Hoppa till huvudinnehåll

Gym, fiskfiléer, fester och möbelkurser – gamla byskolor i Österbotten har fått nytt innehåll

Ett bildkollage föreställande foton av skolbyggnaderna i Rödsö, Småbönders, Djupsöbacka, Komossa, Dagsmark och Tjöck.
Vad ska man göra av byggnaderna när skolor stängs? Runtom i Österbotten finns exempel på allt från daghem till byacafé och nya företag. Ett bildkollage föreställande foton av skolbyggnaderna i Rödsö, Småbönders, Djupsöbacka, Komossa, Dagsmark och Tjöck. Bild: Yle byskolor,tjöck skola

Det finns tiotals före detta byskolor i Österbotten, och av de gamla skolbyggnaderna har det blivit rätt så olika saker. I dag innehåller de allt från daghem och byacafé till privatbostäder och cateringföretag.

Senast i raden av stängda byaskolor är Vittsar och Rödsö i Karleby. De las ner i december och staden har bestämt att fastigheterna ska säljas på auktion.

Rödsö-Palo byalag hoppas kunna stoppa försäljningen där och i stället fylla gamla skolan med daghem, träffar för äldre och lägerskolor.

Byalagets ordförande Niklas Kankkonen säger att skolan ända sedan den startade år 1903 har varit samlingspunkten i byn.

- Redan då den byggdes var byn engagerad och bönderna från Rödsö-Palo donerade virket som användes. Men nu är vi lite rädda att den samlande punkten i byn håller på att försvinna.

Enligt Kankkonen finns det många aktiva föreningar i byn. Och många lite "galna" invånare som orkar ställa upp för det gemensamma.

- Därför har vi tagit initiativ till en dialog med Karleby stad om byggnadens framtid. Vi skulle gärna ta över och fortsätta med verksamhet som stöder barn och unga, säger Kankkonen.

- En by utan samlingspunkt är ingen by, säger Rödsöbon Sebastian Thodén och förklarar att känslan av att höra ihop tynar bort om man inte har någonstans att samlas.

Pia-Maria Kortell, Niklas Kankkonen, Sebastian Thodén, Robert Åström och Juha Airue.
Ett gäng Rödsöbor vill rädda byn och skolbyggnaden. Pia-Maria Kortell, Niklas Kankkonen, Sebastian Thodén, Robert Åström och Juha Airue. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,Rödsö,juha airue

Juha Airue kommer från Terjärv i Kronoby men familjen ska troligen börja bygga hus i Rödsö i sommar. Familjens fyra barn skulle vara flitiga användare av en byagård, tänker han sig.

- Man vill att ens egna barn får uppleva den där sammanhållningen.

Kankkonen är inne på samma spår och nämner talesättet att det krävs en hel by för att uppfostra ett barn.

- Jag bodde 500 meter från skolan men det tog två timmar att komma hem för vi hittade på allt möjligt på vägen hem. Vi kan inte längre erbjuda sådana erfarenheter via en skola. Men via annan verksamhet så att det finns något som samlar oss alla.

En gård där ung och gammal möts

Eldsjälarna i Rödsö och Palo ser framför sig en byagård med förenings- och festutrymmen, daghem och också matservering för äldre.

- Det är viktigt att vi får ha kvar en plats där vi kan samlas och vara bybor tillsammans, säger Pia-Maria Kortell.

Hon tänker sig att byns äldre kunde träffa varandra i fastigheten men också kanske träffa daghemsbarnen för att få till stånd möten över generationerna.

Robert Åström visionerar om lägerskolor eller andra utflykter med kanoter längs ån som flyter nära skolan.

- Det är ett ypperligt ställe för all möjlig verksamhet.

Park vid ån nedanför Rödsö gamla skola.
Park vid ån nedanför Rödsö gamla skola. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Rödsö,Karleby,park

Det finns kanske 400 hushåll i Rödsö och Palo, och planerna är ganska ambitiösa, hur ska ni orka?
- Vi är inte så rädda av oss. Vi är kanske lite kända för att var lite galna. På ett positivt sätt, säger Kankkonen.

Staden fåordig om en lösning

Men det finns ett hinder på vägen. Stadsstyrelsen i Karleby beslöt i januari att sälja Rödsö och Vittsar skolfastigheter på nätauktion. Rödsö-Palo byalag har lämnat in en rättelseyrkan över beslutet.

Stadsstyrelsens ordförande Reino Herlevi (C) vill varken säga ja eller nej till byborna i det här skedet.

- Jag vill inte ta ställning innan vi behandlar rättelseyrkan. Men vi ska nog hitta en bra lösning, säger Herlevi.

Ifall det ändå blir en auktion har byalaget redan diskuterat pengar med andra föreningar för att reda ut vad som är möjligt.

- Vad priset blir vet vi inte. Men där kanske vårt budskap till staden är att alla pengar vi sätter på att köpa fastigheten är bort från verksamhet till barnen. Att vad anser man är viktigare? säger Niklas Kankkonen.

Rödsö före detta skola.
Det här är fastigheten som Rödsöborna vill ta hand om. Rödsö före detta skola. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Rödsö,Karleby,skola

Byborna tog redan under slutet av fjolåret upp ärendet med beslutsfattare inom staden.

Gensvaret lät vänta på sig men de senaste dagarna verkar det ha börjat röra på sig och flera politiker har varit i kontakt med byborna.

- Vi ska hoppas stadsstyrelsen tar upp det här ärendet på nästa möte och vi ska tro att vi får i gång någon slags dialog med dem, säger Thodén.

Kankkonen påminner om att på samma möte som stadsstyrelsen tog beslut om att sälja skolan sände styrelsen också ett utlåtande till landskapsstyrelsen. I det benämner man Rödsö som en regionalt viktig by.

- Där listas vilka serviceformer som behöver finnas i en sådan by, minst två ska finnas i en regionalt viktig by, och nu finns bara sportplanen. Så i dagsläget uppfyller inte staden sitt beslut. Men vi är tacksamma för det stöd en del politiker har visat nu den senaste veckan, säger Kankkonen.

Vörå sålde skola för en euro

En rundringning till några kommuner visar att de österbottniska kommunerna valt olika lösningar för sina gamla skolfastigheter.

Vörå kommun lade ner Komossa skola 2013 och fem år senare såldes fastigheten till bybor för en euro.

- Vi ville helt enkelt slippa fastigheten, säger fastighetschef Johan Strand i Vörå.

Komossa skolbyggnad är från 1950-talet
Komossa skola såldes för en euro. Komossa skolbyggnad är från 1950-talet Bild: Yle/Roger Källman komossa skola

Kommunstyrelsen visste att det kostar att hålla igång byggnaden och räknade inte med någon stor vinst även om man försökt sälja till någon annan. I Komossa gamla skola finns i dag bland annat byacafe och öppet hus för skolelever.

Också Tålamods skola som las ner för ungefär 10 år sedan såldes till ett fastighetsbolag bestående av ortsbor.

Kronoby sa nej till byaförening

Kronoby kommun har sålt Djupsjöbacka skola som las ner år 2005 och likaså Påras som las ner 2019. Det har gett Kronoby mer än 150 000 euro.

I Påras var byborna intresserade av att köpa skolan.

Men kommunstyrelsen valde att lägga ut fastigheten till allmän försäljning och byborna förlorade budgivningen. Kronoby sålde skolan för 75 000 euro till en privatperson.

Djupsjöbacka skola köptes av en cateringfirma som i dag ordnar fester och högtider av olika slag i fastigheten. Norrby skola är fortfarande till salu.

Före detta Djupsjöbacka skola i Kronoby.
Djupsjöbacka skola är i dag en plats för fester. Före detta Djupsjöbacka skola i Kronoby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Kronoby,djupsjöbacka skola

Småbönders skola är ett undantag i Kronoby kommun.

Delar av skolan hyrs ut till ett företag och i fastigheten finns också bostäder som hyrs av privatpersoner.

Kronoby äger fortfarande byggnaden och låter byborna husera i en del av den, och där ordnas bland annat MI-kurser.

- Kronobys strategi är att fastigheter som inte behövs för kärnverksamheten ska avvecklas så småningom, säger tekniska direktören Bernt Storbacka.

Storbacka påpekar också att det ska till en ganska aktiv förening för att klara att ta över och driva en stor fastighet.

- Vi har förhandlat med byaföreningar både för Djupsjöbacka, Påras och Norrby skolor. Föreningarna har inte alltid haft möjlighet att ta över. Det innebär en hel del kostnader att hålla igång en fastighet och hitta verksamhet.

Enligt Storbacka kan kommunen komma emot med bidrag för till exempel uppvärmning men inte genom att äga fastigheterna.

Närpes undviker oro i byarna

Närpes verkar ha lagt flera hundratusen euro på att hålla igång gamla skolfastigheter. Enligt tekniska direktören Edd Grahn kostar det 20 000-30 000 euro per skola per år för att hålla värme i och sköta fastigheterna.

Eftersom Töjby och Rangsby skolor stängdes för 12-13 år sedan innebär det att staden satt en halv miljon på dem sedan dess.

Närpes hyr ut en del av fastigheterna som bostäder men det uppväger inte kostnaderna, enligt Grahn.

I Rangsby finns också ett gym som byborna upprätthåller. I fastigheterna ordnas också en del MI-kurser, till exempel i möbeltapetsering.

- Men det är inte någon våldsamt stor verksamhet. Byn får också använda matsal och kök som möteslokal, säger Grahn.

Men blir det inte dyrt för staden att hålla igång fastigheterna?

- Det är förstås mycket pengar. Men det är väldigt mycket känslor fortsättningsvis när man talar om de här gamla byskolorna. Talar man om att sälja blir det ganska stor oro i byarna.

Enligt Grahn månar politikerna om byarna och vill gärna hålla fast vid skolorna.

- Det verkar vara en känslig fråga. Och de som sitter i fullmktige i dag tror jag inte vill ta slutlig ställning till vad som ska göras.

Succé vid Nämpnäs gamla skola

Närpes har däremot sålt Nämpnäs gamla skolfastighet. Och det blev en riktig succé, enligt Grahn. En fiskföretagare köpte skolan och där rensar och säljer man nu fisk.

- Det är ganska extremt. Folk kommer från när och fjärran och köper fisk.

En medelålders man med kort mörkt hår står intill en grushög.
Närpes fortsätter hålla igång värme i de nedlagda skolorna, berättar tekniska direktören Edd Grahn. En medelålders man med kort mörkt hår står intill en grushög. Bild: Yle/Juho Teir Teknisk direktör,Närpes,Österbotten,edd grahn

Så småningom kommer Närpes ändå enligt Grahn att tvingas fatta beslut om de andra fastigheternas öde.

Husen värms med olja och ska man byta det till andra system blir det snabbt också dyrt. En del av bostäderna måste också renoveras så småningom.

- För tillfället är Närpes en välmående kommun och så länge det finns pengar så är det ingen som funderar över det. Men blir det hårdare tider måste man överväga och det känns konstigt att man sätter ner så mycket pengar på något som inte ger något.

Men byborna tycker väl att det ger något?
- Ja de som bor där tycker förstås att man tar ifrån dem något som funnits i alla tider.

Daghem flyttade in i skolor i Pedersöre och Kristinestad

Pedersöre la ner Lappfors skola för tio år sedan. Den byggnaden revs eftersom den var i dåligt skick. Heimbacka skola i Pedersöre slogs ihop med Kållby skola. Kållby skola är nu ett daghem medan
Heimbacka skola är fortfarande en skola för klasserna 1-6.

I Kristinestad finns daghem Tjöck skola. I Dagsmark skola ordnas det kursverksamhet ibland.

Finska lågstadiet i Lappfjärd blev också daghem för en tid men de flyttade ut för ett år sen. En del MI-kurser ordnas fortfarande i skolorna.

Korsholm håller byggnaderna varma

I Korsholm stägde skolorna i Veikars, Petsmo, Kuni-Vassor och Hankmo våren 2019.

- Kommunstyrelsen har beviljat anslag för att vi ska kunna hålla byggnaderna varma och i sådant skick att de går att hyra ut, säger kommunens fastighetschef Ronny Haglund.

I mån av möjlighet koncentreras användningen av byggnaderna till gymnastiksalen och ett eller några klassrum så att underhållskostnaderna kan hållas låga.

Skolan i Södra Vallgrund stängdes 2015. Den såldes för drygt 50 000 euro till en privatperson.

Artikeln är uppdaterad den 26 mars klockan 11:55 med ett förtydligande att Kållby skola nu är ett daghem medan
Heimbacka skola fortfarande är en skola för klasserna 1-6. I artikeln stod det också tidigare felaktigt att det finns ett daghem i Dagsmark skola. Det stämmer inte men däremot ordnas det kursverksamhet till och från i skolan.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten