Hoppa till huvudinnehåll

Varifrån kommer alla astronomiska summor som plöjs ner i ekonomin?

Finansminister Katri Kulmuni på regeringens presskonferens.
Finansminister Katri Kulmuni (C) presenterar åtgärder med vilka regeringen vill stöda ekonomin under coronakrisen. Finansminister Katri Kulmuni på regeringens presskonferens. Bild: Petteri Bülow / Yle coronavirus,Wuhan-coronavirus,2019–20 coronavirus outbreak in Finland,Regeringen Marin,Katri Kulmuni

Stater världen över startar nu det ena ekonomiska räddningspaketet större än det andra. Otaliga miljarder plöjs ner i ekonomin. Men varifrån kommer pengarna? Om alla tar lån, vem är det då som lånar ut?

De åtgärder som vidtas för att stävja coronaepidemin får stora ekonomiska följder.

För att rädda det som räddas kan av arbetsplatser och företag har många stater valt att garantera företagslån och stöda dem som nu förlorar sin utkomst. Det handlar om svindlande belopp.

Varifrån kommer pengarna?

Nej. Det finns inget sätt att plötsligt trolla fram gratis pengar. På ett sätt eller annat är allting lån.

Finland är ett typiskt exempel. Krisen ökar statens utgifter samtidigt som inkomsterna minskar.

- Den lägre tillväxten och högre arbetslöshet minskar statens inkomster. Både inkomstskatter och indirekta skatter som mervärdesskatter minskar. På utgiftssidan leder den lägre tillväxten till att statens utgifter ökar när arbetslösheten ökar. Staten finansierar delvis arbetsmarknadsskyddet. Utgifterna ökar också när staten försöker stöda företag genom krisen, säger Johanna von Knorring- Rosenlew som är budgetråd på Finansministeriet.

Det finns inga reserver att ta till. Statens budget visar ett underskott redan sedan tidigare.
Finlands enda alternativ är att ta mera lån. Lån som en dag måste betalas tillbaka.

- Staten försöker nu se till att man hjälper företag genom den här krisen och fungerar som buffert så att det inte skall leda till många konkurser och stor arbetslöshet, säger Johanna von Knorring- Rosenlew.

Ingen kan i dag säga hur stor belastning lånen blir i framtiden. Det beror till stor del på hur länge ekonomin måste hållas på sparlåga. Det igen beror ju helt på hur snabbt coronasmittan sprider sig.

Läget är det samma i ett stort land som USA.

- Det finns inga reserver i USA heller. I Finland har vi ändå än så länge nöjt oss med åtgärder som inte ökar den offentliga skuldsättningen så mycket. I USA kommer det här att öka skuldsättningen massivt. Det här är ett enormt paket som är ungefär tio procent av BNP. Det är mycket större än något annat paket som vi har sett i Europa till exempel, säger Heidi Schauman som är chefsekonom på Swedbank i Finland.

Hur kan det plötsligt finnas så mycket pengar?

Det är förståeligt att staterna nu har stora behov att låna pengar. Men om alla länder lånar pengar på samma gång. Vem är det då som lånar ut pengarna?

Det enkla svaret är du och jag. Vi alla. Eller åtminstone de av oss som ännu har ett arbete som ger lön.

- Det stora flertalet av hushållen består av personer som har kvar sina jobb. I det här läget kan de inte resa. De flesta handlar inte heller särskilt intensivt. Man går inte på restaurang. Man kör mindre bil, och de som gör det betalar mindre för bensinen. Hushållen ökar i medeltal sina besparingar, säger nationalekonomen och företagaren Roger Wessman.

Roger Wessman
Roger Wessman säger att det som staterna lånar finansieras av de besparingar som hushåll, företag och andra placerare, som pensionsfonder, samlar ihop. Roger Wessman Bild: yle/ Patrik Schauman Roger Wessman

Pengarna anhopas i banker världen över. Bankerna i sin tur köper värdepapper för pengarna. Ofta är de statsobligationer. Alltså lån till stater.

Eller så deponerar bankerna pengarna i centralbanker.

- För tillfället ökar de europeiska bankernas depositioner i Europeiska centralbanken. Då kan centralbanken köpa upp obligationer. Centralbanken köper inte obligationer direkt av staterna. Det förbjuder bankens regler. Men den köper dem från marknaden, av andra placerare. När de får pengar för det de säljer till centralbanken placerar de dem i nya statsobligationer, säger Roger Wessman.

Så strömmar de pengar vi har på våra bankkonton till alla länder som nu vill stöda sin ekonomi.

På samma sätt strömmar det pengar från otaliga företag världen över.

- Företagen skjuter upp sina investeringar då läget är osäkert. Därför lånar de inte heller pengar från banken för att finansiera investeringar. Samtidigt som staterna tar mera lån och företag som drabbas av krisen är tvungna att ta lån för att täcka utgifter då inkomsterna kollapsar har vi många företag som minskar sin låntagning, säger Roger Wessman.

Kan centralbanken inte bara trycka nya pengar?

I dag är pengar elektroniska. Men också i en digital värld kan centralbanken i teorin skapa nya pengar. Rent tekniskt kunde den med enkla knapptryck låta miljardbelopp rassla in till stater eller banker.

Men i praktiken är det inte så enkelt. Tidigare då centralbanker har tryckt upp mängder med sedlar har följden ofta varit en galopperande inflation. Pengarna har minskat i värde och priserna stigit i skyarna.

Därför skapar Europeiska centralbanken bara lån ur tomma intet. På sätt och vis är det att skapa pengar. Men för dem som tar emot pengarna handlar det alltid om ett lån som måste betalas tillbaka.

På det sättet försäkrar sig centralbanken om den alltid kan dra tillbaka pengarna som den spritt ut innan de får inflationen att skena iväg okontrollerat. I och med att staten inte får in skattepengarna måste staten ta lån.

- Om till exempel ett företag får ett lån av staten i och med att det får skjuta upp skatter har det tillfälligt mera pengar att röra sig med. I och med att staten inte får in skattepengarna måste staten ta lån. Då räknar staten att den kan betala tillbaka lånen med de pengar som företagen betalar tillbaka, säger Roger Wessman.

För tillfället kan centralbanken sorglöst stöda staterna genom att köpa upp värdepapper. Risken är större att pengarnas värde börjar öka än att det minskar.

- De privatpersoner som mister sina inkomster eller är företagare med problem spenderar mindre pengar än förr. Det leder lätt till att också företagen börjar spendera mindre. Då får vi en risk för deflation. Vad Europeiska centralbanken och regeringarna nu försöker göra är att motverka den här chocken, säger Roger Wessman.

En deflation leder lätt till en ond spiral där ingen spenderar pengar utan alla sparar så mycket de kan i hopp om att pengarna på kontot ska öka i värde.

Risken för inflation uppkommer först om hushåll och företag börjar spendera mera än förr med pengar som ursprungligen härrör från centralbanken. Den risken finns inte nu.

Hur mycket pengar kan Finland låna?

Tills vidare ser det inte ut att finnas några omedelbara hinder för Finland att låna mera.

- Finska staten har kunnat ta upp lån till mycket låg ränta redan en lång tid. Under en sådan här kris är man villigare att samla på sig skuld än under andra mer normala tider. Nu är det vettigt att låna pengar för att klara sig över krisen och betala tillbaka skulden när vi har kommit ur krisen och det går bättre. Frågan är bara hur mycket staten vill skuldsätta sig, säger Roger Wessman.

Johanna von Knorring-Rosenlew håller med om att räntorna är låga, men påpekar att vi vet inte hur det kommer att se ut i framtiden.

- Förutom att vi nu har en akut kris har vi en åldrande befolkning. Vår offentliga ekonomi är inte i ett bra skick i det långa loppet. Våra tillväxtutsikter är inte särskilt starka. Vi kommer nu att få en kraftigt ökande skuld. Det ser man redan. De slutliga följderna beror på hur länge krisen kommer att fortsätta.

- Vi måste också ha vår offentliga ekonomi i gott skick så att det när det kommer en ny kris, på det sättet som den här krisen, kan få lån utan att det blir problem. Då måste vi se till att vi sköter våra offentliga finanser så att investerare gärna vill investera i finska statens obligationer och tycker att vi är kreditvärdiga.

Ingen kan veta ur mycket skuld Finland kan ta utan att i något skede förlora investerarnas förtroende.

Men tills vidare är det klart det är bättre att skuldsätta sig nu än att uppleva en våg av konkurser. Konsekvenserna skulle nu vara värre om vi inte skulle ta lån.

Men speciellt om krisen blir långvarig måste vi i framtiden dra åt svångremmen.

Hur mycket pengar kan länderna i världen låna?

Samtidigt som Finlands regering går balansgång mellan att skuldsättning och konkurser har ju USA sorglöst valt en enorm skuldbörda.

Ingen vet hur länge USA kan fortsätta på den vägen.

- Det finns inga absoluta gränser. Japan har massivt mera offentlig skuld än något annat land och de har lyckats klara det väldigt länge. Det handlar mycket om vem som köper upp skulden. I Japan har det långt varit vanliga hushåll som äger statsobligationer. I USA eller Finland är det mest internationella placerare. Allt handlar om den aptit som finns på marknaden, säger Heidi Schauman.

Heidi Schauman, pääekonomisti, Swebank.
Heidi Schauman säger att det fortfarande finnas många internationella placerare som är intresserade av den amerikanska skulden. Heidi Schauman, pääekonomisti, Swebank. Bild: Matti Myller / Yle ekonomi,Heidi Schauman,ekonomer

Hon påpekar att pengar ska vara parkerade någonstans.

- Det pumpas hela tiden in mera likviditet på marknaderna. Det är omöjligt att säga när en gräns kommer emot.

Hon varnar för att inte ens de största stödpaket kan rädda alla företag från konkurs.

- Vi ska inte lura oss själva. Det kommer att finnas stora kostnader av de här räddningsoperationerna. På längre sikt ökar sårbarheten i systemet. Efter finanskrisen har vi sett en enorm ökning i skuldsättningen i världen. Den här ökningen får nu alldeles nya dimensioner än vad vi har kunnat förvänta oss tidigare. Det är klart att vi kommer att leva i värld med ännu mera skuld både privat och offentlig. Det ökar sårbarheten i det ekonomiska systemet på lång sikt och väcker frågan om hur mycket skuld vi kan ha. När går systemet sönder? Det vet vi inte.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes