bestämmelser om vilotider och övertidsarbete för dem som jobbar inom vården eller andra viktiga samhällsfunktioner. Även uppsägningsrätten för dem som arbetar inom vården, socialväsendet, räddningsväsendet eller polisen kan begränsas.

Regeringen får också möjlighet att helt avbryta undervisningen i skolor och högskolor samt skjuta upp studentskrivningar för en tid om det är nödvändigt.

De delar av beredskapslagen som tas i bruk är paragraferna 86-88, 93-94 samt 109.

Kräver klarare besked om när man kan tvångsinkalla vårdpersonal

Riksdagens grundlagsutskott hade bara en invändning mot regeringens förordningar om att ta i bruk beredskapslagen. Den gäller arbetsplikt för dem som är utbildade inom vården. Enligt grundlagsutskottet är förordningen för vag när det gäller villkoren för dem som påförs arbetsplikt.

Enligt paragraf 95 i beredskapslagen kan myndigheterna tvångsinkalla alla mellan 18 och 68 år som har utbildning inom vårdsektorn.

Utskottet – och därmed riksdagen – anser att man inte kan ta i bruk den paragrafen om man inte samtidigt tar i bruk vissa andra paragrafer som begränsar arbetsplikten. Till exempel kan man enligt paragraferna 98 och 99 inte tvinga någon att jobba om de inte kan på grund av dålig hälsa eller för att de vårdar barn hemma.

Dessa paragrafer fanns inte med regeringens förordning. Enligt grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä (SDP) kan regeringen på den här punkten komma med en ny förordning, men hon gissar att den inte kan godkännas före nästa vecka.

Historiskt och exceptionellt beslut

Beslutet är historiskt eftersom det är första gången Finland tar i bruk beredskapslagen – och första gången regeringen utlyser undantagstillstånd under fredstid.

Grundlagsutskottets vice ordförande Antti Häkkänen (Saml.) betonade att man inte lättvindigt kan ta i bruk beredskapslagen. Enligt honom ger redan lagen om smittsamma sjukdomar myndigheterna stora befogenheter att till exempel försätta människor i karantän eller hålla barn borta från skolan. Nu handlar det om en ytterst exceptionell situation.

– Det får inte uppstå en bild av att vi alltid utlyser undantagstillstånd genast när vi drabbas av en epidemi, sa Häkkänen.

Ransoneringen av mediciner var brådskande

En viktig principfråga som riksdagen tog ställning till är i vilka fall regeringen kan ge brådskande förordningar om att ta i bruk beredskapslagens paragrafer. En sådan träder i kraft omedelbart, innan riksdagen behandlat den.

Paragraf 87 som ger myndigheter rätt att ransonera läkemedel, förnödenheter och hälsovårdstjänster togs exceptionellt i bruk redan igår och riksdagen godkände den först i efterhand.

Regeringen kan ge brådskande förordningar enbart om det finns vägande skäl.

– Om förordningen inte hade trätt i kraft omedelbart hade den internationella efterfrågan på mediciner kunna leda till att vi blivit utan. Målet är även att förhindra hamstring av läkemedel, förklarade grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä.

Utskottets vice ordförande Antti Häkkänen sa att man noggrannt granskat skälen och att det inte var självklart att godta dem.

– I grunden handlar det om att man inte ska kunna frångå medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter bara för att 101 riksdagsledamöter anser det. Det måste finnas en brandmur, sa Häkkänen.

Beredskapslagen tillämpas inte ännu av ekonomiska skäl

Regeringen beslöt i måndags att undantagstillstånd råder av två skäl. Rent juridiskt åberopade man moment tre och fem i beredskapslagens tredje paragraf.

De paragrafer man nu tar i bruk stöder sig enbart på moment fem: "en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka".

Enligt moment tre råder undantagstillstånd också vid "sådana synnerligen allvarliga händelser eller hot mot befolkningens försörjning eller mot grunderna för landets näringsliv som innebär en väsentlig risk för samhällets vitala funktioner".

Med stöd av moment tre kunde man till exempel ta i bruk paragrafer om att ransonera andra varor än läkemedel och att skjuta upp statliga betalningar.

Regeringens tolkning fick kritik av till exempel professor Martin Scheinin, som anser att Finland inte ännu befinner sig i en sådan kris.

Idag konstaterade grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä att man inte behövde ta ställning till frågan, men att regeringen vid behov senare kan ge förordningar som stöder sig på moment tre i beredskapslagens tredje paragraf.

Riksdagen ska ännu på torsdag ta ställning till detaljerna i hur beredskapslagen tillämpas. I det fallet handlar det om efterkontroll.

Artikeln och rubriken uppdaterades 18.3.2020 klockan 20.21 efter att riksdagen fattade sitt beslut.