Hoppa till huvudinnehåll

Vad innebär det att spärra av Nyland från resten av landet? 10 frågor om planerna på att begränsa rörelsefriheten

Nylands och Lojos skyltar vid motorvägen.
All trafik kommer inte att stoppas. Till exempel frakt och sannolikt också åtminstone en del av pendeltrafiken får fortfarande åka från och till Nyland. Nylands och Lojos skyltar vid motorvägen. Bild: Lehtikuva Nyland,motorvägar

Regeringen väntas i dag komma med ny information om begränsningar i rörelsefriheten mellan Nyland och resten av Finland. Yle Uutiset har svar på en del frågor kring begränsningarna i rörelsefriheten.

Det finns många frågor om vad begränsningar i rörelsefriheten kommer att innebära i praktiken. I den här artikeln har vi samlat den senaste informationen till de vanligaste frågorna.

För artikeln har vi intervjuat Pauli Rautiainen, biträdande professor i offentlig rätt vid Tammerfors universitet. Rautiainen har endast kommenterat restriktionernas rättsliga aspekt, inte möjliga praktiska åtgärder.

Myndigheter som Yle kontaktat har inte velat kommentera i frågan förrän regeringens planer är klara.

1. Kommer hela Nyland att avgränsas, eller bara en del av Nyland?

Det här vet vi ännu inte. Enligt uppgifter till Yle planerar regeringen en modell där begränsningen i rörelsefriheten gäller hela Nyland.

Omkring två tredjedelar av de bekräftade coronavirusfallen har konstaterats i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt – största delen av dem i huvudstadsregionen.

2. Kommer alla vägar att övervakas, eller bara huvudlederna?

Det finns ännu ingen information om hur övervakningen kommer att organiseras i praktiken. Målet är ändå att man övervakar alla transportmedel.

3. Hur kommer övervakningen att organiseras, och finns det tillräckligt med poliser?

All trafik kommer inte att stoppas. Till exempel frakt och sannolikt också åtminstone en del av pendeltrafiken får fortfarande åka från och till Nyland. Myndigheterna kommer sannolikt att inrätta något slags vägspärrar där man kollar vem som har tillstånd att åka över gränsen.

Polisen kan vid behov få hjälp av Försvarsmakten. Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) sa i dag till Yle att Försvarsmaktens personal och beväringar snabbt kan rycka in vid behov.

4. Får pendeltrafiken fortsätta?

Det är sannolikt, men inte nödvändigtvis inom alla branscher.

Enligt Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori (Saml) är det viktigt att i synnerhet vårdpersonalen kan fortsätta pendla till jobbet, även om man i övrigt begränsar rörelsefriheten. Det finns till exempel ett stort antal läkare och sjukskötare som jobbar i Helsingfors, men som bor utanför Nyland.

5. Får man åka över gränsen för att träffa sina barn, nära släktingar eller sin partner om det är nödvändigt?

Det vet vi ännu inte. Det finns många olika situationer där man kunde tänkas behöva träffa sin familj och därför är det svårt att bestämma var gränsen går.

Beredskapslagen ger breda möjligheter att begränsa rörelsefriheten, men då måste regeringen kunna motivera varför det är nödvändigt och proportionerligt att göra så, och uppge hur man kommer att beakta jämlikheten och de grundläggande rättigheterna.

Regeringen kan definiera vad som är godtagbara och motiverade orsaker att åka över gränsen. Regeringen måste ändå på förhand definiera vilka undantag som tillåts och också förklara varför de tillåts. Både medborgarna och de som ansvarar för övervakningen måste förstå vad som är tillåtet och vad som inte är det.

Om gränsen stängs är målet att minska rörligheten så mycket som möjligt.

6. Får man åka till sin sommarstuga på andra sidan gränsen?

Samma premiss gäller här som i den tidigare frågan. Utgångspunkten är att fastigheter ses som mindre viktiga än familj och nära släkt.

7. Om man redan “flytt coronaviruset” till stugan eller av andra orsaker befinner sig på fel sida av gränsen, får man återvända hem efter att restriktionerna börjar gälla? Måste man åka tillbaka?

Ännu finns ingen säker information om detta, men enligt Yles uppgifter får man återvända om man hamnat på fel sida av gränsen. Regeringen väntas ge närmare information också i den här frågan.

8. Kommer man att dela ut något slags tillstånd för att få kora gränsen? Vem beviljar dem?

Också den här frågan är ännu oklar. Sannolikt kommer det att handla om något slags tillstånd, endera på papper eller digitalt. Det är viktigt att man vid gränsen snabbt kan kolla vem som har rätt att röra sig fritt.

9. Kommer man att straffas om man bryter mot begränsningarna?

På den här punkten ger beredskapslagen ett tydligt svar: om man bryter mot beredskapslagen döms man till böter.

10. Hur länge kommer rörelsefriheten att begränsas?

Rörelsefriheten får enligt beredskapslagen begränsas endast tillfälligt, för högst tre månader åt gången. Det är emellertid möjligt att man först inför en kortare begränsning, som förlängs senare.

“Genomsnittsmedborgaren vaknar först nu till hurdana tvångsåtgärder som kan riktas mot hen”

I diskussionen om rörelsefriheten är det i synnerhet en aspekt som biträdande professor Pauli Rautiainen grämer sig över.

Man har redan nu begränsat flera människors grundläggande rättigheter. Till exempel all närrehabilitering för personer med funktionsvariationer har lagts på is, vilket är en betydlig inskränkning i deras mänskliga och grundläggande rättigheter.

Det är emellertid först nu, när restriktionerna gäller den arbetande “genomsnittsmänniskan”, såsom Rautiainen själv uttrycker det, som man hajar till.

– Genomsnittspersonen vaknar först nu till hurdana tvångsåtgärder man kan rikta mot hen. Men allas mänskliga och grundläggande rättigheter är lika viktiga, och vi måste värna om dem, säger Rautiainen.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets Mitä Uudenmaan eristäminen muusta Suomesta tarkoittaisi? 10 asiaa: Saako sukulaisia tavata, miten käy työmatkojen? Tuleeko valvontaa kaikille väylille? av Janne Toivonen. Artikeln är översatt av Sara Sundman.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes