Hoppa till huvudinnehåll

Utsläppen minskar kraftigt, men är coronaviruset bra för klimatet? Tvärtom, menar forskare: "En skrämmande lärdom"

Karta som visar luftföroreningar över Kina.
Minskningen av luftföroreningar i Kina under januari-februari 2020. Karta som visar luftföroreningar över Kina. Bild: EPA-EFE/All Over Press Kina,föroreningar,luftförorening

Coronaviruset har snabbt lett till minskade utsläpp i världen. Himlen i Kina har plötsligt blivit blå och vattnet i Venedig har klarnat. Forskare ser ändå inte viruset som goda nyheter med tanke på klimatet. Tvärtom menar de att också klimatförändringen kan driva samhällen till ett undantagstillstånd, skriver Yle Uutiset.

Människor har slutat köra bil, slutat handla och slutat resa tusentals kilometer från ett land till ett annat. Det krav som under de senaste åren högljutt förts fram har samtidigt blivit verklighet.

Klimatutsläppen har minskat, och de har minskat med fart.

Kartorna över luftkvaliteten som brunnit röda över de stora städerna lyser plötsligt blå.

En av de gångna veckornas mest gripande nyheter har varit att människor i Kina för första gången fått se en blå himmel.

Också i Helsingfors är luften lättare att andas och Meteorologiska Institutets kartor visar att utsläppen av kvävedioxid från trafiken har minskat.

Utsläppen har minskat också inom flygtrafiken. Men även inom energiproduktionen och industrin kan en nedgång skönjas.

I Kina har koldioxidutsläppen uppskattningsvis minskat med en fjärdedel på grund av coronaviruset - någonting som delvis kan förklaras i semesterperioden kring det kinesiska nyåret. Kurvan har ändå inte gått upp igen som normalt.

Kina är den största källan till klimatutsläpp i världen. Den minskning som nu påvisas kan innebära att uppemot 200 miljoner ton koldioxid försvinner från atmosfären. Det motsvarar ungefär fyra gånger Finlands totala klimatutsläpp per år.

När också Europa och USA följer efter är det uppenbart att vi kommer att få se en minskning i hela världens utsläpp, på ett eller annat sätt.

Ännu vet vi emellertid inte hur mycket det här kommer att påverka koldioxidhalten i atmosfären. Det är någonting som forskarna utreder som bäst.

Ett skräckscenario, menar forskare

Men är specialåtgärderna som vidtagits på grund av coronaviruset också en klimatgärning? Kunde man ens glädjas över det, då världen har börjat se ut som en dystopi tagen direkt ur en science fiction-film?

Nej - tvärtom, säger Janne Hukkinen som är professor i miljöpolitik vid Helsingfors universitet.

– Sett till helhetsbilden är det här ett skräckscenario, säger Hukkinen.

Enligt honom bjuder coronaviruset på en skrämmande lärdom om klimatförändringen.

– Det är sorgligt, då vi vet att vi med enklare medel kunde bli av med de problem som flygtrafiken orsakar.

Undantagstillståndet och beredskapslagen i Finland är enligt Hukkinen bara ett prov på vad som händer då klimatförändringens hotbilder börjar förverkligas.

– Coronaviruset visar vad som antagligen kommer att ske när klimatförändringens följder blir verklighet.

Vi ser att beslutsfattarna nog reagerar när det verkligen gäller. Politiseringen har åtminstone tills vidare lyst med sin frånvaro.

Regeringen har hela tiden hållit ihop och inte tvekat att lägga den ekonomiska tillväxten på is nu då människoliv står på spel.

Coronaviruset visar vad som antagligen kommer att ske när klimatförändringens följder blir verklighet.― Janne Hukki, professor i miljöpolitik

Samma agerande har inte synts till när det gäller klimatförändringen.

Många extrema väderfenomen har redan blivit verklighet - och de förutspås öka, då klimatet värms upp ytterligare.

Precis som en pandemi, så dödar även luftföroreningar.

Enligt en färsk studie dör över 8 miljoner människor på grund av luftföroreningar varje år. Det är fler liv än man förutspått att coronaviruset kommer att skörda.

Klimatförändringen är i storleksordningen mer ödesdiger än den kris vi nu lever i. Varför har den då inte lett till liknande specialåtgärder?

Janne Hukkinen, ympäristöpolitiikan professori. Helsingin yliopisto.
Janne Hukkinen är professor i miljöpolitik vid Helsingfors Universitet. Janne Hukkinen, ympäristöpolitiikan professori. Helsingin yliopisto. Bild: Toni Määttä / Yle Janne Hukkinen

Oförmåga att reagera på varningar

Hukkinen vänder på steken. Inte heller pandemin ledde till snabba åtgärder så länge den bara var ett hot. Världshälsoorganisationen WHO hade redan länge varnat för en pandemi.

Experter har pratat om pandemin precis på samma sätt som klimatexperter har pratat om de följder som klimatuppvärmningen leder till.

Pandemin har visat på vårt samhällssystems förmåga att reagera. Samtidigt har den emellertid visat vår totala oförmåga att föregripa på förhand, säger Hulkkinen.

– Beslutsfattarna gjorde ju ingenting under alla dessa år som experterna inom epidemiologi berättade för oss att en svår pandemi är på väg.

Också i Finland har man varit väl medveten om situationen. År 2018 publicerades till och med en pro gradu-avhandling under den bistra rubriken “Varautuminen vääjäämättömään: Tulevan influenssapandemian hallinta Suomessa”, fritt översatt "Att förbereda sig inför det ofrånkomliga: Hur Finland kan kontrollera den kommande influensapandemin".

När man borde fatta beslut som sträcker sig 20 år framåt i tiden blir det också en generationsfråga - man upplever att man själv inte berörs.― Janne Hukkinen, professor i miljöpolitik

Visserligen skiljer sig klimatförändringen och pandemin från varandra. Mot ett virus kan man ta fram ett vaccin, men att stoppa klimatförändringen är mer mångfacetterat.

Enligt Hukkinen handlar det också om en skräckreaktion, ett fenomen som det inom samhällsvetenskaper har forskats mycket i.

– Att många människor dör på en gång utlöser skräckreaktioner. När en människa dör varannan dag på grund av luftföroreningar är det inte lika hemskt.

Hukkinen leder en forskningsgrupp som fokuserar på problem som skapar nya problem då man löser dem. Såväl klimatförändringen som pandemin är exempel på problem av det här slaget.

Svårt att fatta beslut med långt tidsperspektiv

Forskningsgruppen arrangerade för en tid sedan en övning för Helsingfors stads beslutsfattare. Det var en fiktiv övning om naturkatastrofer som blir vanligare till följd av klimatförändringen.

Beslutsfattarna fick en mängd befogenheter för att lösa energifrågor och frågor om trafiken. Dessa skulle lösas snabbt för att krisen inte skulle förvärras.

Övningen visade tecken på att vittgående beslut är väldigt svåra.

– När man borde fatta beslut som sträcker sig 20 år framåt i tiden blir det också en generationsfråga, och man upplever att man själv inte berörs, säger Hukkinen.

När skogsbränder, störtregn, översvämningar och isstormar som orsakar strömavbrott i större grad drabbar Finland kommer det ske en precis likadan mobilisering som nu, tror Hukkinen. Då tar man i bruk beredskapslagen och använder skuldpengar.

Hukkinen berättar att han under sin forskarkarriär har lärt sig att lita på det finska samhällets beredskap i ett krisläge.

Beredskapsövningar görs regelbundet på alla nivåer, från stat till kommun.

Ett kroniskt auktoritärt samhälle?

Här finns ändå ett stort problem.

När man i stället för att föregripa bara förbereder sig för att bemöta krisen, är det möjligt att vi glider mot ett samhälle där undantagstillstånd blir det nya normala.

Samhället blir kroniskt auktoritärt om vi ständigt tar i bruk beredskapslagen, någonting som redan väckt diskussion bland de rättslärda.

– Eftersom kriserna blir återkommande kan våra kära demokratiska samhällen delvis bli auktoritära, säger Hukkinen.

Det här är en skrämmande lärdom som visar vad som sker om vi inte börjar tro på de vetenskapliga rapporterna.― Janne Hukkinen, professor i miljöpolitik

Det politiska beslutsfattandet borde minskas rejält, tycker han. Expertutlåtanden borde enligt honom lyftas upp i större utsträckning.

Det sistnämnda är precis vad som nu sker, då krisen är som värst och beslutsfattarna agerar enligt THL-experternas bedömningar.

Hukkinen vill ändå inte att beslutsfattandet till fullo ska baseras på experterna. I stället borde vi inse att besluten i framtiden kommer att kräva mycket kunskap.

– Det här är en skrämmande lärdom som visar vad som sker om vi inte börjar tro på de vetenskapliga rapporterna. Det här borde utlösa mycket seriösa överväganden om hur vi ska leva utan att ständigt leva under undantagsförhållanden.

Men vad händer med klimatet som följd av coronaviruset? Stoppas den uppvärmning som hotar jordklotet i takt med att pandemin minskar utsläppen?

I värsta fall kan det gå precis tvärtom.

Hård press på att återuppliva Kinas ekonomi

Det går att dra vissa slutsatser av det som skedde efter finanskrisen 2008. I samband med att ekonomin rasade, rasade även ländernas vilja att satsa på klimatåtgärder.

I synnerhet i Kina fick finanskrisen utsläppen att öka. Efter krisen återupplivade landet sin ekonomi genom att investera hårt i tung industri. Användningen av kolkraft ökade.

Fram till år 2013 låg Kina redan bakom mer än hälften av utsläppsökningen i hela världen.

Samma tecken syns nu enligt energiexperten Lauri Myllyvirta, som länge har följt Kina. Han är ledande analytiker på forskningsenheten CREA (Centre for Research on Energy and Clean Air).

Myllyvirta beskriver hur Kinas näringspolitik fungerar. Landet lägger upp ett mål för hur mycket bruttonationalprodukten ska öka. Sedan är det viktigt att nå fram dit.

Nu är målet högre än normalt eftersom, det kommunistiska partiet snart firar hundraårsjubileum.

Coronakrisen kom alltså ytterst olägligt och Kina har hård press på sig att återuppliva ekonomin.

– Det här årets BNP-siffra har en massivt symbolisk betydelse, säger Myllyvirta.

När konsumtionen och exporten inte drar på grund av den rådande pandemin är alternativet att sätta i gång en stor mängd byggnadsprojekt.

– Om det här startar en byggnadsboom så skapar det också efterfrågan på kolkraftverkens ström.

Lauri Myllyvirta, energia-analyytikko, Greenpeace
Lauri Myllyvirta jobbar på forskningseneheten CREA. Lauri Myllyvirta, energia-analyytikko, Greenpeace Bild: Markku Pitkänen / Yle Greenpeace

Kina hade redan delvis innan coronakrisen beslutat att öka mängden kolkraftverk. Landet har avvecklat de klimatmål som det satt upp under de senaste två åren.

Ännu vet man inte hur Kina agerar till följd av coronakrisen.

– I det här skedet är det viktigt att förstå hur långtgående beslut det faktiskt handlar om, säger Myllyvirta.

Klimatförhandlingarna drabbas sannolikt

Hur blir det då med den internationella klimatdiplomatin?

Coronaviruset ser redan nu ut att försvåra FN:s klimatförhandlingar.

Vårens viktigaste delförhandling i Bonn kommer troligtvis att inhiberas. Det i sin tur äventyrar också det egentliga klimatmötet som ska äga rum i slutet av året.

Det har byggts upp höga förväntningar på klimatmötet i Glasgow eftersom det är Storbritannien, känt för sin ambitiösa klimatpolitik, som står värd för mötet.

Dessutom har alla länder som förbundit sig till Parisavtalet för avsikt att trissa upp sina mål för att minska utsläppen. Nu kanske det inte finns beredskap för det.

Bjuder coronaviruset ens på en timeout för klimatåtgärdena då utsläppen nu minskar?

– Man kan i och för sig säga att det ger oss tid. Men om det går så att nedgången och krisen gör det svårare att bedriva klimatpolitik, så förlorar vi nyttan av minskningen, säger Sitras äldre rådgivare Oras Tynkkynen.

Det går att agera på flera fronter

Pandemin har påvisat åtminstone två saker. Dels att saker och ting kan ändras väldigt snabbt. Och dels att det finns pengar.

Länderna satsar nu hejdlösa mängder skuldpengar för att undvika massarbetslöshet.

I USA offentliggjordes den här veckan ett stödpaket som uppgår till 2 000 miljarder dollar. Europeiska centralbanken satsar 750 miljarder euro på stödköp.

Finland har presenterat ett stödpaket på 15 miljarder euro som ska förhindra företag att gå i konkurs. Summan är över två gånger så stor som under den senaste finanskrisen.

Vi måste börja förbereda oss och starta en samhällelig debatt.― Oras Tynkkynen, äldre rådgivare vid Sitra

Tynkkynen kräver också vishet av beslutsfattarna. Klimatförändringens öde beror nu på det som händer härnäst.

– Vilka åtgärder vi än tar till så borde man också beakta vilken inverkan det har på klimatet och omgivningen. Också där finns det möjlighet för sysselsättning och arbete, säger Tynkkynen.

oras tynkkynen
Oras Tynkkynen är äldre rådgivare vid Sitra. oras tynkkynen Bild: YLE/Teemu Kiviniemi oras tynkkynen

Är det ännu för tidigt att prata om klimatpåverkan med tanke på att krisen är som värst?

– Jag väntar mig inte att Sanna Marin vid en presskonferens ska säga att vi nu borde minska på utsläppen. Men vi måste börja förbereda oss och starta en samhällelig debatt, säger Tynkkynen.

En början på en riktig förändring?

Sitra har föreslagit att man med stödpengarna sätter fart på utvecklingen av inhemsk förnybar energi och satsar på kollektivtrafk, skogarnas och jordmånens kolsänkor samt hushållens energirenovering.

Trots att det är svårt att förutspå Kinas kommande åtgärder, ser Tynkkynen ändå en skillnad till den situation som rådde efter finanskrisen 2008. Världen ser annorlunda ut nu.

– Vindkraften är det billigaste sättet att producera el. Det är billigare än fossila bränslen. Man kan anta att vi klarar av krisen bättre nu än senast, säger Tynkkynen.

Lauri Myllyvirta menar också att det finns små lovande signaler även då det gäller Kina. Landet har flyttat fram det möte där man skulle besluta om BNP-målet som skulle vara ödesdigert med tanke på klimatutsläppen.

Att mötet skjutits upp kan betyda att Kina nu överväger att korrigera sina mål. Det kunde samtidigt betyda att kurvan för utsläppen i världen inte ökar lika drastiskt som efter den föregående krisen.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel "Päästöt laskevat nyt rytinällä, mutta onko koronavirus hyvä uutinen ilmastonmuutoksen kannalta? Päinvastoin, sanoo tutkija: “Tämä on pelottava oppitunti" som är skriven av Hanna Eskonen.

Artikeln är översatt av Felicia Grönholm.

Läs också