Hoppa till huvudinnehåll

Närståendevårdarens ork står på spel när kommunen avbryter intervallvården

En gammal man vilar i en säng
Möjligheterna till intervallvård åtstramas i corona-tider. En gammal man vilar i en säng Bild: YLE/Arja Lento åldringsvård

I många kommuner går telefonerna heta. Det rings hem till närståendevårdare, för att kartlägga hur kommunen kan hjälpa just dem och deras hushåll, när kommunens normala stödtjänster ligger nere på grund av coronavirusläget.

I Malax kan närståendevårdare Greta Lukkarila se fram emot lediga dagar också nästa månad. Tillsvidare är intervallvården för hennes make inte i farozonen att dras in.

- Det är omkring fem år nu, som jag har skött min man berättar Greta Lukkarila. Hennes make är säng- och rullstolsbunden. Han klarar inte av att böja benen på egen hand och han orkar inte vara långa stunder uppe.

Hennes vårdardag, när maken är hemma börjar klockan sju på morgonen och i säng kommer hon elvatiden på kvällen.

Dagen är inrutad av mediciner på punktliga klockslag, mat och mellanmål som ska serveras. Middagsmaten kommer färdiglagad till hemdörren.

- Man får vila den där stunden det skulle ta att börja koka den där maten, säger Greta.

En äldre persons han på ett bord intill en frukost med juice, smörgås och yoghurt,
Den rutinmässiga dygnsrytmen styrs mest av mediciner och måltider. (Bilden hör inte i hop med intervjupersonen). En äldre persons han på ett bord intill en frukost med juice, smörgås och yoghurt, Bild: Amanda Vikman/Yle hemvård,åldringar,åldring

Greta använder intervallvården. Nu ska hennes make in i början av april på akutrehabiliteringsavdelningen i Malax. Där blir han drygt 2 veckor och sedan tar Greta hem honom i nio dagar.

- Det hjälper mig att jag får ta igen mig.

Om dagarna som närståendevårdare säger Greta att man går efter klockan. Maken har trygghetstelefon och kan larma henne eller hemvården. Hon har alltid sin telefon i fickan, i mataffären eller ute på terrassen.

- Det ska ju gå undan allting, säger Greta och syftar på till exempel bilresorna en gång i veckan till mataffären.

De egna stunderna emellan olika bestyr är få. I bland kan Greta ta en kort promenad, ibland blir det endast en nypa frisk luft utanför på terrassen.

När hon är ledig njuter hon av långpromenader i skogen med hunden och hon får sällskap av grannfrun som också är hundägare.

Man kunde ju få för sig att börja storstäda, men det blir det nog inte, säger Greta och tillägger att då är man bara och sköter om sig själv.

Kahvikuppi ja juusto-kurkkuvoileipä, siniset Teema-astiat sanomalehdellä
För en närståendevårdare kan dagens avkoppling vara att få läsa dagstidningen och hinna dricka en kopp kaffe. Kahvikuppi ja juusto-kurkkuvoileipä, siniset Teema-astiat sanomalehdellä Bild: Tina Cavén kaffekoppar,Light breakfast,Cheese sandwich

På vardagarna när hon vårdar sin make är de korta stunderna hon får för sig själv guld värda.

- Bara att man får sätta sig ner och dricka en kopp kaffe. Läsa Vasabladet, om det riktigt lyckas kan man hinna läsa Pohjalainen, säger Greta.

Nu under pågående coronakris då man försöker minska smittorisken kan Greta inte delta i de träffar närståendevårdarna brukar ha en gång i månaden.

Hon beskriver samvaron som trevlig med mat, kaffe och program. Det har uppstått ett kamratskap mellan oss och det vi berättar för varandra stannar oss emellan. Nu får vi ringa till varandra istället, säger Greta.

Tillsvidare har Gretas make tillgång till intervallvård.

Smittorisken för Covid-19 syns enligt Greta i att användningen av engångshandskar har ökat och att personalen hämtar maken ur inva-taxin, när de kommer till intervallvården. Främmande, utomstående är inte i närheten eller går ut och in där det ges vård.

Så här ser Gretas dag ut när hon vårdar sin make

7:00 Greta ger dagens första medicin
10:30 medicin, Greta lagar frukost
12:30 hemvårdare (2) kommer en gång per dag. Lyfter upp maken ur sängen med lyftanordning, badrum, påklädning, rullstol
13:00 Greta lagar kaffe och smörgås, medicin - maken sitter i rullstol och läser dagstidning
15:00 medicin, Greta sätter med lyftanordning maken i säng
17:00 Greta matar sin make i sängen, maten kommer färdiglagad hem
- efter kaffet har maken och Greta en vilotimme
19:00 medicin, tar av makens stödstrumpor, de samtalar en stund tillsammans, kvällsbestyr
21:00 Greta lagar kvällsmål
23:00 Greta ger dagens sista medicin

Greta kör med bil och handlar en gång i veckan.

En röd dosett med tabletter insatta i fack för varje dag och olika tider på dygnet.
Närståendevårdaren har ofta ansvar för att ge läkemedel. Tidigt på morgonen och de sista sent på kvällen. (Bilden hör inte i hop med intervjupersonen) En röd dosett med tabletter insatta i fack för varje dag och olika tider på dygnet. Bild: Agneta Gestrin / Yle läkemedel,medicinering,Tablett,dosett

Hur coronakrisen kan påverka intervallvården på sikt har Greta inte riktigt tänkt på. Hon säger att hon tar en dag i taget. Hon är medveten om att sjukvårdspersonalen också kan insjukna.

Blir hon tvungen att klara sig med bara en hemvårdare en gång per dag ska det nog också reda sig, menar Greta. Hon är van med både lyftanordningen och beredd att hjälpa till.

Istället för intervallvård erbjuds annat stöd

Många kommuner har avbrutit den normala stödverksamheten för närståendevårdare, för att minska på smittorisken för virussjukdomen Covid-19.

Det är kommunal verksamhet som är tänkt att avlasta och ge närståendevårdarna möjlighet att återhämta sig från uppdraget som binder dem dygnet runt.

Närståendevårdare har en lagstadgad rätt till tre lediga dagar i månaden.

Kyrkslätt är en av de kommuner som gör omändringar i närståendevården. Kommunen har över 150 närståendevårdare.

- Intervallvården och dagverksamheten är avbruten. Vi eftersträvar att ordna hemservice, säger Tiina Paalanen avdelningsskötare med ansvar för hem- och närståendevård i Kyrkslätt.

ruokapakkauksia lastataan autoonEn öppen kylskåpsdörr som visar livsmedlen inuti, mjölk, smör, syltburk, grädde.
En del kommuner erbjuder sig att hämta hem mat eller handla. Bild: Agneta Gestrin / Yle

Paalanen känner till att närståendevårdare också själva har velat avbryta intervallperioder i nuläget.

- De säger att det är säkrare att vara hemma, säger Paalanen.

Vi har ordnat så att de som brukar sköta patienter i intervallvården istället har kommit över till hemservicen och servicehuset. I servicehuset finns bostäder för äldre personer som behöver både måltids- och vårdtjänster och som inte klarar sig hemma med hjälp av hemvårdstjänster.

Hon säger att ifall närståendevårdare behöver akut hjälp och behöver få vila upp sig ordnas intervallvård.

Vem vårdar närståendevårdaren?

Närståendevårdare är oroliga för hur de ska orka, till exempel någon som tar hand om en dement person och har haft rytmen en vecka vård i hemmet och sedan en vecka i intervallvård i hälso-och sjukvården, säger Sari-Minna Tervonen, verksamhetsledare för Närståendevårdarnas förbund.

I närståendevården är det vanligt att känna utanförskap, ensamhet och utmattning också när vardagen är normal. Närståendevård är isolerande och nu i det här onormala läget i ännu högre grad.

Tervonen säger att det också finns ängslighet bland närståendevårdarna för hur man klarar av att vårda bassjukdomen. Enligt henne kan det på kort tid få betydande, till och med allvarliga följder att rehabiliteringen har minskats.

På sikt blir det tryck på hälsovården, när vi nu skjuter fram icke brådskande vårdbehov, menar hon. Hon frågar sig hur vi kommer att lätta på det trycket i sinom tid och vilka följder det kan ha medfört för närståendevårdarnas eget välmående.

- När hälsan hos den som vårdas försämras blir närståendevårdarens arbete mer krävande. De står i förhållande till varandra, säger Tervonen.

Många närståendevårdare hör dessutom själv till en eller flera av coronavirusets riskgrupper.

- Det är bra att vi nu stannar upp och verkligen ser hur många som helt är beroende av närståendevård i vårt samhälle och hur stor belastningen är (på dem som tar på sig uppgiften), säger Tervonen.

Hon säger att anställda inom deras förbund och 70 medlemsföreningar har diskuterat hur de kan hjälpa till att hitta lösningar, när de blir kontaktade om hur det krisar till sig i vardagen.

- Här behövs alla; från anhöriga, lokalsamhället, föreningar, församlingar, företag till framför allt kommuner så att ingen faller emellan, säger Tervonen.

Närståendevårdarnas betydande insats

Intresseorganisationen Närståendevårdarnas förbund uppger att drygt 47 000 närståendevårdare har ett avtal med kommunen och får ett lagstadgat kommunalt stöd för närståendevård.

Det är ändå långt fler; över en miljon finländare som hjälper en anhörig eller närstående på något sätt och av dem uppskattar förbundet att cirka 350 000 är så kallade huvudsakliga hjälpare med ansvar för att sköta en familjemedlem eller närstående.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes