Hoppa till huvudinnehåll

Coronakrisen är historiskt sett helt exceptionell – eller är den?

En postman i New York under epidemin av Spanska sjukan 1918.
En postutbärare i New York under epidemin av Spanska sjukan 1918. En postman i New York under epidemin av Spanska sjukan 1918. Bild: Barney Low / Alamy kulturhistoria

Coronan är en exceptionell kris - eller är den det? Forskare hittar många likheter mellan tiden vi lever nu och tiderna vi hade innan kriget.

Kommer du ihåg nyheterna från den 11 september år 2001? Bilderna på flygplanen som kraschar in i tornen, skyskraporna som rasar och människor täckta av aska som som springer för sitt liv? Eller det rykande Pentagon?

Coronaepidemins bildvärld är annorlunda. Avstannad och samtidigt spänd.

Bilderna från tsunamin år 2004 med flodvågen som störtade fram för våra ögon, havet som sköljde bort hela strandstäder och flyende turister i baddräkter.

Bilder från katastrofer är är starka och fruktansvärda. Blodiga och gråtande människor, bränder, översvämningar och jordbävningar. Bilder på myndigheter som kämpar mot naturkrafter av olika slag.

Coronaepidemins bildvärld är annorlunda. Avstannad och samtidigt spänd.

Nyheterna visar bilder på tomma hyllor i butikerna, andningsskydd, övergivna klassrum och ödsliga köpcentrum.

Coronaviruset i sig är nästan vackert, som en modern skulptur; påminner lite om en julskinka i vilken man stuckit kryddnejlikor.

Regeringens informationstillfälle om beredskapssituationen var avskalad och saklig. Ändå kände många att det snörde till i halsen när man tittade på den.

Krisen syns på ett sätt inte – ännu – hos oss. Vi lever som i en fortsatt juldag: butiker och skolor är stängda. Det går få flyg och familjerna är samlade hemma.

Vi äter kanske hemlagad mat, lägger pussel och hänger på nätet. Fysiskt på plats på sina arbetsplatser är bara de människor som i sitt arbete upprätthåller basservicen i samhället.

Ändå svävar en känsla av ett osynligt hot i luften, en aning om det som komma skall. Vi är som sektmedlemmar som inväntar världens undergång: någonting hotfullt är säkerligen på kommande, vi vet bara inte ett exakt datum.

Gatubild från Helsingfors i juli 1934.
Gatubild från Helsingfors i juli 1934. Gatubild från Helsingfors i juli 1934. Bild: Museiverket/Museovirasto kulturhistoria

Tiden nu har beröringspunkter med krigstider, tiden före krig

Ska vi förbereda oss för krig? Kanske inte – men enligt historieforskare Anu Lahtinen påminner nuläget om tiderna vi hade för cirka 80 år sedan.

– Om man tänker på tiden före vinterkriget så präglades den också av ovisshet. Det rådde en känsla av att någonting var på gång men man visste inte vad. Armén kallades in för extra reservövningar och i Polen pågick kriget redan.

Stämningen var också då spänd och nervig.
– Det finns exempelvis soldaters dagsboksanteckningar från den tiden, där det många dagar i rad står "ingenting", men sedan i något skede kommer det anteckningar som "första kontakten med fienden", berättar Lahtinen.

En nervös väntan har genom tiderna hört till krigstider. På 1500-talet dog soldaterna i uppsamlingslägren av farsoter eller frös ihjäl innan kriget ens bröt ut.

Historieforskare Samu Nyström är extra insatt i undantagsperioder i den finländska historien. Också han hittar många likheter med tiden vid vinterkriget och också under världskriget med tiden vi lever i nu.

Helsingfors poliskår skyddar fönster med sandsäckar, 1940
Helsingfors poliskår skyddar fönster med sandsäckar år 1940 Helsingfors poliskår skyddar fönster med sandsäckar, 1940 Bild: SA kuva Polisinrättningen i Helsingfors,Helsingfors,vinterkriget

Undantagstider har alltid varit en bra grogrund för rykten. Falska nyheter och rykten spreds under krigstiden och de sprids också nu.

På grund av internet och i synnerhet sociala medier sprids rykten betydligt effektivare i dag än förut. Under kriget varnade man för falska rykten med bland annat flytgblad, radioreklam och skämtteckningar.

Man hemlighöll hur många som insjuknat i spanska sjukan

Man kan jämför coronaepidemin också med andra pandemier. Exemplevis med spanska sjukan för ganska exakt 100 år sedan. Det dog fler människor i den den än det hade dött under första världskriget; enbart i Finland dog det cirka 25 000 människor. Också då droppade informationen in och många stater ville förringa sin epidemisituation.

– Hemlighållandet och myglandet berodde delvis på krigstillståndet: länderna ville inte gå ut med hur stor del av deras soldater som var ur spel på grund av sjukdomen. Också nu är vi i samma situation men på grund av helt andra orsaker: statistiken över insjuknade går inte att jämföra internationellt på grund av olika strategier i testandet av eventuellt sjuka.

Ett miltärsjukhus i New Orleans, Louisiana, i oktober år 1919 under epidemin av Spanska sjukan.
Ett miltärsjukhus i New Orleans, Louisiana, i oktober 1919 under spanska sjukan-epidemin. Ett miltärsjukhus i New Orleans, Louisiana, i oktober år 1919 under epidemin av Spanska sjukan. Bild: /All Over Press epidemier,spanska sjukan

Det förekommer liknande känslofaser under undantagstillstånd som vid vilken som helst kris; chock, reaktion, bearbetning och nyorientering.

I början av året var det väntan, nu pågår chocktillståndet. Hit hör det panikartade hamstrandet och det enorma behovet av information.

Under båda världskrigen var tidningsredaktionerna under konstant tidspress och man tryckte extra- och specialnummer.

– Under sommaren 1914 slet man i princip tidningarna ur händerna på tidningspojkar som sålde lösnummer på gatorna, för att man törstade efter information, beskriver Nyström.

Många slukar nu också coronanyheter som om de var beroende av dem. Samtidigt som andra nyheter, kultur och kändisskvaller eller inredning helt förlorar sin betydelse. Under krigstiden var det på samma sätt.

I dagböcker och memoarer från undantagstillstånd framstår det klart och tydligt hur viktiga små goda och vardagliga gärningar är.
― Samu Nyström

Om det samtidigt med krigsnyheterna förekom sportnyheter ännu under krigets väntetid så kunde det under chockfasen ges ut tidningar som inte innehöll en endaste sida med sportnyheter. När undantagstillståndet blir ett normaltillstånd börjar människor vilja läsa också annat än nyheter.

Vår nuvarande situation skiljer sig från krigstiden såtillvida att det inte ens förekommer kultur- eller sportevenemang, för de har alla har blivit inställda och alla hobbyinrättninngar är stängda.

Man kan alltså inte försöka lätta på ångesten den vägen. Allt är stängt.

Flickor i Berlin på 30-talet som gör skolgymnastik, utomhus i snön iklädda endast shorts och linne.
Idrott utomhus i Berlin år 1930. Flickor i Berlin på 30-talet som gör skolgymnastik, utomhus i snön iklädda endast shorts och linne. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press 1930-talet,motionsidrott,Berlin,snö,ungdomar,vintersport,skola

– Nu kan vi bara vänta på myndigheternas råd och handlingar och lita på att de är professionella gör sitt bästa. Ingen kan på förhand veta vad som kommer att hända eller när den här krisen är över.

Nu behövs goda gärningar i vardagen

Man kan också lära sig en hel del av tidigare undantagstillstånd. Samu Nyström påminner om att många hamnar i väldiga svårigheter på grund av den ekonomiska kraschen. Befolkningen blir lätt indelad i de som har och de som inte har.

– Det viktiga är i hur hög grad människor upplever att de sitter i samma båt och blir rättvist behandlade.

Under första världskriget och under det revolutionära året 1917 lyckades Finland inte som ett enat samhälle reagera på livsmedelsbristen, oroligheterna och andra vardagliga problem, i tillräcklig stor utsträckning.

Mycket människor samlade i Stadshusskvären år 1917 då stadsfullmäktige tagits som gisslan.
Demonstrationer vid Åbo stadshus år 1917. Mycket människor samlade i Stadshusskvären år 1917 då stadsfullmäktige tagits som gisslan. Bild: Turun museokeskus / Valokuva-arkisto 1917,Åbo stadshus,demonstrationer (samhälleliga händelser)
Upplevelsen av stark orättvisa var en av orsakerna som drev finländarna till inbördeskrig i början av 1918.

Politiker, beslutsfattare och myndigheter är naturligtvis i en avgörande roll för att människor behandlas jämlikt i frågor som rör välmåendet. Nyström betonar ändå också godhet i vardagen, vanliga människors vanliga handlingar är viktiga.

– I dagböckerna från undantagstillstånd framkommer betydelsen av små snälla handlingar i vardagen. När det känns som att världen går sönder, är det de goda handlingarna som inger känslan av att du inte är ensam.

Lärdom från undantagstillstånd: I svåra tider har samhället och samhällsmedlemmarna burits av vardaglig mänsklig godhet.
Man behöver inte och kan inte rädda hela världen. Det räcker att se andra och hjälpa dem om det behövs. När man inte lämnar någon ensam kan någon en stund vara den lyckligaste personen på spårvagnen.

Hoppa över Twitterpostning

Den här artikeln är en översättning av Korona on historiallisesti poikkeuksellinen kriisi – vai onko sittenkään? skriven av Raili Löyttyniemi.

Den är översatt av Charlotte Lindroos på Svenska Yle Kunskap.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix