Hoppa till huvudinnehåll

Norsk journalist: Resistenta bakterier kan leda till döden för coronapatienter inom intensivvården – särskilt i Sydeuropa

Porträtt på författaren Erik Martiniussen.
Erik Martiniussen har fördjupat sig i temat antibiotikaresistens. Porträtt på författaren Erik Martiniussen. Bild: Sigurd Fandango porträtt,Erik Martiniussen

En stor orsak till att relativt många coronaviruspatienter i Italien har fått sätta livet till kan vara att de har råkat ut för resistenta bakterier. Det menar den norska journalisten Erik Martiniussen. Han får medhåll av Anu Kantele som är professor i infektionssjukdomar.

Det finns ändå inga vetenskapliga studier som har tittat närmare på det här än, så i det här skedet handlar det om vad de bedömer på basis av det de känner till om antibiotikaresistens.

– Det är känt att intensivvårdspatienter generellt, oberoende av vad de behandlas för, riskerar att bli angripna av resistenta bakterier och i Italien har de stora problem med antibiotikaresistensen, säger Erik Martiniussen till Svenska Yle.

Han har nyss skrivit en bok om just antibiotikaresistens (Krigen mot bakteriene).

Den här resistensen beror på att man har använt för mycket antibiotika.

Problemet är stort också i andra länder i Sydeuropa. Där har antibiotikaanvändningen i allmänhet varit riklig både inom primärvården och på sjukhusen.

– De har också använt för mycket antibiotika inte minst i köttproduktionen. I svinproduktionen i Italien går det åt flera ton av våra viktigaste mediciner, och det påverkar bakteriefloran. Det blir en grogrund för resistenta ESBL-bakterier som också kan smitta oss människor, säger Martiniussen.

Italien, Spanien och Grekland är de länder i Europa där man använder mest antibiotika i förhållande till befolkningsmängden.

Antibiotikapiller.
Antibiotika används i olika hög grad i olika länder. Antibiotikapiller. Bild: Mostphotos sjukvård,mediciner,läkemedel,hälsovård,antibiotika,tabletter,hälsa

Bättre i nordiska länder

Läget i Norden – till exempel i Finland, Sverige och Norge – är ändå betydligt bättre än i Sydeuropa, för nordiska länder har varit återhållsamma med att använda antibiotika.

Vi har därmed inte så mycket resistenta bakterier.

– Därför kan vi också hoppas att dödligheten bland coronaviruspatienter blir lägre här än i Sydeuropa, och det finns goda skäl att tro det, säger han.

Anu Kantele som är professor i infektionssjukdomar vid Helsingfors universitet håller med om Erik Martiniussens bedömning.

Hon säger att det är troligt att det blir en mindre andel dödsfall bland coronaviruspatienter i Finland än i Sydeuropa, just på grund av att vi har färre resistenta bakterier.

– Man kan tänka sig att det kommer att bli så. Förstås vet vi inte. Det finns många saker som troligen påverkar dödligheten, men jag kan tänka mig att den här saken betyder mycket.

Helsingin yliopiston professori Anu Kantele.
Antibiotikaresistensen kan ha stor betydelse, säger professor Anu Kantele. Helsingin yliopiston professori Anu Kantele. Bild: Yle / Sasha Silvala porträtt,anu kantele

När man får allvarliga symptom av coronaviruset så har det angripit lungorna. En vanlig behandling är då att ge antibiotika för att hålla bakterier borta.

Det är viktigt för immunförsvaret är kraftigt försvagat när det jobbar med att bekämpa virusinfektionen. Men antibiotikapreparat är inte effektiva mot resistenta bakterier.

– Ofta kan det vara så att coronaviruset slår ut patientens immunförsvar och till slut kan det vara bakterier som dödar patienten.

Bakterier kan förstöra stamceller i lungorna vilket gör att lungorna inte kan förnya sig och bli friska.

Kinesisk studie hittade bakterier

Det finns också en kinesisk studie – publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet – som visar att mer än hälften av en grupp personer som dog efter att ha blivit smittade av coronaviruset i Wuhan också hade en sekundär bakteriell infektion.

Samtidigt hade bara en procent av de som överlevde en sådan här bakteriell infektion.

Det behövs ändå mer forskning för att bekräfta hur avgörande roll resistenta bakterier spelar i dödsfallen.

– I studien kartlade man dessvärre inte i hur många fall det handlade om resistenta bakterier. Det borde man absolut göra för att kunna få veta hur det påverkar sjukdomsförloppet, säger Martiniussen.

Han påpekar ändå att till exempel i Italien är resistenta bakterier så pass vanliga att risken för att man på intensivvården drabbas av just resistenta bakterier är ganska stor. Det säger också Anu Kantele.

Viktigt att vara restriktiv

Hur som helst så påminner det här om hur viktigt det är man inte använder mer antibiotika än nödvändigt.

– Till och med i en situation som den här då det är en viruspandemi, där man skulle tro att antibiotikan inte skulle spela någon roll, så betyder det alltså mycket att man har en god antibiotikapolitik, säger Martiniussen.

Han tillägger att det är viktigt att betona att själva coronaviruset kan vara mycket farligt och leda till döden, särskilt om man har dåligt immunförsvar.

Dessutom är en avgörande faktor förstås också hur väl vården – och särskilt intensivvården – hinner med att vårda alla patienter.

Professor Anu Kantele vid Helsingfors universitet säger att hon är oroad för att antibiotikaresistensen kommer att öka inom den närmaste framtiden – också i Finland.

Det beror på att det används så mycket antibiotika nu över hela världen för att bekämpa bakteriella infektioner som har uppkommit hos coronasmittade personer.

– Det skrämmer mig att se hur situationen kommer att vara efter den här pandemin, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap