Hoppa till huvudinnehåll

“Jag saknar skolan och att få träffa kompisar” - så här fungerar distansundervisningen i Svenskfinland

Tyhjä naulakko Ahmon koululla Siilinjärvellä
Era erfarenheter förtäljer att distansundervisningen har både för- och nackdelar. Tyhjä naulakko Ahmon koululla Siilinjärvellä Bild: Sami Takkinen / Yle lektorer (lärare),lärare,grundskolan,Siilinjärvi,coronavirus,beredskapslag,distansundervisning

Distansutbildningen är en enorm omställning som ställer krav på lärare, elever och föräldrar. Vi bad er som berörs av distansundervisningen berätta hur ni upplever att den fungerar.

Via formuläret på våra webbsidor bad vi er berätta om erfarenheterna av digitaliseringen som på rekordtid tagit över skolan.

Lejonparten upplever att erfarenheten hittills gått över förväntan och att vardagen rullar på som tidigare. Den positiva förhållningen noteras bland lärare, elever och föräldrar.

Vissa upplever till och med distansundervisningen som ett bättre alternativ än att vara på plats i skolan. Här ser ni ett urval av de berättelser som kom in.

Över förväntan

“Jag tycker att den gått över förväntan hittills. Eleverna har övervägande varit nöjda, men förstås finns det de som har svårigheter.”

“Våra tonåringar (15 och 17 år) har gjort sina skoluppgifter flitigt och ansvarsfullt. Jag är stolt över hur de tar ansvar över sin skolgång. I dag började provveckan i gymnasiet och första provet skrevs hemifrån. Vi är lyckligt lottade att våra barn sköter sin skola så bra då vi båda åker på jobb varje dag och inte är hemma och övervakar.”

“Jag förberedde mig genom att påbörja distansarbete hemifrån redan förra måndagen. Även om det kändes som kaos i mitten på förra veckan, då båda barnen blev hemma, har det ändå gått över förväntan.

Jag tycker att lärarna klarat det fantastiskt bra! Barnen kommer ju att bli proffs på distansarbete. Nu inser man också själv vilka enorma möjligheter och redskap det finns att utveckla undervisningen på distans.”

Alakoululainen tekee matematiikan tehtäviä kotonaan.
Distansundervisningen fungerar i många fall över förväntan. Alakoululainen tekee matematiikan tehtäviä kotonaan. Bild: Tiina Jutila / Yle coronavirus,virussjukdomar,COVID-19,smittsamma sjukdomar,derogation,undantagstillstånd,karantän,Förkylning,influensa,grundskolan,lågstadiet,lågstadieelever,läxor,distansundervisning,distansundervisning,matematik,matematik (läroämnen)

“Distansundervisningen fungerar väldigt bra för mig! Jag studerar matematik vid Helsingfors universitet. Jag tycker att distansundervisning är effektivare än att gå till skolan varje dag för att delta i en föreläsning. Föreläsningar strömmas i direktsändning via internet, och de sparas så man kan se på dem senare.

Speciellt det att föreläsningarna sparas är något som jag anser vara väldigt bra. Om man under en skoldag har tre föreläsningar, så kan jag välja att endast se på två av dem, och istället för att se på den tredje så kan jag istället göra hemuppgifter.”

“Den fungerar ypperligt! Mycket bättre än de vanliga närstudierna. Vårt barn går i åttan och har varit helt slutkörd av skolan. Nu orkar hon både studera och hantera vardagen. Hon sköter sina studier exemplariskt och behöver sällan hjälp.

Hon kommer upp på morgnarna utan att vi behöver väcka henne vilket aldrig sker annars. Skoldagen är välplanerad från
skolans sida. Hon skulle gärna få fortsätta att studera på detta sätt för det får henne att må mycket bättre och att faktiskt orka lära sig något.”

Distansundervisningen risas och rosas

En del ser både för- och nackdelar med situationen just nu. Dels beror det på skillnader i undervisningen mellan olika stadier, medan andra upplever att distansarbetet fungerar, men tär på krafterna.

"Det har börjat väldigt bra. Jag har fått in i stort sett alla uppgifter jag delat ut. Det har faktiskt fungerat bra, jag är nästan överraskad. Dock är jag lite orolig över hur det kommer att gå om skolstängningen håller på länge. Kanske ända till sommarlovet. Kommer vi att orka hålla oss till rutinerna och hur kommer vi må när vi nu inte träffar varandra så ofta."

“Vi har två barn i skolan, ett i lågstadiet och ett i högstadiet. I lågstadiet fungerar undervisningen mycket bra och läraren förtjänar beröm medan det är helt kaos i högstadiet där alla lärare använder egna sätt att kommunicera och nästintill ingen koordination.”

“Distansundervisningen funkar då det kommer till det digitala, men när det kommer till att lära sig något funkar det inte alls! Jag studerar till ingenjör och just nu läser jag ämnen som i princip bara handlar om matematik och fysik. Jag har från tidigare problem med de ämnena så gör inte direkt distansundervisningen det bättre. Jag känner mig riktigt orolig för hur jag ska klara av de här kurserna.”

ungdom
Distansundervisning tär också på krafterna. ungdom Bild: Yle trötthet

“Studerar på gymnasiet. Distansundervisningen fungerar bra, men är helt slut efter en dag framför skärmen. Funkar bra med videolektioner. Följer det vanliga schemat. Gör läxor, skriver prov på distans, funkar bra. Men nog saknar man ju skolan och att få träffa kompisar varje dag.”

För mycket hänger på föräldrarna

En del upplever att lärarkontakten är bristfällig och att det är svårt att som förälder motivera elever med svalt intresse för självstudier.

“Är förälder till en elev i åk 4. Har ett barn som aldrig haft större intresse för att lära sig, men som tack o lov ändå lärt sig fort. Det har inte funnits tålamod, självdisciplin eller ork. Och så är fallet nu också med rådande omständigheter. Känns oerhört hopplöst då båda föräldrarna jobbar borta hemifrån varje vardag, småsyskon på dagis. Verkligen inget önskvärt läge. Om det blir så här terminen till slut och sen vanligt sommarlov = fem månader hemma vid. Katastrof!”

Wilma-viestipalvelu on ollut viime päivinä ahkerassa käytössä
Wilma spelar en centralroll i i distansundervisningen. Wilma-viestipalvelu on ollut viime päivinä ahkerassa käytössä Bild: Elina Rantalainen Wilma

“Skolan har endast uppgifter åt andra klassisterna via Wilma, med möjlighet att lämna in uppgifter digitalt om man vill. Ingen lärarkontakt alls med barnet och klassen ges ingen möjlighet att träffas virtuellt heller. Allt hänger på föräldrarna och det blir svårt för barnet att fatta att det är skolan som fortsätter så här. Besviken.”

"Någon undervisning kan man inte tala om. Eleven (tredjeklassist) får uppgifter att göra, de flesta i böckerna eller på kopierade papper, nästan ingenting ska lämnas in. Efter att jag som förälder undrat hur eleven ska få hjälp under skoldagen erbjöd läraren att man kan ringa upp med teams under en timme per dag och ställa en förberedd fråga eller skicka på wilma (där läraren svarar kanske efter flera timmar).

Ifall föräldrarna inte kan hjälpa och hålla koll blir nog mycket ogjort. Jag är rädd för att det blir stora skillnader mellan eleverna i klassen om resten av terminen ser ut så här."

"Jag går i högstadiet i Vasa. I vår skola är det bara självstudier som gäller, det är ingen distansundervisning! Lärarna ger också mer uppgifter än vad vi skulle ha haft i skolan och nya saker måste vi studera själv från boken och nätet. I dagens läge borde det inte vara svårt att ha videolektioner så läraren skulle undervisa och inte bara säga "läs i boken"!"

"För tolvåringen funkar det utmärkt, läraren håller dagligen samling på morgonen och kontakt under dagen. För åttaåringen är det bara en lista uppgifter via Wilma åt föräldrarna plus att man ska printa ut saker utan fungerande printer hemma... Och läraren har inte på något vis haft kontakt med eleven, allt går via föräldrarna som borde få något arbete gjort och sköta fyraåringen samtidigt. Så hemskt nöjda är vi inte i Åbo med hur det funkar för de yngre eleverna."

"Oerhört viktigt att lärare nu visar förståelse för elevernas situation och deras tekniska utmaningar också. Fråga i förstahand hur eleverna mår, och sedan hur det går. Hälsningar från en mamma och specialklasslärare:)"

En del lärare upplever situationen som oerhört krävande

Bristande förtroende från förmannen och en känsla av att inte räcka till tär på lärarnas krafter.

“Tungt. Man jourar hela tiden framför datorn och olika kanaler för att finnas till hands om någon behöver hjälp. Mycket mer krävande just nu än att finnas till i klassrummet i normalt läge. Studerande som inte läser instruktioner utan, precis som de kan göra i skolan, ber om hjälp på kvällen.

Trots detta så har de flesta studerande förstått vad det handlar om och studerar aktivt och deltar. Inget större strul med tekniken heller i detta skede.”

“Närundervisning och distansundervisning sköts om samtidigt när jag undervisar i lägre årskurser. Betydligt mera arbete. Jobbet tär på krafterna. Känns som att man inte räcker till.”

Lärare Jörgen Holmberg distansundervisar 20.03.20 i Boxby skola i Sibbo
Undervisningen sköts på distans i Boxbyskola i Sibbo. Lärare Jörgen Holmberg distansundervisar 20.03.20 i Boxby skola i Sibbo Bild: Yle/Stefan Härus Sibbo,undervisning,distansundervisning,boxby skola

“Största bekymret är att förmannen verkar sakna förtroende för sina lärare. Vi jobbar på som sjutton hemifrån men att planera, dela ut och rätta uppgifter samtidigt som vi finns tillgängliga för handledning och chattande konstant. Ändå får man stup i kvarten höra att det är meningen att vi ska jobba fast vi är hemma.

Egentligen vill de ha oss på jobb så de kan övervaka allt vi gör. Samtidigt som regeringen vill att alla som bara kan ska jobba hemifrån och att man ska ha hem eventuella egna barn.

Just känslan av att förmannen (rektorn) misstror oss är tyngre än all elev-, föräldrakontakt och undervisning tillsammans. Vi tar alla vårt ansvar och gör det absolut bästa vi kan.

Ingen är hemma för att vi vill dricka kaffe i solskenet, vi är hemma på grund av covid-19.”

Hur tycker du det fungerar? Fortsätt diskutera i kommentarsfältet!

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle