Hoppa till huvudinnehåll

Antalet brottsutredningar som läggs ner har ökat kraftigt: "Jag slutar anmäla liknande hot", säger Eva efter att utredning om dödshot lades ner

Kvinna sitter vid datorn. Ett hotmejl är inklistrat på bilden.
Eva Tawasoli (Gröna) fick ett dödshot per mejl efter att hon twittrat om att svenskundervisningen borde minska. Kvinna sitter vid datorn. Ett hotmejl är inklistrat på bilden. Bild: Yle e-post,Olaga hot,eva tawasoli

Under de senaste tio åren har antalet brottsutredningar som läggs ner ökat kraftigt. Spotlight har gått igenom tusentals beslut om nedlagda brottsutredningar för att se vad som ligger bakom. Utredningar om olaga hot och misstänkt grov stöld läggs ner för att de kostar för mycket. Biträdande riksåklagaren anser att polisen nu lägger ner utredningar som tidigare slutfördes.

Fredagen den 31 maj 2019 skriver Eva Tawasoli, som är lokalpolitiker för De gröna, på Twitter att den obligatoriska undervisningen i svenska borde minska i skolorna.

Följande dag får hon ett mejl.

“Jag skjuter dig i bakhuvudet så att dina ögon flyger in i skogen nästa gång du på ett ynkligt sätt försöker motsätta dig svenskundervisningen i Finland!”, står det i mejlet (översatt från finska).

Tawasoli anmäler mejlet till polisen.

- Jag tänkte att när det är fråga om ett så här allvarligt hot så undersöker polisen saken och gärningsmannen ställs till svars, säger hon.

"Jag orkar inte slösa min tid och energi"

Så går det ändå inte.

Några veckor senare läggs utredningen om olaga hot ner och polisen har enligt förundersökningen inte gjort någonting för att reda ut vem som skickade hotmejlet.

I beslutet om att lägga ner utredningen står att för att reda ut vem som står bakom hotet krävs en internationell rättshjälpsbegäran. Åklagaren skriver att en förundersökning i det här fallet kostar mer än den uppnådda nyttan. Inte heller ett viktigt allmänt eller enskilt intresse kräver att åtal väcks, står det i beslutet.

- Genast när jag läste brevet från polisen tänkte jag att jag aldrig mer polisanmäler liknande hot. Jag orkar inte slösa min tid och energi då polisen ändå inte har resurser att stödja mig, säger Tawasoli.

Jag tänkte att när det är fråga om ett så här allvarligt hot så undersöker polisen saken

Mejlet till Tawasoli skickades via en e-postserver som möjliggör total anonymitet. Enligt en expert vid Centralkriminalpolisen är liknande hotmejl svåra att utreda men inte omöjliga.

Mappar med papper.
Beslut om nedlagda förundersökningar förvaras i mappar hos åklagarmyndigheten. Mappar med papper. Bild: Yle/ Taisto Lapila pärmar,mapp

Antalet som läggs ner har trefaldigats på tio år

Flera av de brott där förundersökningen läggs ner har skett över nätet. Det handlar om bedrägerier, utpressning eller hot- och hatmeddelanden.

Det här framkommer när Spotlight går igenom tusentals beslut om nedlagda utredningar vid åklagarmyndigheten i Helsingfors, Esbo och Borgå.

2019 fattades beslut om att lägga ner, eller begränsa, omkring 17 000 brottsutredningar i hela landet. Det är omkring fyra procent av antalet brott som anmäldes till polisen 2019.

Lagen talar om begränsning av förundersökning men i praktiken betyder det att utredningen läggs ner. Beslutet fattas av en åklagare på förslag från polisen.

Antalet liknande beslut sjönk en aning från 2018 till 2019. Men den stora bilden är att antalet utredningar som läggs ner har ökat kraftigt. 2009 var antalet ungefär 6 600.

Vanliga skäl till att en utredning läggs ner är att den kostar för mycket, att brottet bedöms vara obetydligt eller att det saknas bevis.

I princip kan undersökningen läggas ner oberoende av hurdant brott det är fråga om.

Kallades "neger" - brottet obetydligt enligt polisen

Vanligast verkar det vara att utredningar om ärekränkning och misshandel läggs ner. Det här visar statistik från Polisstyrelsen. Under de senaste fem åren har var fjärde utredning om ärekränkning lagts ner.

En vanlig orsak till att utredningar om misshandel läggs ner är att parterna kommit överens genom medling, medan utredningar om ärekränkning läggs ner för att brottet bedöms vara obetydligt.

Fastän ordet "neger" allmänt anses vara nedsättande kan polisen ändå anse att det inte handlar om ärekränkning. Det här visar ett fall där en man blir upprörd när en annan man med invandrarbakgrund lyssnar på nigeriansk musik i en allmän lokal i ett höghus.

Mannen kräver att musiken stängs av, men det går den andra inte med på. Ett gräl uppstår och då kallar mannen den andra för "neger" och "jävla invandrare" (på finska "vitun maahanmuuttaja"). Polisen anser att fallet är obetydligt och att ett viktigt allmänt eller enskilt intresse inte kräver att åtal väcks. Därför läggs utredningen ner.

Medelålders man med glasögon och ljusblå kragskjorta.
Biträdande riksåklagare Jukka Rappe. Medelålders man med glasögon och ljusblå kragskjorta. Bild: Yle/ Antti Lempiäinen åklagare,Biträdande riksåklagare

"Begränsningar görs ganska ofta utan lagstadgad grund"

Den som är missnöjd med att polisen lägger ner förundersökningen kan göra ett klagomål till riksåklagaren och i vissa fall leder det till att en förundersökning återupptas. Under 2019 beslöt biträdande riksåklagare Jukka Rappe att upphäva 10 beslut om att lägga ner förundersökningen.

- Jag har noterat utgående från den här lilla mängden klagomål att begränsningar ganska ofta görs utan att det finns lagstadgad grund för det, säger Rappe.

Allt oftare föreslår polisen för åklagare att en förundersökning begränsas i sådana fall som tidigare undersökts till slut

Rappe anser att det har skett en förändring i polisens arbete.

- Allt oftare föreslår polisen för åklagare att en förundersökning begränsas i sådana fall som tidigare undersökts till slut och gått till åtalsprövning.

Vad beror det här på?

- Jag har svårt att svara för polisens del men jag tänker mig att det har att göra med polisens resurs- och arbetssituation.

"Vi ska identifiera de brott som inte är ändamålsenliga att utreda"

Vid Polisstyrelsen anser man att polisen så tidigt som möjligt ska välja vilka brott som inte utreds.

- För att använda resurserna på ett vettigt sätt ska vi identifiera de ärenden som inte är ändamålsenliga att utreda, säger polisinspektör Antti Leppilahti vid Polisstyrelsen.

En utredning kan också avbrytas istället för att läggas ner. 2019 avbröt polisen 100 000 utredningar. Antalet är klart fler än de som läggs ner med beslut av åklagare.

Att återuppta en avbruten utredning är ändå lättare än att återuppta en som lagts ner helt och hållet.

Biträdande riksåklagare Jukka Rappe tror att polisen numera föredrar att lägga ner framom att avbryta.

- Det kan vara att polisen numera lättare begär att åklagare begränsar en förundersökning i fall som tidigare bara lagts på hyllan i väntan på bevis. Men när de här fallen nu begränsas försvinner de också från statistiken över öppna ärenden, säger Rappe.

Manlig polis som tittar rakt in i kameran.
Polisinspektör Antti Leppilahti. Manlig polis som tittar rakt in i kameran. Bild: Yle/ Antti Lempiäinen Polisstyrelsen,Antti Leppilahti

Plåtskivor värda 8 700 euro försvann - för dyrt att utreda

Var går då gränsen för när ett brott kostar för mycket att utreda?

I lagen talas om att kostnaderna för en fortsatt undersökning ska stå i klart missförhållande till arten av det ärende som utreds och den eventuella påföljd som är att vänta.

Trots att värdet på det misstänkta stöldgodset är tusentals euro kan utredningen ändå läggas ner av kostnadsskäl. Det visar en misstänkt grov stöld i Raseborg.

En man köpte 11 plåtskivor, som är några meter breda och 12 meter långa, på en konkursauktion men när han senare kom efter dem var de borta. Värdet på plåtskivorna var 8 680 euro.

Enligt förundersökningen deltog 15 till 16 personer i auktionen. Mannens plåtskivor var märkta med blå färg. Polisen hörde två personer i utredningen, men ingen av köparna hördes.

I beslutet om att lägga ner utredningen står att polisen kunde höra köparna men att en fortsatt utredning kostar för mycket. Spotlight kontaktar mannen som blev av med sin plåt. Han är upprörd över att utredningen lades ner men vill inte ställa upp på intervju.

"Vi gör en helhetsbedömning av varje enskilt fall"

Kriminalkommissarie Mats Sjöholm vid polisinrättningen i Västra Nyland var förundersökningsledare i fallet.

- En del av köparna sålde sin andel vidare till skrotinsamling eller annat så det har varit närmare 30 personer vi skulle kunna förhöra där. Det betyder 30 timmar förhör som med stor sannolikhet inte kommer att ge ett svar, säger Sjöholm.

Varifrån kommer antalet 30? I beslutet står att köparna varit 15-16.

- Det är en uppskattning. Jag bedömer att det inte är i proportion att förhöra i 30 timmar utan att få den bevisningen som för förundersökningen vidare.

Men ni kan inte veta vad slutresultatet är innan ni hör människor?

- Nej och därför sa jag med högsta sannolikhet på basis av polisens erfarenhet av motsvarande fall. Som jag sa vi gör en helhetsbedömning av varje enskilt fall och i det här fallet har jag gjort den här bedömningen.

Polis som sitter vid ett skrivbord framför en dator.
Kriminalkommissarie Mats Sjöholm. Polis som sitter vid ett skrivbord framför en dator. Bild: Yle/ Antti Lempiäinen polisinrättningar,poliser,västra nylands polisinrättning

"Samtidigt som vi säger att alla brott inte utreds vill vi att alla brott anmäls"

När det gäller stölder där ingen grips direkt och där offret inte känner till identiteten på tjuven löser polisen allt färre fall. Det här visar statistik från Polisstyrelsen.

2019 var andelen som löstes 8,20 procent i hela landet. Andelen varierar mellan olika polisdistrikt.

I Lappland och Österbotten löste polisen över 14 procent medan polisen i Helsingfors och Östra Nyland bara löste omkring 4,5 procent av anmälda stölder där identiteten på den misstänkta inte är känd på förhand.

Trots polisens begränsade möjligheter att lösa liknande fall framhåller Antti Leppilahti på Polisstyrelsen att det alltid lönar sig att göra en polisanmälan.

- Jag förstår det paradoxala i att samtidigt som vi säger att alla brott inte utreds vill vi att alla brott anmäls till polisen. Det låter säkert motsägelsefullt.

- Men för polisen är det viktigt att alla brott kommer till vår kännedom. Om vi förlorar den informationen växer den dolda brottsligheten ytterligare. Och vi får allt svårare att skapa oss en helhetsbild av brottsligheten om inte alla brott anmäls, säger Leppilahti.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes