Hoppa till huvudinnehåll

Inte välkommen i svenskspråkig skola

Spotlight har talat Ahmad, 19 år, och med tre familjer med utländsk bakgrund. De har alla blivit avvisade från en svensk skola eller avrådda från att välja svenska som skolspråk i Helsingfors. Vi gör också ett test där vi låter vår assistent från Irak ringa alla rektorer för svenska grundskolor i Helsingfors för att fråga om pojken Yousif kan börja första klass.

Ahmad Shah Ahmadi kom till Finland som flykting år 2016. Han var 15 år gammal och kom utan sina föräldrar. Till en början vistades Ahmad tio månader i Sverige. Där gick han i skola och började lära sig svenska.

När Ahmad år 2017 återvände till Finland ville han börja i nionde klass i en svensk grundskola i Helsingfors. Det var lättare sagt än gjort.

– Utbildningsverket sa nej, och ingen skola ville ta emot mig, säger Ahmad.

"Direktörer föreslog vuxengymnasium"

Ahmad hade flyttat in hos Markus Österlund, en av många finländare som inhyste nyanlända flyktingar i sina hem. Österlund kontaktade skoldirektörerna i Helsingfors.

– Direktörerna vid utbildningsverket (numera Fostrans- och utbildningssektorn) i Helsingfors svarade att det inte gick, att det var problematiskt. De föreslog att Ahmad skulle gå i vuxengymnasium. Där skulle han inte ha fått undervisning, utan det handlade om självstudier och tenter. Det lät helt galet, säger Markus Österlund.

Markus Österlund försökte ordna med att Ahmad-Shah Ahmadi kunde börja i svensk skola i Helsingfors.

Ahmad behövde ett avgångsbetyg från finländsk grundskola för att kunna fortsätta med vidare studier. Österlund hade kollat upp att Ahmad hade rätt att gå i skola.

Det finns ingen lag som automatiskt ger invandrare rätt att välja svensk skola, men många kommuner har i sina integrationsplaner garanterat föräldrar att välja om barnet ska gå i svensk eller finsk skola. Helsingfors är en av de kommunerna.

– Jag var 16 år, ett och ett halvt år äldre än de andra eleverna i högstadiet. Till en början ansåg utbildningsverket att jag var för gammal för att börja i nionde klass, säger Ahmad.

Esbo och Grankulla ville ta emot Ahmad

Markus Österlund hade hört sig för både i Esbo och i Grankulla, och där var Ahmad välkommen att börja i nionde klass. Men Ahmad och Markus bodde i Helsingfors och det fanns en svenskspråkig skola alldeles nära hemmet. Den 20 augusti, när skolan redan hade börjat, kallades Ahmad och Markus till ett möte i Helsingfors.

– Där satt vi med några skolbyråkrater och en rektor som fortfarande sa att det här är jättesvårt. De vet inte hur de ska kunna ordna det här. Mitt under mötet drog en av dem upp att de måste kolla med sin jurist, berättar Markus Österlund.

För Ahmad kändes det här obehagligt, som om de trodde att han var kriminell.

– Jag ville ju bara börja skolan, säger Ahmad.

Men juristens slutsats var att Helsingfors stad har skyldighet att erbjuda Ahmad skola.

"Utredningsprocessen blev litet för lång", säger Niclas Grönholm, direktör vid Fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors.

“Utredningen tog för lång tid”

Spotlight får läsa Markus Österlunds korrespondens med anställda vid Fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors. I breven skriver en tjänsteman att nionde klass inte verkar vara ett alternativ för Ahmad, och hänvisar till direktör Niclas Grönholm:

"Enligt Grönholm är ansvaret för att bedöma Ahmads grundskolekunskaper hos Tölö vuxengymnasium", skriver tjänstemannen.

Niclas Grönholm, varför ansåg du så?

– Jag kan inte gå in på detaljerna, men vi som utbildningsanordnare försöker hitta de bästa möjliga förutsättningarna för alla invandrare. Om vi inte känner till elevens bakgrund måste vi jobba för att komma underfund med den bästa lösningen. I det här fallet blev utredningsprocessen litet för lång, på basen av det kanske man tolkar att vi inte hittade den bästa möjliga lösningen tillräckligt snabbt, säger Niclas Grönholm.

Utredningsprocessen varade alltså i tre månader, från maj till augusti.

Ahmad Shah Ahmadi i nionde klass i Esbo år 2017.

Ahmad valde skola i Esbo i stället

I Helsingforsskolan placerades Ahmad utan förvarning i en smågrupp. Det var meningen att man skulle utvärdera hans kunskaper, men det förklarade ingen för honom. Han upplevde att de andra eleverna var oroliga och ointresserade av skolan.

Ahmad hade hunnit besöka Lagstads skola i Esbo. Han valde att börja i nionde klass där, fastän skolvägen blev mycket längre.

– Där var rektor Agneta (Torsell) positiv, jag kände mig välkommen i skolan, säger Ahmad.

I sitt hemland Afghanistan hörde Ahmad till de bästa i klassen, och han vill så småningom studera vid universitet eller högskola.

Ahmad gick ut grundskolan med goda betyg och kom in i ett gymnasium i Helsingfors där han går nu.

Vår irakiska assistent ringer alla sju rektorer för svenskspråkiga grundskolor i Helsingfors.
Vår irakiska assistent ringde alla sju rektorer för svenskspråkiga grundskolor i Helsingfors. Vår irakiska assistent ringer alla sju rektorer för svenskspråkiga grundskolor i Helsingfors. Bild: Taisto Lapila / Yle test,invandrare

Flera barn har blivit avvisade i Helsingfors

Vi talar med tre invandrarfamiljer som har stött på liknande problem i Helsingfors mellan 2016 och 2019, de har antingen blivit helt avvisade från svenska skolor eller blivit avrådda från att välja svenska som skolspråk.

Vi bestämmer oss för att göra ett test. Vår irakiska assistent ringer samtal för sin vän som ska flytta från Vanda till Helsingfors. Vännens son Yousif ska börja i första klass i höst. Barnet kan varken svenska eller finska än.

Assistenten ringer alla sju rektorer för svenskspråkiga grundskolor i Helsingfors – och han bandar samtalen. Här använder vi osedvanliga journalistiska metoder. Vi bedömer att vi inte får samma information om en journalist ringer rektorerna.

En rektor svarar nej – "ett grovt fel"

De flesta rektorer svarar att Yousif är välkommen att börja i skolan i höst, om bara föräldrarna bosätter sig på rätt område. Men en rektor svarar annorlunda.

Här kan du läsa samtalet till rektorn i sin helhet

Samtalet fördes på finska (original nedan). Vi låter både assistent och rektor vara anonyma, och har också raderat stadsdelen som ligger inom skolans upptagningsområde.

Samtal översatt till svenska

Assistent: (....) här hej.
Rektor: Hej
Assistent: Jag ringer för en väns del.
Rektor: Ja.
Assistent: Han har en pojke som ska flytta till ert område (stadsdel utelämnad). Kan pojken börja i första klass i er skola i höst?
Rektor: Talar barnet svenska?
Assistent: Nej.
Rektor: Då går det inte, då måste han börja i finskspråkig skola.
Assistent: Föräldrarna talar arabiska, de tänker att svenska är bättre, att barnet borde lära sig svenska.
Rektor: Jo men jag rekommenderar att om de bor i Helsingfors, så är det bättre för barnet att inte välja svenskspråkigt. Det är lättare att kunna majoritetsspråket. Det är bättre för eleven.
Assistent: Förstår jag rätt att han inte kan börja i svenskspråkig skola?
Rektor: Nej det kan han inte om han inte kan svenska. Det är verkligen svårt.
Assistent: De kan varken svenska eller finska.
Rektor: Men vi har inte några förberedande klasser som man har på den finska sidan.*
Assistent: Talar du om S2-undervisning (svenska som andra språk)?
Rektor: Jo. Det är en förberedande undervisning för den som inte alls kan språket. Jag rekommenderar nog det för eleven, det vore bäst för Se on sellainen valmistava opetus, kun ei osaa ollenkaan kieltä. Mä suosittelen kyllä oppilaan puolesta se olisi paras juttu.
Assistent:Jag ska tala med min vän. Tack så mycket.
Rektor: Tack, hej.

* Förberedande undervisning går numera att få också i svenska skolor i Helsingfors. I de finska skolorna får de yngsta eleverna förberedande undervisning i vanliga klasser. Äldre elever som nyligen har kommit till Finland placeras ibland i en separat förberedande klass.

Ursprungligt samtal på finska.

Assistent: (....) tässä hei.
Rektor: Hei
Assistent: Soitan ystävän puolesta.
Rektor: Joo
Assistent: Hänellä on lapsi ja on muuttamassa teidän alueelle, muuttaa (kaupunginosaan), voisiko hän aloitta ensimmäisellä luokalla teidän koulussa ensi syksynä?
Rektor: Puhuuko lapsi ruotsia?
Assistent: Ei puhu.
Rektor: Sitten ei voi, sitten on (mentävä) suomenkieliseen kouluun.
Assistent: Eli vanhemmat ovat arabiankielisiä, he ajattelevat että ruotsin kieli on parempi, lapsen pitäisi oppia ruotsia.
Rektor: Joo, mutta mä suosittelen jos asuu Helsingissä , se on parempi lapselle jos ei ole mitään ruotsinkielistä. On helpompaa jos osaa enemmistökieltä. Se olisi parempi oppilaalle.
Assistent: Jos ymmärsin oikein ei voi päästä ruotsinkieliseen kouluun?
Rektor: Ei voi aloittaa jos ei osaa ruotsia, se on tosi vaikeaa.
Assistent: He ei osaa ruotsia eikä suomea.
Rektor: Mutta meillä ei ole tämmöisiä valmistavia luokkia sillä tavalla kuin suomenkielisellä puolella.
Assistent: Puhutko S2-opetuksesta vai (svenska som andra språk)?
Rektor: Joo. Se on sellainen valmistava opetus, kun ei osaa ollenkaan kieltä. Mä suosittelen kyllä oppilaan puolesta se olisi paras juttu.
Assistent: Puhun mun ystävän kanssa. Kiitos teille.
Rektor: Kiitos, moi.

Vi ber Niclas Grönholm, direktör vid Fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors att kommentera rektorns svar.

– Det är helt klart ett grovt fel av den rektorn, om det här är sanning, säger Grönholm.

Vad säger Hfors målsättningar om invandrare och svensk skola?

– Alla elever är välkomna, vi har samma målsättningar och program som på finska sidan. Kunden avgör vilket språk man väljer, säger Grönholm.

En annan av de sju rektorerna svarar att Yousif med familj är välkommen att besöka skolan. Men samtidigt verkar hon vilja avråda Yousifs familj från att välja svensk skola.

Här kan du läsa samtalet till rektorn i sin helhet

Samtalet fördes på finska (original nedan). Vi låter både assistent och rektor vara anonyma, och har också raderat stadsdelen som ligger inom skolans upptagningsområde.
Den här rektorn avvisar inte barnet, men vill upplysa föräldrarna om nackdelarna med att gå i svensk skola om man har invandrarbakgrund.

Samtalet i sin helhet, översatt till svenska

Assistent: (...) här hej.
Rektor: Hej.
Assistent: Jag ringer för en väns del, han har ett barn som heter Yousif. De ska snart flytta till (stadsdel utelämnad). Skulle han kunna börja i första klass i er skola i höst?

Rektor: Man borde anmäla sig via ett formulär eller besöka skolan. Bor de redan i Finland, är de på plats här?
Assistent: Ja, de bor i Finland.

Rektor: Varifrån kommer de? Det här är en svenskspråkig skola. Vet de om att skolspråket i den här skolan är svenska?
Assistent: Enligt föräldrarna är svenska bättre, de vill att barnet lär sig svenska.
Rektor: Har han gått i någon form av dagis eller förskola – dagvård i Finland redan?
Assistent: I själva verket har de precis flyttat till Finland, han har inte gått i något dagis alls.
Rektor: De skulle gärna få besöka skolan, talar föräldrarna själva svenska?
Assistent: De talar varken svenska eller finska.
Rektor: Vad talar de då?
Assistent: Arabiska.

Rektor: Det är viktigt att grundligt gå igenom de här sakerna, också språkvalet. Familjen måste känna till att man inte klarar sig enbart på svenska här i Finland. För oss svenskspråkiga är finskan viktig, det finns fler studiemöjligheter på finska, på de flesta arbetsplatser behöver man kunna finska. Har föräldrarna själv tänkt lära sig svenska? Hos oss läser man också finska som främmande språk, redan från första klass, en timme i veckan. Det är viktigt att känna till att (...) finskspråkiga inte kan svenska så bra att de kan betjäna svenskspråkiga. Skolor finns det på svenska, och studieplatser också, på vissa arbetsplatser är svenska arbetsspråket, men till och med i mitt jobb behöver man kunna finska. Det här är saker som jag gärna går igenom med föräldrarna, det skulle vara bra om de har en tolk.

Assistent: Jag hoppas att de vill komma. Jag har ännu en fråga: Kan barnet hos er få S2-undervisning (svenska som andra språk), hurudan i så fall?

Rektor: Alla elever i vår skola börjar i en vanlig stor klass. Man får stöd, vi har en S2-lärare några timmar i veckan, man får alltså stöd. Man har också rätt till ett förberedande år och för det rekryterar vi en lärare som bäst. I den förberedande undervisningen får man mer stöd, men inte hela tiden, inte varje dag. Vi försöker hitta en lärare för undervisningen.

Men det finns ingen separat förberedande klass i den svenskspråkiga skolan, alla börjar i närskolan precis som alla andra skolelever.
Under det första, föreberedande året får man ännu inget vitsord. I första klass får ingen annars heller vitsord.

Det är viktigt att föräldrarna blir bekanta med språket, oberoende av vilket skolspråk det är så är det viktigt att de vuxna går språkkurser – och att de förstår att vi är en minoritet i Finland. Vi är i minoritetsställning och alla tjänster finns inte på svenska. Det är viktigt att kunna finska, man måste satsa på tvåspråkigheten.

Få finskspråkiga kan tala svenska på det sättet… som läkare eller tandläkare, och alla bankärenden i huvudstadsregionen sköts nog på finska, det är det starkaste språket. Sen finns det små städer som Borgå, Sibbo, Ekenäs eller Lovisa där det svenska språket har en lite starkare ställning. Men här i Helsingfors är vi färre och det syns i att tvåspråkigheten är viktig.

Du skulle kunna återkomma. Tala med din vän och hans familj, berätta att de får komma på besök, vi bestämmer en tid på förhand. Jag skulle gärna ta med S2-läraren till träffen och om det är möjligt så vill jag beställa en tolk så att det finns en helt officiell tolk som kan hjälpa dem. Klart att du också kan komma om det är bekvämast så för dem och du har tid. Vi kan ordna med en officiell tolk så fort vi vet vilket språket är och när vi kan träffas. Så får vi sakerna att fortskrida på rätt sätt.

Assistent: Tack för den här informationen, jag talar med dem. Om de vill komma till skolan så ringer jag till er och så kan vi komma överens om en tidpunkt för träff.

Rektor: Så gör vi.
Assistent: Tack så mycket.
Rektor: Hej hej.

Det ursprungliga samtalet på finska

Assistent: (...) tässä hei.
Rektor: Hei.
Assistent: Soitan ystävän puolesta, hänellä on lapsi. Lapsen nimi on Yousif, he on muuttamassa (kaupunginosaan). Voisiko hän aloitta teidän koulussa ensimmäisellä luokalla – ensi syksyllä jos on mahdollista?
Rektor: Pitäisi ilmoittautua lomakkeella tai tulla käymään. Asuuko ne jo Suomessa, onko jo paikan päällä?
Assistent: Joo asuu Suomessa.
Rektor: Mistäpäin he on tullut, tämä on ruotsinkielinen koulu. Onko he tietoisia että koulukieli on ruotsi?
Assistent: Vanhempien mielestä ruotsi on parempi, he haluavat että lapsi oppii ruotsia.
Rektor: Onko hän ollut jossakin leikkikoulussa tai esikoulussa, päivähoidossa Suomessa jo?
Assistent: Itse asiassa he ovat juuri muuttaneet Suomeen, hän ei vielä ole käynyt mitään esikoulua.
Rektor: Mielellään saisivat tulla käymään, puhuvatko he itse ruotsia?
Assistent: Ei puhu ruotsia eikä suomea.
Rektor: Mikäköhän kieli on?
Assistent: Arabia
Rektor: On tärkeä käydä läpi näitä asioida, myös kielivalinta, käydä läpi että ovat tietoisia että ruotsinkielellä ei tällä Suomessa ihan yksin pärjää. Meillä ruotsinkielisillä suomi on tärkeää, opiskeluvaihtoehtoja enemmän suomeksi, työpaikat suurin osa tarvitsee suomen kieltä.

Onko vanhemmat ajatelleet itse opiskella ruotsia? Meillä luetaan myös suomenkieltä vieraana kielenä, ihan ensimmäisestä luokasta yksi tunti viikossa.

On tärkeä tietää että (...) suomenkieliset eivät osaa ruotsia niin hyvin että he pystyvät palvelemaan ruotsinkielisiä. Kouluja on ruotsinkielisiä ja jatko-opintopaikkoja, joitakin työpaikkoja jossa voi ruotsiksi tehdä työt, mutta minunkin tehtävässä pitää osata suomea. Nämä tällaiset asiat mielellään käydään läpi, olisi hyvä jos heillä on tulkki.

Assistent: Toivottavasti he haluavat tulla. Mulla on vielä yksi kysymys: Voiko lapsi saada teillä S2-opetusta, millaista opetusta hänelle tulisi?

Rektor: Kaikki meidän koulun lapset aloittaa tavallisessa isossa luokassa. Tukea saa, meillä on S2-opettaja jokunen tunti viikossa, saa tukea, meillä on valmistavaan vuoteen on oikeus, siihen ollaan rekrytoimassa opettajaa.

Valmistavassa opetuksessa saa enemmän tukea, mutta ei koko ajan, ei joka päivä, yritetään löytää opettaja tällä hetkellä. Mutta ei ole valmistelevaa luokkaa ruotsinkielisessä koulussa, kaikki aloittavat lähikoulussa kuten muut koululaiset.
Ensimmäisestä valmistavasta vuodesta ei vielä saa todistusta. Ekaluokkalaiset eivät muutenkaan saa todistusta.

On tärkeää että perhe perehtyy kieleen, oli koulukieli mikä tahansa, että hakeutuu myös aikuiset kielikurssille ja ymmärtää että ollaan vähemmistö Suomessa. Me ollaan vähemmistöasemassa, ei ole kaikkia palveluita meille suomeksi, suomen kielen taito on tärkeä, kaksikielisyyteen pitää panostaa. Harva suomenkielinen pystyy puhumaan ruotsinkieltä sillä tavalla että olisi sitten... lääkäri tai hammaslääkäri, tai pankki, se palvelu tapahtuu kyllä pääkaupunkiseudulla suomeksi, se on on vahvin kieli.

Sitten on pikkukaupunkeja kuten Porvoo, Sipoo, Tammisaari tai Loviisa jossa ruotsinkieli on hiukan vahvempi. Mutta täällä Helsingissä meitä on vähemmän, se näkyy siinä että kaksikielisyys on tärkeää.

Voisit palata asiaan, keskustele ystäväperheen kanssa, kerro että saavat tulla käymään, sovitaan aika etukäteen.
Mielelläni ottaisin S2-opettajan mukaan tapaamiseen, ja on mahdollisuus tilata tulkki niin että ihan virallinen tulkki olisi niitä auttamassa. Toki saat tulla myös jos niille on mukavaa ja sulla on aikaa, viralliseen tulkkiin meillä on mahdollisuus kun tiedetään mikä kieli on ja mikä aika on, että saamme asiat eteenpäin oikealla tavalla.

Assistent: Kiitos tiedosta, puhun heidän kanssa, jos he haluaa tulla kouluun, sitten mä soitan teille voidaan sopia aikaa koska ne tulee.
Rektor: Tehdään näin.
Assistent: Kiitos paljon.
Rektor: Hei hei.

När vi efter samtalen ber de här två rektorerna kommentera det de har sagt till vår assistent svarar bägge att de handlat med barnets bästa i åtanke. En av rektorerna framhäver att hon inte har talat sitt modersmål med assistenten och att samtalen kom utan förvarning.

– Jag är glad över att de flesta rektorer ändå svarade på rätt sätt. Vi försöker förbättra utbildningen så att den stöder lärarna och ledarna bättre. Men det tar lång tid innan alla har kompetensen, säger Grönholm.

Ligger ni på svenska sidan efter den finska?

– I och med att vi har färre invandrarelever, tycker jag att vi ligger efter. Men vi har fått flera elever med utländsk bakgrund också i de svenska skolorna i Helsingfors. Den utvecklingen betyder att vi blir hela tiden bättre, säger Grönholm.

Andelen elever med invandrarbakgrund är 3 % i de svenska grundskolorna i Helsingfors. I de finska skolorna är andelen 22%.

Läs också
Skolor sviker elever med invandrarbakgrund

En invandrarfamilj
Invandrarpojken Yousif var inte välkommen i en Helsingforsskola. Barnet på bilden är inte Yousif. En invandrarfamilj Bild: Derrick Frilund invandrare,familj,invandrarfamilj