Hoppa till huvudinnehåll

Kan man infekteras på nytt? Hänger viruset kvar i luften? 7 viktiga frågor om det nya coronaviruset

bild på coronavirus
bild på coronavirus Bild: All Over Press coronavirus

Forskare försöker ta reda på så mycket som möjligt om viruset som orsakar sjukdomen covid-19. Det finns ännu många frågor som är helt eller delvis obesvarade. Här följer några av de viktigaste.

1. Hur länge kommer coronaviruset att fortsätta spridas?

Staten har infört begränsningar för att folk ska hålla ökad fysisk distans och vi vet att det kommer att göra epidemin mer långvarig här i Finland.

Åtgärderna anses vara nödvändiga för att ge sjukvården en chans att klara av att vårda alla som blir allvarligt sjuka. På det här viset blir färre sjuka samtidigt.

THL uppskattade på onsdagen (25.3) att epidemin kommer att pågå i fyra till sex månader.

Utan begränsande åtgärder kunde epidemin ha räckt endast två månader, enligt matematisk modellering gjord vid Åbo universitet.

Men det här är bara den första vågen.

Epidemiologiska experter bedömer att det är troligt att viruset kommer tillbaka senare, åtminstone fram tills vi har ett vaccin eller tills uppskattningsvis 60 procent av befolkningen har varit sjuka så att flockimmunitet uppstår.

I det här skedet är det också svårt att säga hur säsongsbetonat viruset är. Experter säger att solens UV-strålning och högre luftfuktighet kan förstöra viruset på vissa platser vilket kan lindra problemet på sommaren.

Men det hindrar sannolikt inte spridningen helt och hållet, och det stoppar inte heller viruset från att komma tillbaka senare för det kan övervintra på södra halvklotet.

2. Exakt hur sprider sig viruset och hänger det kvar i luften?

Världshälsoorganisationen WHO uppger att viruset i huvudsak smittar från person till person genom små droppar från en persons näsa eller mun, när personen hostar, nyser eller helt enkelt andas ut.

De här dropparna landar också på föremål och ytor i närheten.

Andra personer kan bli infekterade genom att röra de här föremålen eller ytorna och sedan sig själva i ansiktet – invid ögonen, näsan eller munnen.

Institutet för hälsa och välfärd THL säger att coronaviruset inte klarar sig en längre tid på ytor, särskilt inte i varierande temperaturer.

– Vi vet inte hur länge viruset hålls intakt utanför kroppen. Om det handlar om minuter eller om timmar. Men det är inte dagar eller veckor, sade Päivi Metsäniemi som är ledande överläkare på Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS till Yle.

En studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine visar däremot att coronaviruset klarade sig en dag på en papplåda och tre dagar på stål och plast.

Viruset degraderades ändå snabbt utanför kroppen påpekar forskarna. Det innebär att den tidsperiod under vilken man realistiskt sett kan bli infekterad är kortare.

Porösa material såsom trä och papp får uppenbarligen viruset att torka ut och "dö" snabbare.

WHO konstaterar också att coronaviruset antagligen kan överleva i allt från några timmar till några dagar, beroende på vilket slags yta det handlar om.

Spår av viruset kan finnas kvar ännu längre. Till exempel hittades virusspår i ett kryssningsfartyg 17 dagar efter att de infekterade passagerarna hade lämnat fartyget.

Men det handlar bara om RNA-spår och är inte farligt. RNA är alltså virusets genetiska kod.

Man vet inte hur ofta viruset sprider sig via luften. Viruset kan nämligen enligt vissa studier bli kvar i luften en viss tid även om det knappast ens handlar om flera timmar. Det kan vara möjligt om förhållandena är de rätta.

Samtidigt finns det studier som antyder att viruset inte kan hänga kvar i luften. Mer forskning behövs för att reda ut vad som egentligen är sant.

Dessutom är det möjligt att viruset sprider sig via avföring. Den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC bedömer ändå att den här risken är låg.

WHO säger att det på grund av risken för spridning via avföring är extra viktigt att tvätta händerna efter att man har varit på toaletten och innan man äter.

3. Kan man infekteras på nytt?

– Vi hoppas att man ska vara immun efter en sådan här infektion, men vi vet inte det med säkerhet i dag, säger Matti Sällberg som är professor i biomedicinsk analys på Karolinska institutet i en intervju med Svenska Yle.

Han bedömer ändå att man knappast kommer att få covid-19 på nytt kort efter att man redan haft sjukdomen och att man därmed är skyddad åtminstone på kort sikt.

En orsak till att experter tror så här är att det nya coronaviruset liknar coronaviruset sars som identifierades år 2003 och personer som bekämpade det fick god immunitet.

Men hur länge immuniteten hos det nya coronaviruset håller i sig vet man inte. Hur immun man är kan också vara individuellt. Mer klarhet om det här väntas inom ett halvår.

Samtidigt finns det också en kinesisk studie som visar att upp till 10 procent av dem som hade återhämtat sig från covid-19 testade positivt för coronaviruset i ett senare test.

Däremot hade de då inte infekterat någon i sin näromgivning, vilket tyder på att själva testet kan ha varit opålitligt.

Sällström berättar att det finns sju coronavirus som påverkar människor, varav tre är farliga (sars, mers och det nya coronaviruset sars-cov-2), och fyra är ofarliga.

– Om man tittar på de ofarliga har man dem oftast i barndomen och sedan kan man ha dem lite då och då, och det talar för att man inte får en immunitet som håller i sig hela livet, säger han.

Detsamma kan kanske också gälla för det nu aktuella nya coronaviruset.

I en liten studie, som inte ännu har granskats av utomstående, testade forskare att infektera rhesusapor med det nya coronaviruset.

Viruset förökade sig och orsakade till och med lunginflammation hos vissa av individerna. När aporna hade tillfrisknat utsatte man dem för viruset på nytt och de blev inte infekterade.

Det här är också goda nyheter med tanke på att kunna utveckla ett vaccin mot sjukdomen covid-19, som orsakas av coronaviruset.

Forskare vid Helsingfors universitet studerar för tillfället hur snabbt coronapatienter producerar antikroppar mot viruset.

De flesta testade bildade antikroppar mot viruset senast den nionde dagen efter att de infekterades, berättade professor Anu Kantele för Svenska Yle. Man hoppas kunna använda antikroppar från tillfrisknade personer för att kunna vårda sådana som är sjuka.

4. Hur många har infekterats?

Globalt sett har hundratusentals personer bekräftats ha coronasmitta, men hur många fall det faktiskt handlar om vet man inte i det här skedet.

Det har åtminstone hittills funnits en så begränsad testkapacitet i Finland – liksom i de flesta andra länder – att många personer med lindriga eller medelsvåra symptom inte har testats.

De som behöver sjukhusvård och personal inom sjukvården är de grupper som prioriteras för tillfället.

Det kommer att ske mer forskning kring hur vanligt viruset är – framför allt med hjälp av så kallade antikroppstester.

Sådana tester håller på att tas fram till exempel i Finland och Sverige.

De borde kunna hjälpa oss att uppskatta med stor säkerhet hur många som har haft coronaviruset och testerna är också relativt snabba att utföra.

5. Hur dödligt är det?

Om man endast tittar på de bekräftade fallen så ser dödligheten större ut än den egentligen är, mätt i procent. Då kan det alltså lätt handla om flera procent.

– Man överskattar avsevärt siffrorna om man räknar på det här sättet, kommenterar direktör Mika Salminen vid Institutet för hälsa och välfärd THL.

THL räknar för sin del med att dödligheten på befolkningsnivå kommer att vara 0,1 procent, vilket är betydligt lägre än många andra bedömningar. 0,1 procent motsvarar ungefär en vanlig säsongsinfluensa.

Den stora skillnaden i dödlighet beroende på hur man väljer att räkna förklaras huvudsakligen av om man tar med antalet lindriga fall eller inte.

Många lindriga coronafall testas inte för tillfället så hittills är det svårt att veta hur många det handlar om.

På Island har man ändå coronatestat också personer som inte hade symptom. Drygt 12 600 personer i landet (så mycket som 3,4 procent av befolkningen) coronatestades och man uppdagade då 802 smittade personer. Ungefär hälften av dem hade inga symptom.

Antikroppstester tros inom några veckor kunna hjälpa forskarna att räkna ut hur det ser ut på befolkningsnivå.

Man kan till exempel utföra 1 000 sådana här tester och det kan ge en bra uppskattning på hur många som har smittats av det nya coronaviruset i Finland.

Faktorer som inverkar på hurdan dödligheten i covid-19 blir i Finland har att göra med hur gammal vår befolkning är – eftersom det har visat sig att äldre personer oftare dör till följd av covid-19.

Dessutom är det möjligt att resistenta bakterier kan spela en avgörande roll för den här dödligheten. Det menar journalisten och författaren Erik Martiniussen som har skrivit en bok om antibiotikaresistens.

När kroppen kämpar mot covid-19 kan det alltså i vissa allvarligare fall vara nödvändigt med antibiotika för att hålla bort bakterier.

Den höga dödligheten i coronaviruset i Italien kan ha ett samband med att antibiotikaresistensen i landet är hög – patienter dör då av bakteriell infektion.

Det finns en kinesisk studie – publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet – som visar att mer än hälften av en grupp personer som dog efter att ha blivit smittade av coronaviruset i Wuhan också hade en bakteriell infektion.

Det behövs ändå mer forskning för att bekräfta hur avgörande roll resistenta bakterier spelar i sådana här dödsfall.

Resistenta bakterier är också ett mindre problem i Finland än i Mellaneuropa, vilket tyder på att dödligheten kan bli mindre här.

Hur sjukvården klarar av att ta emot alla patienter är också en avgörande faktor.

6. Varför drabbas vissa allvarligare, medan andra kan klara sig lindrigt?

Det här är lite av ett mysterium för tillfället men det finns några teorier.

Både yngre och äldre personer har kunnat behöva sjukhusvård när de har insjuknat i covid-19. Det är ändå ovanligt att yngre dör till följd av coronaviruset.

Ju äldre man är, desto fler sjukdomar och sämre immunsystem har man i medeltal.

Sjukdomar som verkar öka risken att drabbas allvarligt av det nya coronaviruset är till exempel högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdom.

Däremot är det oklart varför en liten minoritet av de unga utan kända bakgrundssjukdomar drabbas hårt av covid-19 och till och med får sätta livet till.

Forskare vet inte heller varför covid-19 drabbar män hårdare än kvinnor. Fler män än kvinnor har behövt sjukhusvård.

Vilken blodgrupp man tillhör kan kanske också ha betydelse.

I en preliminär studie fick de som har 0-blod lindrigare coronasymptom än folk i medeltal, medan de som har A-blod fick mer allvarliga symptom än medeltalet. Men mer forskning behövs för att kunna bekräfta om det faktiskt finns ett sådant här samband mer allmänt.

Ytterligare en faktor som kanske kan bidra till hur allvarlig sjukdomen blir är vilken mängd virus man har utsatts för.

Det kan vara en förklaring till att sjukvårdspersonal i flera fall har drabbats relativt illa av covid-19.

7. Vilken roll spelar barn i att sprida sjukdomen?

Kinesiska hälsomyndigheter analyserade 44 672 coronafall och kom fram till att mindre än en procent av de kända fallen drabbade 0–9-åringar. Inget av de fallen ledde till döden.

Barn drabbas alltså ofta lindrigt och kan då sprida viruset men hur stor roll det här spelar för det totala antalet smittade vet man inte i det här skedet.

– Det finns inte i nuläget någon säker kunskap om hurdan roll barn har i att sprida sjukdomen, säger direktör Mika Salminen vid THL.

Professor Kari Auranen vid Åbo universitet berättade för Yle att det här också är ett stort frågetecken som gör det svårt att beräkna hur kraftig epidemin i Finland kommer att bli.

Salminen har sagt att om det dyker upp ny kunskap om att barn inte skulle ha så stor inverkan i att smitta andra så kan man antagligen luckra upp en del av de begränsningar som har införts i samhället.

Till exempel kunde närundervisningen i skolorna då bli tillgänglig för alla skolbarn igen.

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap